Luftskepp och vindkraft

Luftskeppsstöd för Vindkraft

I Sverige har vi till slut, många år efter kärnkraftsomröstningen 1980, satt upp höga mål vad gäller utvecklingen av förnybar elenergi. En del av ny energi ska komma från vindkraften. Regeringen gav nyligen klartecken för utbyggnaden av 1101 vindkraftverk. Det motsvarar 12 Twh elenergi per år, enbart i Piteå kommun. I dag utgör vindkraftsproduktionen av endast cirka 3 Twh. 

   Ulf Svensson: |2010–03–12|   Satsningen på vindkraft i norr är ett enormt steg framåt för den förnybara elproduktionen. Dock kan vi konstatera att ett land som Tyskland, som både till ytan är mindre än Sverige och har kortare kuststräcka, har utbyggnaden av vindkraften hitintills resulterat i en produktion på drygt 40 Twh.

Man kan fråga sig om vindkraftsutbyggnaden också kommer att påverkar vårt transportsystems utveckling i en mer hållbar riktning. De flesta områden i Sverige där vindkraftsproduktion planeras eller byggs ut, är i områden där antingen infrastrukturen är otillräckligt utbyggd, eller där kapaciteten är för låg att kunna frakta material eller komponenter. 

Granskar man hur utbyggnaden av vindkraftsverk hitintills har skett, kan man konstatera att vägtransporter helt dominerat. Man ser snabbt att järnvägar ligger relativt långt bort från produktionsområdena. Och få tror på, eller talar för ökade järnvägsinvesteringar, för att underlätta för vindkraftsutbyggnaden. 

Via intermodala transportlösningar kan dock, i alla fall i teorin, både sjötransporter, järnvägstransporter och vägtransporter tillsammans lösa alla de transportutmaningar som vindkraftsutbyggnaden står inför.    

FÖRENKLAD INFRASTRUKTUR  

I dag kommer komponenter till själva vindkraftsverken, som turbinblad, tornsegment, generatorer, växlar med mera ofta via sjötransporter, från främst Danmark och Tyskland, för att därefter fortsätta på vårt vägnät.

Bulktransporter av betong, armeringsjärn och liknande material, kommer via transporter från närområdet på lastbil. Förutom att de vägar som används för dessa transporter är av mindre god kvalitet, så sliter tunga lastbilstransporter hårt på vägnätet. 

Ett glesbygdsvägnät, med grusunderlag, kan få ta ordentligt med stryk med ytterligare kvalitetsförsämringar som följd. Även broar i dessa områden får ökad belastning vilket kan innebära direkta problem, med minskad framkomlighet som följd. 

Överhuvudtaget minskar framkomligheten i kölvattnet av tunga transporter när lastbilsarmador drar fram över landet. Lastbilstrafiken sticker dessutom ut i olycksstatistiken, drar mer energi samt är förorenande. 

För att lösa ekvationen krävs kraftigt ökade väginvesteringar av samhället, främst i områden med få människor. Det kan vara positivt för glesbygden, men ökar konkurrensen av en redan hårt ansträngd budget för vägnätsutbyggnaden.

Vilka är alternativen?

Luftskepp, det vill säga lättare-än-luft-lösningar kan mycket väl vara komplement för vissa delar av transport- och logistikpusslet. Luftskepp kan därför komma att spela en viktig funktion i utbyggnaden av vindkraften. I väglöst land kan delar av investeringarna av infrastruktur hållas nere, vilket både förbilligar projekten, men också att man kan undvika omfattande infrastrukturbyggnation i känsliga naturmiljöer. Det gäller också påverkan på djur- och växtlivet, samt negativ påverkan av naturgeografin som kan minimeras väsentligt.

Den positiva utvecklingen i dag inom luftskepps- och lyftballongsindustrin bygger på, att de företag som finns numera samarbetar i större utsträckning än tidigare. 

Främst drivs lättare-än-luft-utvecklingen på jakten av råvaror på norra halvklotet. Men som även gäller andra behov, som exempelvis möjligheten att hjälpa människor som dabbats av stora naturkatastrofer. Händelserna på Haiti pekar på vad bristande infrastruktur, respektive icke flexibla farkoster och störningskänsliga infrastruktursystem betyder i extrema situationer.    

Nya utgångspunkter

Man kan tänka sig, att på sikt förändra både efterfrågan på transporter och utbudet. Granskar man vindkraften, som exempel, kan man säga att nya konstruktioner, nya material, lägre totalvikter och ny inriktning mot mer småskaliga produktionsområden i annorlunda lokaliseringslägen, skulle förändra efterfrågan i grunden. 

På samma sätt kan nya typer av luftskepp och lyftballonger öka variationen av vilken typ som helst av uppdrag, som kan utföras med lättare-än-luft teknologin. Det vill säga att utbuden ändras också över tid.

En vision

För att bryta beroendet av de restriktioner som vårt nuvarande transportsystem utgör, som starkt styr mot vägtransporter, kan man tänka sig följande utveckling:

» direkttransporter via luftskepp från fabrik till produktionsområde med kompletta vindkraftsenheter,

» lyftballonger som sköter alla nödvändiga lyft som krävs för att enheten ska fungera,

» allt underhåll av vindkraftsparkerna, all övervakning av eldistributionsnätet sköts via lättare-än-luft teknik,

» enhetligt drivmedel för alla maskiner, singel fuel, för effektiv och miljövänlig drift.

Genom att använda luftburna transporter, vinner man många fördelar visavi vårt befintliga transportsystem. Varorna kommer fram utan omlastningar vilket innebär stora kvalitetsförbättringar. Man kan transportera på vilken tid som helst av dygnet, då man inte stör någon annan trafik. Luftskepp åstadkommer inget buller, eftersom de är mycket tystgående. 

Vägnäten slipper nedslitning, vilket innebär lägre underhållskostnader och färre olyckor. Luftskepp kan tankas med ultrarent drivmedel för dieselmotorer, vilket gör att om råvaran för bränslet är biogas, så är man helt klimatneutrala.

Eftersom luftskepp kräver små anspråk på infrastrukturinvesteringar, sparar man investeringsutrymme, som kan tillgodogöras för andra angelägna investeringar i samhället. Eftersom man redan från början kan nå alla tänkbara lokaliseringslägen inom landet, kan man utan fördröjning etablera nya transportrutter och vara på plats där man behövs. 

Kort sagt, flexibiliteten, miljön, hastigheten, kvaliteten, logistiken, underhållet, och olyckorna, för att nämna några faktorer, skulle i ett luftburet transportsystem ha fördelar som vida överstiger vad befintliga system kan prestera.

Men vilka är då de nya lättare-än-luft systemen och vilka står bakom. Ja, det ska jag skriva om i kommande nummer av Rikare Liv.