Energi
och lättare-än-luft
Vindkraft
och transporter
Just
nu finns planer på att bygga drygt 5000 vindkraftverk i Sverige.
Planerna är storslagna och målet är att en betydligt större del
av energiförsörjningen än i dag ska produceras utan att förorsaka
nya koldioxidutsläpp. För att även utbyggnaden ska bli så hållbar
som möjligt diskuteras livligt transporterna för att uppföra
vindkraftverken. Ett alternativt transportsätt för delar av dessa
transporter är att använda luftskepp respektive
lyftballonger.
Ulf Svensson: |2009–05–04|
Frågan
är hur realistiskt detta är samt vilken betydelse detta
skulle få för miljöbelastningen. Det var några av de frågor
som en ny studie försöker besvara.
I en studie för SBUF,
Svenska Byggbranschens UtvecklingsFond, har undertecknad
deltagit för att undersöka möjligheterna att använda lättare-än-luft
teknologi.
Ett av tre fallstudier
handlar om vindkraftens utbyggnad i Sverige. Det krävs tre typer av transporter,
för det första transporter av grus, sten, |
Foto
RLC
|
cement och liknande material för själva
grundfundamentet, för det andra prefabricerade sektioner för vindkraftstornen,
för det tredje komponenter till själva kraftverken som turbinblad,
generatorer, nav och liknande.
Det
är framförallt det sistnämnda som är problematiskt, eftersom
exempelvis turbinbladen numera är ganska långa, upp till 55 meter
för den nya generationens vindkraftverk, som även ska kunna ta vara
på svagare vindar.
Innebörden är att man ibland måste göra
omfattande infrastrukturåtgärder för att överhuvudtaget kunna
transportera dessa enheter till produktionsområdena. Ett alternativ är att
använda stora, ryska helikoptrar men detta är både en dyr och
miljömässigt dålig lösning.
Återstår i de flesta fall, att använda
lastbilar och vägtransporter i kombination med rörliga eller fasta
kranlösningar.
Frågan är om alternativet med luftskepp är
realistiskt ur ekonomisk och teknisk synvinkel.
Tysk
lösning
I
Tyskland finns ett företag som heter CargoLifter som specialiserat
sig på ballonglyft. Man har byggt och testat ballonglösningar som
dels kunnat genomföra lyft på 55 ton utan problem. Dels
transporterat turbinblad via denna teknik i ett närområde som
exempelvis skulle kunna vara ett vindparksområde. Denna teknik är
testad i liten skala men inte i ett skarpt produktionsläge.
Fördelen
att använda en ballonglyftare är att lyftkraften uppåt för en
ballong inte har några större begränsningar, vilket är en fördel
när den nya generations vindtorn på
160 meter
introduceras.
En annan fördel är att man har samma lyftkraft i
sidled vilket inte är görligt med en kranlösning. Dessutom har
man via förankring i marken en hög stabilitet i lyften, vilket är
en stor fördel när det blåser (vilket det förhoppningsvis ska göra
på de platser man bygger).
LUFTSKEPP
ETT ALTERNATIV
Vad
beträffar själva transporten av turbinbladen från fabrik i
Danmark eller Tyskland, där de flesta vindkraftsverken tillverkas,
till vindkraftsparker i Sverige är i dagsläget mer problematisk
med luftskepp. I dag finns nämligen inga tillgängliga luftskepp som kan
genomföra denna transport. Men många projekt i världen siktar
på att inom en snar framtid kunna göra just detta.
Vi har studerat
ett ryskt luftskeppsföretag som menar att denna typ av transport
både är fullt möjlig och ekonomiskt konkurrenskraftig visavi dagens
teknik. För att kunna genomföra utbyggnaden av vindkraften i stor skala, är det kombinationen sjövägen via Göteborgs
hamn och vägtransport genom Sverige, där
landtransporten kan bestå av långa lastbilskonvojer.
Framtiden
via tävlingar
Förutom
de allmänna utvecklingsförutsättningarna sker framsteg och
utvecklingssteg ibland via olika tävlingar. Inom flygverksamhet har
dessa varit legio från det att luftskepp och flygmaskiner först
skapades. På detta sätt utvecklas nytt utbud, nya prestanda och ny
kapacitet.
Och ett av det senaste exemplet på detta, med viss
svensk anknytning, är The Ansari X PRIZE. Priset handlade om en
rymdtävling om 10 000 000 miljoner US dollar till den första,
ickestatliga organisation, som kunde skjuta upp en återvinningsbar
och bemannad rymdfarkost till rymden två gånger under en tvåveckorsperiod.
Detta lyckades och till år 2010 planeras kommersiella rymdresor från
Kiruna via företaget Virgin Galactics.
Nyligen
har ett nytt pris instiftat för ny luftskeppsfart. Priset, The
airship Z-prize, har följande syfte:
“To
develop a freight transport airship for humanitarian logistics
support and as a green transport solution.”
Målsättningen
med priset formuleras enligt följande;
“One
key goal of the Airship Z-Prize to develop a viable transport
airship industry is focused on the potential for the application,
renewal and update of the airship transport mode for the safe and
effective provision of transportation support and distribution for
humanitarian purposes.”
De
parametrar som står i fokus för utvecklingen av det vinnande
bidraget är utsläpp, hastighet, transportkapacitet samt last- och
lossningsförmåga. Bakom priset står tre personer som har stora
erfarenheter av lättare-än-luft teknologi, transportforskning
respektive logistik. Just nu designas de sista delarna av denna
pristävling.
Resultatet av
ovanstående initiativ skulle kunna underlätta
livet för många människor i världen som behöver pålitliga,
miljövänliga och kraftfulla transportlösningar. Frågan är om
det finns svenska intressenter?
Luftskeppsrapport
|