
Millienium
Airship Inc. Amerikansk luftskeppskonstruktör.
Naturvetenskap
och utbildning
Luftskepp
till skolan
Elever
vill ha roligt, bli stimulerade och få användning av sin fantasi.
Skolbyråkrater, industriledare och politiker brukar ondgöra sig över
varför inte våra elever är så intresserade av naturvetenskapliga
ämnen. Man tycker inte om att eleverna väljer ”fel”, som
istället satsar
på media, sång och dans, eller idrott och andra ”lättviktiga”
program.
Men frågan är varför man inte lyckas locka eleverna till krävande
utbildningar – beror det på eleverna eller på dem som har ansvaret
att locka? Eller är det något annat i vår tillvaro som gör att
naturvetenskap inte lyfter i skolan? Kan luftskeppen stimulera till
ökat intresse även för naturvetenskap? Jo, jag tror att så är
fallet och denna fantasifulla teknologi är nu åter på väg att
utvecklas världen över.
På
Chalmers startades på 70-talet ett projekt inom arkitekturområdet
för grundskolan som var mycket uppskattat och genialt. Projektet
hette ”Gatan som klassrum”.
Det geniala
med projektet var att det lockade allt
från dagisbarn till gymnasieelever. Alla fick utmaningar på sin
egen nivå. Dagisbarnen upplevde framförallt möten med människor,
medan äldre elever fick analysera processer och byggnadsstilar.
Det
lilla och konkreta samsades med samhällsplaneringen i stort.
Kanske
skulle luftskeppen kunna spela samma roll i vårt nuvarande
utbildningssystem och gynna utbytet och kontakter mellan vitt skilda
kunskapsområden.
Geografi.
Jag
och många av mina kompisar gillade geografi när vi gick i skolan.
Att titta på en karta öppnade världen och fantasin gick igång.
Hemma hade jag ett band om våra världsdelar som hade säregna
bilder om förhållanden på jorden och i pojkrummet samsades en
Sverigekarta, en europakarta och en världskarta.
Att resa tycker de
flesta är intressant, och i dag är steget inte långt att resa via
Internet och Google Earth. Varför inte landa på någon flygplats
via You Tube och få en glimt av städer och strukturer ”långt
bort i stan”.
Världen har blivit hemtam och många spel handlar
om att konstruera nya städer eller andra strukturer på vårt klot.
Att ta sig fram i terrängen via olika transportmedel är kul och
varför inte ta sig an verklighetsanknutna transportuppgifter.
Hur
fraktar man egentligen en turbin eller transformator till ett otillgängligt
område i Afrika? Vilka konkreta vägar står till förfogande och
hur ser alternativen ut? Kan luftskepp vara ett alternativ, för
hela resan eller för delar av den?
Konstruktion.
En
konstruktör ställs inför en rad olika utmaningar och krav när
man utvecklar en produkt eller ett system. En central faktor är hur
saker och ting ska transporteras.
De lastbärare som finns i dag har
sina givna ramar och ofta är det flera transportslag involverade i
en och samma transport. Tänker man luftskepp kan ramarna förändras
och nya idéer kreeras. Vid katastrofer eller vid andra försörjningskriser
kanske svaret kan vara uppblåsbar arkitektur i kombination med
olika typer av lufttransporter.
Man kanske kan leka fram försörjningssystem
med papper och penna, med pensel och målarfärg om man går i småskolan.
Barn är väldigt påhittiga.
Högre upp i åldrarna kanske man kan
ta reda på mer specifika krav kring konstruktion av system för
vattenförsörjning, avloppslösningar och energiproduktion med hänsyn
till lokalt klimat, väder och vindförhållanden, lokal
byggnadstradition, jordkvalitet, tillgång till vatten,
finansiering, kunskapsnivån med flera faktorer när man ska
konstruera något specifikt objekt. Komplexiteten kan bli hur stor
som helst och utmaningarna likaså.
Att hitta på, fritt ur
fantasin, kan vara första steget till en ny teknisk möjlighet. När
mästerkonstruktörer utvecklar nya, inte tidigare prövade
konstruktioner, talar man om vikten av den ”tysta kunskapen”.
Men även en framtida mästerkonstruktör börjar någonstans, får
inspiration innan han eller hon sätter sig på skolbänken. Och,
det finns många svenska entreprenörer som gjort flera oväntade
innovationer på vardagliga problem.
Historia.
Alla
farkoster, oberoende om de går på land, i luften eller på sjön,
är utsatta för olika fysiska krafter.
Ett traditionellt luftskepp
snarare flyter genom lufthavet än flyger som ett konventionellt
flygplan. Det bärs upp via att densiteten är lägre än
omgivningen och detta åstadkoms via användningen av en gas som väger
mindre än den omgivande luften. Ju närmare havsnivån man är
respektive ju kallare det är desto högre är lyftkraften.
I dag
använder man sig nästan uteslutande av helium som lyftgas men i
Tyskland använde man sig tidigare av vätgas som har något större
lyftkraft. I princip kan man även använda sig av uppvärmd luft
som i en ballong eller av ånga, men dessa sistnämnda konstruktioner
har inte vunnit så stort gehör ännu.
Redan 1883 fanns dessutom
ett luftskepp som framdrevs via en elektrisk motor, vilket är
intressant utifrån alla soldrivna konstruktioner som finns i dag.
Vid förra seklets början var tävlan stor mellan lättare-än-luft-farkoster
och tyngre-än-luft-farkoster. Under första världskriget användes
luftskepp i strid och var fruktade vapen, svåra för motståndarna
att oskadliggöra.
Faktum är att det finns en hel del historia att
ta del av där fransmannen Henri Giffard 1852 var den person som flög
det första motorbestyckade luftskeppet. Den första interkontinentala
flygning skedde 1917 mellan Europa och Afrika
i ett tyskt luftskepp.
Miljö.
I
dag är miljöfrågorna förstarangsfrågor och ungdomar är ofta både
mycket intresserade och kunniga. Detta intresse och engagemang
passar väl in i luftskeppstänkandet. Man kan säga att det avtryck
som dessa farkoster gör i luften gällande emissioner, på marken i
form av infrastrukturbehov, i energitermer, i buller mm är mycket
begränsade.
Eftersom miljöfrågorna tenderar att bli en fråga som
bara blir allt viktigare för människans överlevnad, och
transporter ofta är en avgörande faktor för om en verksamhet ska
kunna utvecklas eller ej, är luftskeppen en bra ambassadör för ett
avancerat miljötänkande.
Design.
Med
nya verktyg som avancerad datalogi, nya principer
för konstruktion och
nya material, kan tidigare konstruktionslösningar överges och nya
ta vid.
Svenska STU, Styrelsen för teknisk utveckling – som
numera heter NUTEK, presenterade en studie på 70-talet där möjliga
konstruktioner beskrevs på ett fantasifullt sätt. Det intressanta
är att i dag kan flera av dessa prototyputkast byggas med den nya
kunskap vi har om design och inom konstruktionsområdet.
Överhuvudtaget
kan man utmana givna tankeramar utan att lämna kontakten med den
s.k. verkligheten vilket är positivt ur pedagogisk synvinkel.
Fantasi och kreativitet kan nämligen bli den verkliga bristvaran
medan tekniken går att köpa relativt billigt från nya stormakter
som Kina och Indien.
Behoven.
Behoven,
önskningarna, kraven hos mänskligheten är nog rätt så lika. Vi
är alla placerade i rymden och färdas med en våldsam hastighet i
olika banor kring solen och bland galaxer.
Först måste vi ta hand om våra
basbehov på jorden, vilket vi fortfarande inte har gjort för alla
individer, och därigenom utveckla ett gott liv som inte förstör
grundförutsättningarna för oss själva och kommande generationer.
Detta är som sagt lättare än gjort.
Vi vet att intresset har ökat
kraftigt för ideella insatser. Numera är handelshögskolestudenter en ny
grupp som utvecklar mer solidariska affärsmodeller än
traditionellt kapitalistiska där avkastningen går till behov och
nyttigheter till de människor på vår jord som har de sämsta förutsättningarna
att skapa ett gott liv.
Kugghjul
eller delaktighet. Mer
och bättre teknik ses nästan alltid som lösningen på alla våra
problem. Men frågan är om inte tekniken i sig också skapar
problem. Jag tror att detta är en fråga som ungdomar funderar
mycket på när man står i valet av utbildning- och yrkesväg.
Ibland när jag läser olika annonser om arbeten inom industrin, och
jämför med hur högskolorna själva väljer att presentera sina
utbildningslinjer, slås jag av bristen på samstämmighet i
perspektiv.
Ungdomar vill vara med och påverka och inte bara bli en
kugge i ett industriellt system. Som jag ser det krävs det i dag
mer kunskaper av varje individ men framförallt förmågan att
samarbeta.
Kunskapsutvecklingen är i det närmaste exponentiell och
ingen, inte ens en professor, har koll på all kunskapsproduktion
inom ett givet ämnesområde. Och, jag tror att industrin kan göra
en insats för ju mer man lär känna ett företag, en bransch eller
ett teknologiområde inser man vilka fantastiska möjligheter det
finns att förändra världen.
Frågan är varför dess företrädare
inte kan berätta om dessa möjligheter utan ängsligt håller sig
till upptrampade spår som inte verkar entusiasmera fler än de närmast
sörjande.
En solskenshistoria från Åmål. I Ny Teknik kan man läsa
om ett nytt solkraftsprojekt. Det handlar om att bygga
Stirlingmotorer som ska värmas via en solpanel och driva en
generator som ger elektrisk ström.
Planerna är storslagna. Här
ska upp till 1000 personer anställas med en produktion av 10 000
motorer och krafverk per år. Dessutom ska allt kunna förpackas i
en 20-fotscontainer för att lätt kunna fraktas.
Två kommentarer
är på sin plats. Pro primo – Sterlingmotorn uppfanns för snart tvåhundra
år sedan av bröderna Robert och James Stirling, präst respektive
ingenjör. Pro secundo – Under samma århundrade skapades luftskeppen
som mycket väl skulle kunna transportera dessa små underverk till
världens alla hörn.
Ulf
Svensson
Uppdaterad
2008-08-24
|