 |
|
Ludwig
Wittgenstein var före sin tid... |
|
FILOSOFI
Cambridge-professorn
Filosofen som inte ville tala
Jaget
måste ses ur de andras perspektiv!
Denna
paradox avslöjas av författaren Sten Andersson, som har skrivit
ett lysande och personligt porträtt om vår tids kanske mest
hyllade filosof Ludwig Wittgenstein. Det var nämligen det märkliga
österrikiska geniet, som utmanade jaget och som gav "egot" en
biroll - i stället för huvudroll!
Imi Markos: |2013-01-13| Boken
"Filosofen som inte ville tala", men den
omdebatterade Cambridge-professorn talade så pass mycket att han
omedvetet banade vägen för Den nya världsuppfattningen. Ett
paradigmskifte, som enligt managementgurun Peter F Drucker ersätter
analysen med perception. Just det, perception, som medvetandegör våra
sinnen.
“Den
andra tänker, därför finns jag!”
Ludwig
Wittgenstein
bestrider René Descartes etablerade tes, som sedan 350 år tillbaka
alla västerlänningar har godkänt som evig sanning, dvs. "Cogito
ergo sum – Jag tänker, alltså finns jag".
Fel,
fel, hävdar Wittgenstein, som i stället anser att "Den andra tänker,
därför finns jag". Med andra ord, de andras bekräftelse är
det som skapar min existens – vilket börjar redan i unga år. Barnen vill
bli sedda av sina föräldrar, av sina vänner och bekanta för att
få det rätta självförtroendet. Det andras positiva image om
barnen är beviset för deras existens.
Det
finns en anmärkningsvärd film (Cast Away) med Tom Hanks, som genom
en flygolycka hamnar på en öde ö. Där finns varken människor
eller djur. Och han får ingen bekräftelse på sin existens. Då
hittar han en boll bland flygplanets "vrak" och gör bollen till
ett "ansikte" med ögon, näsa och mun. Och inleder dagligt låtsassamtal
med den påhittade figuren – precis som ensamma barn skaffar sig
kompisar på låtsas. Först då bli tillvaron uthärdlig på ön.
Image
är viktigare än profilering
Därmed
torpederar Wittgenstein hela den moderna varumärkesvården, som
envist propagerar för jagets/
företagets/produktens profilering och
tror att ensidig profilering kan skapa en positiv image hos andra/
konsumenten/ köparen.
Självfallet
borde varumärkesvårdarna koncentrera sig på image i stället.
Imagen föds nämligen i andras tankar och det är de andras tankar
som vi ska vårda eller bota. Perceptionspsykologin
bygger just på dessa omvända processer, som är aktiva att tolka
sinnesuttryck. En mängd medvetna och omedvetna processer är
involverade i att förvandla sinnesintryck till meningsfull
information.
Visuell
attention viktigare än auditiv
Uppmärksamhet
(attention) är ett av perceptionens viktigaste studieområden. Här
försöker man undersöka hur de mänskliga sinnena väljer vilken
information de ska fokusera på. Från att från början ha handlat
mest om auditiv uppmärksamhet (psalmer i kyrkan), är man nuförtiden
mest inriktad på att studera visuell uppmärksamhet – ögonen
svarar ju för 70 procent av våra sinnesintryck (attraktiva shower,
som frestar våra ögon är viktigare än musiken).
Test:
Därför låter man en visuell händelse (som andra har arrangerat)
utspelas inför testsubjektets ögon och sedan granskas och tolkas
mottagarens synintryck, av yttre stimuli. Så jobbar IKEA. Självfallet
finns det även Haitisk perception (som går via känsel, beröring
och kroppsrörelser), Kognitiv perception, Olifaktorisk perception,
Subliminal perception osv. Det är alltför omfattande att beskriva
varje avdelning i detalj, men de har en sak gemensamt: Det är
omgivningen (den andra) som tänker/agerar och vi svarar/reagerar på
olika sätt.
Vetenskapens
olyckliga äktenskap
Här
har Wittgenstein en intressant reflektion, som tyvärr Sten
Andersson bara glider förbi - trots att den är nyckeln till dagens
tvivelaktiga utveckling. Wittgenstein angriper vetenskapen för att
den ensidigt “gift sig” med tekniken och teknologin. Det har
varit ett olyckligt äktenskap, vars tragiska följder märks allt
mer - både i närmiljön och i den globala sfären.
Personligen,
som en av grundarna av nätverket Kreaprenör, har jag också krävt
att vetenskapen bör närma sig det immateriella, det ogripbara och
mystiska och har gjort vårt medvetande till en av
huvudrollsinnehavarna i framtiden. Vi är ju på väg mot medvetandeeran, som har nya, vetenskapliga kopplingar.
Vetenskap
utan moral
Det
mest olyckliga i sammanhanget har varit att vetenskapen saknat etik,
dvs. moral, enligt Wittgenstein. Ingen köper längre det löjliga
argumentet att den som uppfann kniven för att skära bröd med hade
ingen anledning eller skyldighet att tänka på kniven som ett
eventuellt mordvapen. Ja, med kniv kan man också döda.
Varje
ny upptäckt, innovation och uppfinning måste i framtiden ta hänsyn
till både "bruk och missbruk" och omedelbart eliminera möjligheterna
till missbruk… Annars är upptäckten inte värd någonting.
Ja,
Wittgenstein var före sin tid…
|
