|
på
samma sätt som för vindkraften kan teknologiområdet
”lättare-än-luft”
komma att utvecklas till ett betydande fält för ekonomisk
aktivitet.
Hundraett år efter att bröderna Montgolfier designat och
bemannat den första fria flygningen med passagerare (om nu inte
kineserna var först) lärde sig människan 1884 att också styra
sina farkoster till ett bestämt mål, vilket var ett viktigt
utvecklingssteg för flyget.
Vid det förra sekelskiftet togs
ytterligare ett kliv mot en mera robust lättare-än-luft
konstruktion genom greven och generalen Ferdinand von Zeppelin.
Nya
principer och nya material
Zeppelin
använde nya material (aluminium) och nya principer för
konstruktion för att bygga
ett luftskepp som innebar en avsevärt förbättrad manöverbarhet,
lyftkraft och stabilitet.
Redan 1909 startades bolaget DELAG,
Deutsche Luftschiffahrts-AG, som året därpå
startade turistflygningar och inrikesflyg.
Totalt
reste 41 000
passagerare (siffrorna varierar mellan 34.000 och 41.000
passagerare) under 1600 flygningar utan en enda olycka. Allt upphörde
i samband med utbrottet av första världskriget 1914.
Luftskepp
innehar också en del tidiga rekord. Exempelvis var den första
interkontinentala flygningen utfört av ett luftskepp, vilket skedde
med ett tyskt militärluftskepp som 1917 skulle undsätta sina
trupper i Afrika. Även den första tur och retur resan över
Atlanten utfördes av ett luftskepp.
Vad
händer idag?
Moderna
luftskeppssystem utför redan i dag en rad uppgifter runt om i vår
omvärld som är relativt dåligt belysta i svensk press.
I södra
Tyskland och i det schweiziska alplandskapet bedrivs turisttrafik
med luftskepp.
Under Aten-OS utnyttjades luftskepp för övervakning
av telekommunikationer i syfte att förhindra terroristattacker.
På
Trinidad-Tobago använder polisen luftskepp som ett led i sin
brottsbekämpning.
I Botswana letar De Beers efter diamanter med hjälp
av luftskepp (råkade dock nyligen ut för ett haveri när man under
ett oväder var mastad vid marken).
Andra användningsområden är
trafikövervakning (USA och Ryssland), forskningsändamål (Afrika),
minröjning (Kosovo), reklam (på ett flertal platser), luftförsvarssystem
(USA), som några exempel.
Kanada
kanske är den nation som kommit längst i tänkandet hur man kan
använda luftskepp i dagligt liv. Landets infrastruktur täcker
cirka 30 procent av landets yta och man funderar på fullt allvar
hur ett luftskeppssystem, både skall kunna serva industriell
verksamhet och service till invånare i perifera delar av landet.
Framtida
affärer
– att göra mer med mindre.
Vad
finns det egentligen för skäl att satsa på detta gamla
teknologiområde?
Det korta svaret är att det ibland är mycket lönsamt.
Till exempel när det inte finns andra alternativ, eller när
alternativen är för kostsamma.
I fallet med diamantprospektering i
Botswana fanns ett annat alternativ, men kostnader och effektivitet
med ett luftskeppssystem var helt överlägset.
Prospektering är självfallet
ett hett område just nu men kanske är transportområdet generellt
det mest omfattande och närliggande på sikt.
Utbudet
av transporter kan sägas ”stramas åt” genom att olika
regeringar vill styra dessa mot vissa transportslag.
Exempelvis
finns en strävan inom EU att styra över gods och varor från vägtrafik
till sjö- och järnvägstrafik av en rad olika skäl. I framtiden får
vi räkna med ökade kostnader där trängsel- och miljöavgifter
kommer att bli allt vanligare och med allt högre avgifter.
Parallellt kan man även tänka sig att efterfrågan ”stramas åt”
av delvis samma skäl.
De som köper transporter, men även kunder
och konsumenter, kommer kräva att transporterna blir mer eller
mindre klimatneutrala, energieffektivare och att de ej belastar miljön.
Detta förändrar efterfrågan i grunden. Att göra mer med mindre
kommer att bli en överlevnads-
fråga för transportbranschen.
|
Ultrastrukturer
.
Alla
våra transportslag opererar inom ett givet infrastruktursystem som
utgör ramvillkoren för hur gods och varor kan transporteras över
världen.
När det gäller luftskepp finns inte samma bundenhet till
en infrastruktur genom att dessa kan operera delvis helt fritt från
dessa.
Man kan till och med tala om en ultrastruktur, d.v.s. en
struktur bortom de vi vanligen tänker och föreställer oss i
transportsammanhang.
Internetbegreppet ”connectivity”, d.v.s.
att alla skall nå alla andra, överallt och alltid, kan ses som en
metafor och kittlande vision för denna teknologi.
Intressanta
egenskaper
med luftskepp är bland annat följande;
a)
är tystgående,
b) är miljövänliga på flera skilda sätt,
c)
kan operera 24 timmar i ett stadslandskap eftersom man är tystgående,
d.v.s. mycket hög tillgänglighet
d) utsläppen är små med tanke
på liten motorstyrka för att transportera tunga laster,
e) kan
leverera gods point-to-point vilket innebär att man inte behöver
omlastningscentraler,
f) stör inte andra transportslag,
g) små
anspråk på infrastrukturinvesteringar
h) kan nå alla platser,
i)
kan lätt etablera nya transportrutter och därmed serva nya
marknader,
j) kan ingå i olika logistikkedjor,
k) är inte
belastade med invanda tankemönster och traditioner inom
transportområdet,
l)
kan lätt utbyta last mellan andra
transportslag som några viktiga exempel.
De
finns nackdelar och svagheter, såsom att det inte testats i större
skala och kunnat demonstrera sina förtjänster.
Få beslutsfattare
känner till luftskeppsbranschen vilket försvårar möjligheterna
att få investeringsmedel.
Kanske är man mer väderberoende än
andra transportslag, men alla transportslag är väderberoende. Men
med tanke på styrkan och möjligheterna inför framtiden är dessa
hinder hanterbara och förhoppningsvis övergående.
Teknik,
tjänster och produkter från Sverige.
Under
årens lopp har jag stött på en rad svenska företag som mycket väl
skulle kunna gynnas av luftskeppstransporter, respektive stärka
detta potentiella transportslag.
Nyligen har vi kunnat läsa om
prefabricerad hustillverkning som antingen tillverkat ”platta
paket” som likt IKEA-paket pusslas ihop på byggplatsen eller färdiga
volymenheter.
Att flytta förnyelsebar energi i form av pellet eller
motsvarande utan att lägga för stor kraft på de energislukande transporterna är ett annat användningsområde med svensk
anknytning.
Det finns ett företag som tagit fram en unik lösning på
ballastproblematiken som är användbar för transportluftskepp.
Hans Lans
och hans navigeringssystem kan bli en viktig pusselbit i
nya logistiklösningar med ständig uppdatering av utbud och efterfrågan
av transporttjänster.
Mobilsystem och luftskepp
(aerostater som är
fastsatta luftskepp) är en annan kombination där vi som nation har
mycket att hämta.
Att bygga sjukhusenheter, paketerade eller helt färdiga
att sätta upp, kan bli en svensk specialitet med tanke på svenskt
logistikkunnande och industriellt systemtänkande.
Ultrarent bränsle
är ett annat bidrag där ett svenskt företag utvecklar både
syntetisk diesel och biodiesel, respektive syntetisk Jet A1 och biosyntetisk
Jet A1.
Ytterligare ett exempel är ett datorprogram
som sorterar olika ämnen från havsbottnen som mycket väl kan bäras
av ett luftskepp.
Denna lista över möjligheter med svensk
anknytning är säkerligen mycket lång och oväntad.
Entreprenöriella
individer kommer att se en myriad av möjligheter. Och inte bara idéer
kopplade till transporter utan helt andra idéer till affärsidéer.
Det är om detta som luftskepp handlar och vi är bara början av en
ny era av fantastiska möjligheter.
Ulf
Svensson
Senast
uppdaterad 2007-10-17
|
