 |
| |
Vi
måste tillsammans bekämpa den ökande främlingsfientligheten
som hotar de medborgerliga fri- och rättigheterna. Vi får
aldrig låta de mörka krafterna ta över.
|
Foto:
Riksdagen
|
MILJÖMAGASINET
Mänskliga
rättigheter
EU
saknar tydliga verktyg
Utmaningarna
är många, till exempel skapandet av en mer human asyl- och
flyktingpolitik, demokratins tillbakagång i en rad medlemsstater,
diskriminering och hot mot minoriteters rättigheter. Urholkandet av
det som handlar om människovärdet.
Anna Hedh: |2015-03-20|
För mig har alltid människovärdet
varit grunden. Det är fundamentet för det engagemang jag känner
och grunden för den politik jag i dag driver som
europaparlamentariker. I snart elva år har jag arbetat med grundläggande
fri- och rättigheter i Europaparlamentet.
Det
har under en längre tid stått klart att EU saknar tydliga verktyg
då en medlemsstat inskränker mänskliga rättigheter. EU ställer
stora krav på länder som vill gå med, men har svårare att
reagera när ett land väl är medlem.
Detta
är särskilt aktuellt för Viktor Orbáns högerregering i
Ungern, som steg för steg har nedmonterat demokratin genom ändringar
av bland annat vallagar och presslagstiftning. Responsen från EU
har varit svag. EU-kommissionen har agerat enbart i de fall där de
ungerska lagarna bryter mot EU-lagstiftning.
Den
strikt juridiska analys som gjorts av enskilda lagar är långt ifrån
tillräcklig. Problemet är politiskt: den konservativa ungerska
regeringen vägrar att respektera grundläggande demokratiska
spelregler. Därför driver jag aktivt på för att EU ska utveckla
en mekanism som granskar hur medlemsstaterna respekterar mänskliga
rättigheter.
Nyligen
var det folkomröstning i Slovakien om att skriva in i
konstitutionen att äktenskap bara kan vara mellan man och kvinna.
Slovakien har redan detta i sin grundlag. Lyckligtvis röstade inte
tillräckligt många för att folkomröstningen skulle bli giltig.
Men det visar på att framgångarna i kampen för lika rättigheter
för hbtq-personer i Europa provocerar vissa grupper i EU:s medlemsstater.
Trots
att det står inskrivet i EU:s fördrag att diskriminering på
grund av sexuell läggning är förbjuden saknas en heltäckande
EU-lagstiftning mot diskriminering. Vi kräver sedan länge att EU
tar nya initiativ för att få till stånd en förändring, däribland
en tydlig handlingsplan för att motverka det utanförskap som är
vardag för många hbtq-personer. Särskilt viktigt är att omgående
driva fram tydliga förbättringar i de medlemsländer där
bristerna är störst. Vi driver även kravet på att få en
gemensam diskrimineringslagstiftning som gäller hela samhällssektorn,
och inte bara som i dag arbetslivet.
De
senaste månaderna har vi alla också chockats över illdåden i
Paris och Köpenhamn. Det var inte första gången judar i Europa
attackerades. Tidigare har dödsskjutningar skett på det judiska
museet i Bryssel och en judisk skola i Frankrike. Terroristdåd av
denna typ ger upphov till många frågor om rasism, diskriminering
och våld mot minoriteter.
Jag
är övertygad om att det kommer att krävas många olika insatser,
och att vi måste samarbeta på lokal, regional, nationell och
EU-nivå. Vi ska inte bara bekämpa terrorism i sig, utan också
dess grundorsaker. Vi måste arbeta för ett samhälle där ingen lämnas
utanför.
En
del i det arbetet kommer Mona Sahlin, som har blivit utsedd
till nationell samordnare mot våldsam extremism, att göra. Målet
är att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra
organisationer. Till det viktigaste hör att vi tillsammans förhindrar
att ungdomar åker till krigshärdar och begår brott, men också
att vi med olika former av stöd tar hand om dem som kommer
tillbaka.
Liknande
diskussioner förs i en rad medlemsstater. Det finns såklart också
en debatt i Europaparlamentet om åtgärder som kan tas på EU-nivå
för att förhindra terrordåd. I detta har diskussionen om ett så
kallat PNR-system fått ny fart. PNR står för Passenger Name
Record och är den standardiserade bokningsinformationen som
flygbolag samlar in och lagrar när vi reser.
Frågan
handlar om under vilka former polisen ska få tillgång till
denna information? Detta har behandlats i Europarlamentet under
flera år. Brottsbekämpande myndigheter i Sverige och en rad andra
medlemsstater använder i dag PNR-uppgifter för brottsbekämpningsändamål,
och jag är övertygad om att ett system med gemensamma regler ger
ett bättre skydd än 29 olika nationella system.
Men
det är också viktigt att påpeka att vi socialdemokrater, i
samband med nya regelverk för brottsbekämpning, alltid kämpar för
att det blir en bra avvägning mellan intresset av att bekämpa
brott och intresset av att skydda den personliga integriteten.
Som
sagt, människovärdet är grunden i allt mitt politiska engagemang,
därför ser jag som min allra viktigaste arbetsuppgift den här
mandatperioden att fortsätta trycka på för att EU ska få en
gemensam horisontell diskrimineringslagstiftning.
Vi
måste tillsammans driva på steg för steg och genomföra reformer
som garanterar ett EU där vi alla räknas lika, oavsett vilka vi är.
Vi måste tillsammans bekämpa den ökande främlingsfientligheten
som hotar de medborgerliga fri- och rättigheterna. Vi får aldrig låta
de mörka krafterna ta över.
Anna
Hedh
är redaktör för Miljömagasinet och Europaparlamentariker (S)
Ursprungligen
publicerad i Miljömagasinet nr 12, 20 mars 2015
www.miljomagasinet.se
|
