Transport och kommunikation

Ekonomisk luftskeppsfart

Vi har under det senaste året kunnat konstatera att priserna på energi, mat och vissa råvaror stigit mycket kraftigt. Vi har också sett att detta lett till oro och upplopp runt om i världen.

  prischocken sätter naturligtvis press på olika regeringar att handla och risken är överhängande att pressen och oron ökar än mera ju mer priserna stiger.

Frågan är vad innebörden är för framtidens ekonomiska och tekniska utveckling, samt möjligheten att utveckla demokrati och värna mänskliga rättigheter. Går det att tänka och handla annorlunda, och finns teknologier som stödjer solidariska lösningar på den globala resurskris som nu börjar bli alltmer kännbara för alltfler människor på jorden?

i affärspress kan man ofta läsa att om bara ”business as usual” blir lite mer ”green business as usual” så skall allt lösa sig. Förhoppningar väcks att om vi bara utvecklar olika teknologier och teknologiska landvinningar lite smartare så ska livet på jorden kunna fortsätta ungefär som hitintills. Och visst finns spännande tekniska framsteg där inte minst svenska företag och entreprenörer har lösningar som hör till framtiden.

Exempelvis finns ett företag som minimerar energianvändningen med cirka 90 procent för uppvärmning av byggnader. Det byggs också hus där man tar tillvara material och spillmaterial på ett mer ekologiskt sätt. Och i Dubai planeras en byggnad som ska vara helt självförsörjande på energi.

Det finns även idéer om att hus ska kunna ge ifrån sig energi, det vill säga bli energiproducenter, detta finns med på framtidsagendan.

luftskeppens roll i ett framtida scenario, hur kan det se ut? Oberoende hur vi kommer att utveckla livet på jorden torde transporter vara en oundviklig verksamhet.

I en samhällsutveckling som karaktäriseras av låg energiomsättning och låg materialomsättning, som verkar vara enda alternativet, finns behov av att transportera saker och ting även om mängderna minimeras.

Självfallet kommer vi att använda fartyg, järnväg och väg, samt flyg i speciella fall, men frågan är hur mixen kommer att se ut i varje koordinat på jordklotet.

Att bygga och underhålla infrastruktur är dessutom dyrt och energikrävande. Vägar och järnvägar kräver i medeltal (här varierar siffrorna en hel del) runt 10 procent av investeringskostnaden bara för att vidmakthålla den ursprungliga funktionaliteten.

Flyget har här en fördel eftersom man räknar med att motsvarande siffra bara är cirka 1 procent men här finns ju andra miljöproblem att hantera.

slutsatsen är att även om vi utvecklar bilar, tåg, flygplan och lastbilar till att bli energi- och miljöeffektiva kvarstår behovet av en fungerande infrastruktur som i sig är resurskrävande. Det gäller både vid byggande och vid drift.

Vad kan man då säga om luftskeppen i detta sammanhang? Först och främst så finns det få försök att i större skala utveckla system och logistikkedjor för denna teknologi inom det civila samhället.

Dock finns avancerade tankar om detta i dag, som inbegriper luftskepp inom militära organisationer och inte sällan har olika militärmakter legat i täten för effektiva logistiklösningar.

Redan under Vietnamkriget arbetade USA med konceptet ”Stability and Reconstruction” för att lösa komplicerade logistikproblem.

I praktiken har dessa involverat både militära och civila uppgifter. Om dessa tankar renodlas i ett humanitärt perspektiv skulle mänskligheten kunna ta sig an inte bara humanitära katastrofer, som översvämningar och jordbävningar, på ett nydanande sätt utan också annorlunda samhällsbyggnad utifrån helt nya utgångspunkter.

Tyvärr verkar det inte som att de civila krafterna i världen orkar med att bära dessa utvecklingskostnader, trots att kostnaderna för katastrofhjälp tenderar att skena iväg.

men det finns hopp. I höst kommer vi att skriva om ett projekt med svenskt intresse kring användningen av luftskepp.

Det är en bransch som varit dålig på nyskapande men där det under senaste åren hänt en hel del. De har brutit ny mark och skulle kunna innebära nya jobb och nytt hopp för både en solidarisk världsutveckling och en klimatvänligare framtid.

Ulf Svensson

  Uppdaterad 2008-06-16