Tina Sjögren: |2015-08-20| Staden vid Sidenvägen
– höstens utställning i Bergrummet – då blir det möjligt att resa tillbaka till Tangdynastins
kulturella huvudstad Luoyang. Via Sidenvägen träder
besökaren in genom stadsporten för att utforska staden och
möta människorna som levde och arbetade där. I
utställningen finns spektakulära föremål som direkt
härstammar från omtalade historiska personer, som Kinas enda
kvinnliga kejsare Wu Zetian och den berömde poeten Bo Juyi.
Flera av dessa föremål visas för första och sannolikt
sista gången utanför Kina.
SAMTIDA
MED BIRKA
Samtidigt
som den lilla staden Birka grundades i vikingarnas Sverige och
nordborna drog ut på handels- och plundringståg, upplevde
Kina en tid av ekonomisk stabilitet och kulturell utveckling.
Visserligen var Tangdynastins (år 618-907) mångkulturella
samhälle inte utan problem. Men en av styrkorna var
förmågan att integrera människor med olika bakgrunder och
trosföreställningar i politiken och ekonomin. Det var en tid
då poesi, vetenskap och handel blomstrade med hjälp av nya
influenser. Resenärer från när och fjärran kom till ett
land där utländska impulser och idéer välkomnades. Kvinnor
hade större möjlighet att röra sig fritt, utbilda sig och
till och med ta makten.
nya arkeologiska fynd från
Tangdynastin
Staden
vid Sidenvägen produceras i samarbete med Henan Provincial
Administration of Cultural Heritage i Kina. Genom ett
samarbetsavtal med Henanprovinsen har Världskulturmuseerna en
unik möjlighet att visa nya arkeologiska fynd och
spektakulära föremål från Tangdynastin.
Världskulturmuseerna
bedriver sin verksamhet på Etnografiska museet,
Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Bergrummet i
Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg, där
myndigheten också har sitt säte.
Ansvariga
för utställningen är bland andra Michel Lee, museichef Östasiatiska museet
samt utställningsproducent Elna Nord och
utställningsformgivare Marcia Harvey Isaksson.
Paul Lindberg: |2015-08-24| Tangdynastin
varade under en period av 289 år – man höll exemplarisk reda på
tideräkningen. Dynastin var en av de mer blomstrande och
framgångsrikaste inom de flesta dynastierna. Kina var
under den tiden ett stabilt och mycket öppet land för
världen utanför gränserna. De tog till sig allt av tekniskt
kunnande, religion, filosofi och kultur av alla slag. Handeln
blomstrade och vissa kejsare fick mersmak för expansion,
vilket ministrarna varnade för. Kejsaren Taizong
utvidgade riket, vilket skedde med påtvingande metoder, men
ändå med en fredlig strategi. Kejsaren öppnade mer för en medveten påverkan utanför gränserna inom de olika
kulturområdena.
Kineserna
av i dag anser att Tangdynastin var den bästa tiden i
Kinas historia. Luoyang var ett centrum av tre, för handeln
medels Sidenvägen. Det var den vägen som tidigt öppnade
ögonen för impulser mellan Östromerska riket och Kina. Till
Luoyang kom tidigt impulser från kristendomen och manikeism,
som vi den tiden var två jämbördiga kristna religioner i
omfattning. Båda dessa religioner bredde ut sig inom Tangriket.
Kina har i dag omkring 50 miljoner kristna aktiva.
Det
var under samma dynasti som det berömda kinesiska porslinet
blev en handelsvara. Den vita leran hade upptäckts under
600-talet, som består av kaolin. Först under 1300-talet, via
sidenvägen, gjordes porslinet känt i Europa. Under den
tidiga Tangdynastin uppfanns ett så kallat blocktryck, som
senare utvecklades till boktryckarkonsten i Europa – idén
kom från Kina.
Kinas
främsta kulturella perioder är Tang, som efterträddes av
Song. Men, mitt i denna kulturella smältdegel i Tang förekom
kannibalism, som faktiskt var tillåtet och accepterat under
Tangdynastin – men endast under den perioden. Då gällde
det människokött från förrädare och barbarer.
TANGDYNASTINS
NEDGÅNG OCH SONGDYNASTINS UPPGÅNG
År
751 förlorade Tang ett stort fältslag med araberna vid
staden Talas i Centralasien. Araberna tog över stora områden
och handelsstäder längs Sidenvägen. Kina förlorade
kontakten och handeln med västvärlden. Slaget vid Talas är
en historisk milstolpe för både araber och kineser. Några
år efter detta nederlag gjorde en armé på 150 000 man
uppror under ledning av en guvernör. Luoyang intogs och så
följdes utvecklingen av intriger, inbördeskrig och
kejsarbyten. Mitt under detta tidevarv, efter år 907, utropar
sig ett flertal till kejsare, som utgör perioden för den så
kallade "De fem dynastierna och de tio rikena" –
ett kinesiskt historiebegrepp. Tangdynastin hade helt
upphört.
Efter
Tangdynastin följde alltså tider av inbördeskrig, med tio
riken och härskare som hävdade rätten till kejsardynastier.
Men kärnan av Tang lyckades med tiden att återupprätta ett
nytt kejsarrike som kom att bli något av Tangdynastins anda,
men i en mindre geografisk omfattning.
År
960 utropades Songdynastin av generalen Zhao Kuangyin, (som
senare fick kejsarnamnet Taizu), vars dynasti kom att vara
fram till 1279. Men under hela perioden fanns ett permanent
hot från grannfolk, framförallt från de nordliga hanfolken
och nomaderna. General Zhao lyckades segra över Norra
Han och deras allians som hotade riket som skulle bli det nya
Songdynastin. Den förre kejsaren Zhou Shizongs
sjuårige son ersattes av Taizu, som blev Songdynastins
förste kejsare. Den nye kejsaren blev dock den sjuårige prinsens
beskyddare.
Under
den nya kejsaren enades Kina i grunden och centraliserades.
Olika krigsherrar och generaler underställdes centralmakten.
Nya akademier grundades kring vetenskap, teknik, religion,
konst och inom många andra kunskapsområden, som utbildades
och examinerades. Allt detta var av betydligt högre klass än
under Tangdynastin, som dessutom även gällde för bredare lager
av människogrupper än bara den härskande adeln.
SONGDYNASTIN
Songdynastin
delades i ett Norra Song med huvudstaden Kaifeng, efter det
att mongolerna erövrade en stor del av landet. Resten av
landet, dit den kejserliga familjen flytt, kallades därefter
för Södra Song med huvudstaden Hangzhou. Hela Songdynastin
erövrades slutgiltigt år 1279 av mongolerna.
Songdynastin
under sin glansperiod var aldrig någon stark militärstat.
Däremot var landet lika välbeställt som Tangdynastin, med
en blomstrande ekonomi. Kulturellt var det en av Kinas
främsta blomstringsperioder, helt i klass med Tangdynastin.
Författare, diktare, musiker och kalligrafer slog alla
tidigare rekord, och står sig än i dag. Det var här
som sedeln uppfanns, och bank och växlingskontor inrättades
i hela riket. Diplomatin var det som skulle ersätta
antagonistiska krigshot, och de föresatserna höll också
under lång tid. Man förhandlade skickligt fram till fred.
Med den goda ekonomin kunde diplomatin underhållas av tidens
skickligaste attachéer. Dessa tjänstemän var utbildade på
de statliga akademierna.
Men
den föredömliga diplomatin fick vika undan för den
mongoliska invasionen som slutgiltigt fick både Tang- och
Songdynastierna att krossas.
|