 |
| |
Det
gäller att surfa på vågorna
och följa med förändringens
vindar
om kompetensen ska räcka till även för framtidens krav och
utmaningar.
|
|
omvärldsorienterat
systemtänkande
Medarbetarskap
Nya
villkor för ledarskap
Nya
villkor för ledarskap och medarbetarskap. Lars Dencik, professor i
socialpsykologi, Roskilde Universitet, konstaterar i en artikel att
för 25 år sedan var det ingen av oss som hade mobiltelefon eller
e-post. Troligen hade ingen ätit sushi, men kanske någon hade smakat kebab. Däremot var
Sovjet och Berlinmuren orubbliga och arbetslösheten i Sverige nästan obefintlig.
Lars Dencik: Om framtiden vet vi bara tre saker: 1. Ingenting; 2. Att den kommer; 3. Den är alldeles annorlunda.
För tidigare generationer var
traditionen – att se på någon äldre och sedan härma – den största
hjälpen
för att förbereda sig för framtiden. När jag kom till
skolan fick jag utförliga instruktioner: stå upp,
gå in, sitt ned och slå upp boken! Den som gjorde på rätt sätt
var en lyckad elev.
Nu är det istället reflektion som gäller. När Putte kommer på förskolan
pågår ett antal olika aktiviteter.
Putte måste stanna upp och bestämma sig för vad han vill göra.
Om han väljer att bygga med
lego närmar han sig byggarna och kollar av om det är rymdraketer
eller bondgård som gäller idag. Sedan
flyter han in i leken.
Att mingla genom livet är vad framtidens medarbetare i nätverkscivilisationen
är specialister på! Putte
säger hej då till mamma på morgonen, hämtas av pappa och hans
sambo på eftermiddagen och spenderar
helgen med mormor och hennes nye pojkvän. Går in och ut ur olika
sammanhang på ett helt naturligt sätt.
Fullständigt
oväntad
Framtiden är dräktig med överraskningar och det som är minst förutsägbart
påverkar oss mest! Jag menar att vi allt oftare får syn på svarta svanar, som kastar
omkull alla vedertagna teorier om verkligheten
där ju alla svanar hittills har varit vita. De osannolika händelserna
som ingen kunde förutse,
får stora konsekvenser.
Vulkanen Eyjafjallajökull stoppade flygtrafiken över större delen
av Europa. Terrordådet den 11 september
i USA ledde i en lång kedja av händelser till att misshandeln ökade
på orter i Sverige där man
var beroende av flygindustrin för sysselsättningen. Vad
kräver framtiden av ledare?
Allt ledarskap utövas genom medarbetarskap, slår Lars Dencik fast.
En modern ledare behöver hög social
och kommunikativ kompetens för att fungera som människoskötare
och katalysator för förändringar.
Framtidens
ledare måste vara organisationens berättare som förklarar varför
vi finns. Det gäller att förankra
meningen med organisationens uppdrag, väcka engagemang och se till
att medarbetarna ständigt
är tillräckligt uppdaterade. Under Jan Carlzons tid på SAS
slutade företaget flyga flygplan för att
istället flyga passagerare. Nokia utvecklade stövlar så att människor
kunde gå till varandra. Nu förenar
de folk med smarta telefoner. Medarbetarnas engagemang är måttet
på hur väl ledarskapet fungerar. Hotel Oriental i Bangkok har vunnit
priser för sin servicenivå. Ledningens enda instruktion till
personalen är att fråga om de inte vill göra
det kunden begär. Medarbetarna har annars eget ansvar att lösa
situationer eller uppfylla önskemål
som kunderna kommer med.
MEDARBETARSKAPET
HAR FYRA KRAV PÅ SIG
»
Bryta med/ned traditioner, ständigt reorganisera med sikte på
effektivitet. Kan av medarbetarna
upplevas som belastande.
»
Arrangera organisationen så att man snabbt kan ställa om
produktion och verksamhet efter nya behov.
Kan av medarbetarna upplevas som utsatthet.
»
Ersätta byråkratins tydliga beslutsvägar med en nätverksstruktur
där insatserna i varje led registreras
för att se om de kan avskaffas (slimming). Kan av medarbetarna
upplevas som ogenomskinligt.
»
Att bygga laget så att individens insatser får sitt värde i förhållande
till kollektivet. Kräver att medarbetarna
är lyhörda och kan vara lagspelare.
De
medarbetare som efterfrågas har hög tillit till sin egen förmåga,
kan hävda sig, har förmåga till behärskning,
omvärldsorientering och systemtänkande. Putte har redan lärt sig
det på förskolan, men många
människor kommer att kuggas ut.
Vi blir väldigt sårbara när hotet om att kuggas ut finns i alla våra
roller, på jobbet och i kärlekslivet. Dödsynden
framför alla är att vara gammalmodig!
MODERNITETEN
OCH KAOSHANTERINGEN
Lars
Dencik är själv långt ifrån modern. Han använder mest svartvita
OH-bilder i sin presentation, men
han verkar klara framtidens kaoshantering med glans. Dagen innan
Kompetensdagen var han i Istanbul
och direkt efter sin föreläsning i Örebro åkte han till Uppsala
för att träffa en ny grupp människor
som undrar hur framtidens ledare ska kunna väcka medarbetarnas
engagemang.
För
oss som stannar kvar i Örebroregionen gäller det att rida på vågorna
och följa med förändringens vindar
om kompetensen ska räcka till även för framtidens krav och
utmaningar.
sonen till judiska flyktingar
Lars
Dencik född 1941 som son till judiska flyktingar från
Tjeckoslovakien. Han är professor i socialpsykologi och forskar om
den samhälleliga moderniseringens betydelse för individer, grupper
och sociala relationer – bland annat svenska judars levnadsvanor och
attityder samt judars upplevelse av antisemitism i dagens Europa.
Lars Dencik ingår i redaktionsrådet för tidskriften Judisk
Krönika och i The Academic Board of Paideia – The
European Institute for Jewish Studies in Stockholm.
Lars
Dencik är
styrelseledamot för forskarnätverket Judarnas Historia i Sverige,
ingår i den internationella forskargruppen för projektet
‘Perceptions and Experiences of Antisemitism among Jews in
selected EU Member States’ vid European Union Agency for
Fundamental Rights (FRA) och Research Fellow vid Institute
for Jewish Policy Research (JPR) i London samt expertledamot
för Statens offentliga utredning om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet
och liknande intolerans A 2011:02.
Han
har bland annat publicerat: Judendom i Sverige. En sociologisk belysning. Uppsala:
Swedish Science Press 2005. Judiskt liv i Sverige –
identitet, levnadsvanor och attityder bland medlemmarna i de judiska
församlingarna i Sverige vid ingången till 2000-talet. Stockholm:
Judiska Centralrådet, 2007. (Tillsammans med Karl Marosi). Diasporans
dialektik: om konsten att vara judisk i den svenska moderniteten i Socialvetenskaplig
tidskrift Nr. 3 – 4, 2009. Mänskliga rättigheter ur
judendomens perspektiv i Mänskliga rättigheter och religion (Dan-Erik
Andersson och Johan Modée [red.]) Lund: Liber Förlag, 2011. Den
judiska integrationsvägen i Sverige: från mosaiskt
majoritetskramande till judiskt minoritetsmedvetande i Uppsala
Multiethnic Papers (Helmut Müssener och Per Jegebäck [red.])
Uppsala Universitet 2011.
Session
1: En europeisk judisk intellektuell: Walter Benjamin
Europas
kulturliv före Förintelsen befolkades av många judiska
intellektuella. Vad gör någon till en euroepisk judisk
intellektuell? Frågan belyses med kulturteoretikern Walter Benjamin
som exempel.
Session
2: Judars upplevelse av antisemitism i dagens Sverige och
Europa
EUs
organ för mänskliga rättigheter genomför en undersökning av
judars upplevelser och erfarenheter av antisemitism i nio
medlemsstater. Lars Dencik som ingår i projektets forskargrupp
redovisar några preliminära resultat från denna undersökning.
LIMMUD
STOCKHOLM
|
