Millienium Airship Inc. Amerikansk luftskeppskonstruktör. 

Naturvetenskap och utbildning

Luftskepp till skolan

Elever vill ha roligt, bli stimulerade och få användning av sin fantasi. Skolbyråkrater, industriledare och politiker brukar ondgöra sig över varför inte våra elever är så intresserade av naturvetenskapliga ämnen. Man tycker inte om att eleverna väljer ”fel”, som istället satsar på media, sång och dans, eller idrott och andra ”lättviktiga” program.

  Men frågan är varför man inte lyckas locka eleverna till krävande utbildningar – beror det på eleverna eller på dem som har ansvaret att locka? Eller är det något annat i vår tillvaro som gör att naturvetenskap inte lyfter i skolan? Kan luftskeppen stimulera till ökat intresse även för naturvetenskap? Jo, jag tror att så är fallet och denna fantasifulla teknologi är nu åter på väg att utvecklas världen över.         

På Chalmers startades på 70-talet ett projekt inom arkitekturområdet för grundskolan som var mycket uppskattat och genialt. Projektet hette ”Gatan som klassrum”. 

Det geniala med projektet var att det lockade allt från dagisbarn till gymnasieelever. Alla fick utmaningar på sin egen nivå. Dagisbarnen upplevde framförallt möten med människor, medan äldre elever fick analysera processer och byggnadsstilar. 

Det lilla och konkreta samsades med samhällsplaneringen i stort.

Kanske skulle luftskeppen kunna spela samma roll i vårt nuvarande utbildningssystem och gynna utbytet och kontakter mellan vitt skilda kunskapsområden.

Geografi. Jag och många av mina kompisar gillade geografi när vi gick i skolan. Att titta på en karta öppnade världen och fantasin gick igång. Hemma hade jag ett band om våra världsdelar som hade säregna bilder om förhållanden på jorden och i pojkrummet samsades en Sverigekarta, en europakarta och en världskarta. 

Att resa tycker de flesta är intressant, och i dag är steget inte långt att resa via Internet och Google Earth. Varför inte landa på någon flygplats via You Tube och få en glimt av städer och strukturer ”långt bort i stan”.

Världen har blivit hemtam och många spel handlar om att konstruera nya städer eller andra strukturer på vårt klot. Att ta sig fram i terrängen via olika transportmedel är kul och varför inte ta sig an verklighetsanknutna transportuppgifter. 

Hur fraktar man egentligen en turbin eller transformator till ett otillgängligt område i Afrika? Vilka konkreta vägar står till förfogande och hur ser alternativen ut? Kan luftskepp vara ett alternativ, för hela resan eller för delar av den?

Konstruktion. En konstruktör ställs inför en rad olika utmaningar och krav när man utvecklar en produkt eller ett system. En central faktor är hur saker och ting ska transporteras. 

De lastbärare som finns i dag har sina givna ramar och ofta är det flera transportslag involverade i en och samma transport. Tänker man luftskepp kan ramarna förändras och nya idéer kreeras. Vid katastrofer eller vid andra försörjningskriser kanske svaret kan vara uppblåsbar arkitektur i kombination med olika typer av lufttransporter. 

Man kanske kan leka fram försörjningssystem med papper och penna, med pensel och målarfärg om man går i småskolan. Barn är väldigt påhittiga.

Högre upp i åldrarna kanske man kan ta reda på mer specifika krav kring konstruktion av system för vattenförsörjning, avloppslösningar och energiproduktion med hänsyn till lokalt klimat, väder och vindförhållanden, lokal byggnadstradition, jordkvalitet, tillgång till vatten, finansiering, kunskapsnivån med flera faktorer när man ska konstruera något specifikt objekt. Komplexiteten kan bli hur stor som helst och utmaningarna likaså.

Att hitta på, fritt ur fantasin, kan vara första steget till en ny teknisk möjlighet. När mästerkonstruktörer utvecklar nya, inte tidigare prövade konstruktioner, talar man om vikten av den ”tysta kunskapen”. Men även en framtida mästerkonstruktör börjar någonstans, får inspiration innan han eller hon sätter sig på skolbänken. Och, det finns många svenska entreprenörer som gjort flera oväntade innovationer på vardagliga problem.

Historia. Alla farkoster, oberoende om de går på land, i luften eller på sjön, är utsatta för olika fysiska krafter. 

Ett traditionellt luftskepp snarare flyter genom lufthavet än flyger som ett konventionellt flygplan. Det bärs upp via att densiteten är lägre än omgivningen och detta åstadkoms via användningen av en gas som väger mindre än den omgivande luften. Ju närmare havsnivån man är respektive ju kallare det är desto högre är lyftkraften. 

I dag använder man sig nästan uteslutande av helium som lyftgas men i Tyskland använde man sig tidigare av vätgas som har något större lyftkraft. I princip kan man även använda sig av uppvärmd luft som i en ballong eller av ånga, men dessa sistnämnda konstruktioner har inte vunnit så stort gehör ännu. 

Redan 1883 fanns dessutom ett luftskepp som framdrevs via en elektrisk motor, vilket är intressant utifrån alla soldrivna konstruktioner som finns i dag. 

Vid förra seklets början var tävlan stor mellan lättare-än-luft-farkoster och tyngre-än-luft-farkoster. Under första världskriget användes luftskepp i strid och var fruktade vapen, svåra för motståndarna att oskadliggöra.

Faktum är att det finns en hel del historia att ta del av där fransmannen Henri Giffard 1852 var den person som flög det första motorbestyckade luftskeppet.  Den första interkontinentala flygning skedde 1917 mellan Europa och Afrika i ett tyskt luftskepp.   

Miljö. I dag är miljöfrågorna förstarangsfrågor och ungdomar är ofta både mycket intresserade och kunniga. Detta intresse och engagemang passar väl in i luftskeppstänkandet. Man kan säga att det avtryck som dessa farkoster gör i luften gällande emissioner, på marken i form av infrastrukturbehov, i energitermer, i buller mm är mycket begränsade.

Eftersom miljöfrågorna tenderar att bli en fråga som bara blir allt viktigare för människans överlevnad, och transporter ofta är en avgörande faktor för om en verksamhet ska kunna utvecklas eller ej, är luftskeppen en bra ambassadör för ett avancerat miljötänkande.

Design. Med nya verktyg som avancerad datalogi, nya principer för konstruktion och nya material, kan tidigare konstruktionslösningar överges och nya ta vid. 

Svenska STU, Styrelsen för teknisk utveckling – som numera heter NUTEK, presenterade en studie på 70-talet där möjliga konstruktioner beskrevs på ett fantasifullt sätt. Det intressanta är att i dag kan flera av dessa prototyputkast byggas med den nya kunskap vi har om design och inom konstruktionsområdet. 

Överhuvudtaget kan man utmana givna tankeramar utan att lämna kontakten med den s.k. verkligheten vilket är positivt ur pedagogisk synvinkel. Fantasi och kreativitet kan nämligen bli den verkliga bristvaran medan tekniken går att köpa relativt billigt från nya stormakter som Kina och Indien.   

Behoven. Behoven, önskningarna, kraven hos mänskligheten är nog rätt så lika. Vi är alla placerade i rymden och färdas med en våldsam hastighet i olika banor kring solen och bland galaxer. 

Först måste vi ta hand om våra basbehov på jorden, vilket vi fortfarande inte har gjort för alla individer, och därigenom utveckla ett gott liv som inte förstör grundförutsättningarna för oss själva och kommande generationer. Detta är som sagt lättare än gjort. 

Vi vet att intresset har ökat kraftigt för ideella insatser. Numera är handelshögskolestudenter en ny grupp som utvecklar mer solidariska affärsmodeller än traditionellt kapitalistiska där avkastningen går till behov och nyttigheter till de människor på vår jord som har de sämsta förutsättningarna att skapa ett gott liv.

Kugghjul eller delaktighet. Mer och bättre teknik ses nästan alltid som lösningen på alla våra problem. Men frågan är om inte tekniken i sig också skapar problem. Jag tror att detta är en fråga som ungdomar funderar mycket på när man står i valet av utbildning- och yrkesväg. 

Ibland när jag läser olika annonser om arbeten inom industrin, och jämför med hur högskolorna själva väljer att presentera sina utbildningslinjer, slås jag av bristen på samstämmighet i perspektiv.

Ungdomar vill vara med och påverka och inte bara bli en kugge i ett industriellt system. Som jag ser det krävs det i dag mer kunskaper av varje individ men framförallt förmågan att samarbeta.

Kunskapsutvecklingen är i det närmaste exponentiell och ingen, inte ens en professor, har koll på all kunskapsproduktion inom ett givet ämnesområde. Och, jag tror att industrin kan göra en insats för ju mer man lär känna ett företag, en bransch eller ett teknologiområde inser man vilka fantastiska möjligheter det finns att förändra världen. 

Frågan är varför dess företrädare inte kan berätta om dessa möjligheter utan ängsligt håller sig till upptrampade spår som inte verkar entusiasmera fler än de närmast sörjande.

En solskenshistoria från Åmål. I Ny Teknik kan man läsa om ett nytt solkraftsprojekt. Det handlar om att bygga Stirlingmotorer som ska värmas via en solpanel och driva en generator som ger elektrisk ström. 

Planerna är storslagna. Här ska upp till 1000 personer anställas med en produktion av 10 000 motorer och krafverk per år. Dessutom ska allt kunna förpackas i en 20-fotscontainer för att lätt kunna fraktas. 

Två kommentarer är på sin plats. Pro primo – Sterlingmotorn uppfanns för snart tvåhundra år sedan av bröderna Robert och James Stirling, präst respektive ingenjör. Pro secundo – Under samma århundrade skapades luftskeppen som mycket väl skulle kunna transportera dessa små underverk till världens alla hörn.

Ulf Svensson

Uppdaterad 2008-08-24

Flygbolagen som miljöförstörare och i kris? Det går att ändra på! Flygbolagen måste i så fall agera nu, och snabbt ta steget in i framtiden. Folk vill resa och transporter behövs även framöver – och det är också möjligt. En rad teknologiföretag världen över arbetar febrilt med högtekniska lösningar för de jättebehov som växer framför oss.