Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

	En ung konstnär (Ditlev Blunck) tittar på en skiss i en spegel.	Wilhelm Bendz, SMK - Statens Museum for Kunst

RIKARE LIV CIVILISATION

Livets minneslagring

Minneslagring är orsaken till att människan finns till och vad hon är. Allt levande har ett minne för att kunna fungera och leva vidare. Livet har sin koncisa minneslagring.

Paul Lindberg: |2022-09-14| Minnet lagras av minnesspåren, engram, och som utgör minneslagringen på kvantnivån, vilket är grunden för de fysiska neurala metamorfoserna kring minneslagringen. Hur det hela kodas och fungerar i exempelvis hjärnan har fram till vår tid varit okänt. Kunskapen om neuronkoder har öppnats för avsyning kring neuroplasticitetens förmåga att kunna ändra de neurala kodernas anslutningar. Forskningen inriktas på en inlärning som visar på tydliga förändringar och inblandning av en mycket stor intervention av komplexa minnesprocesser.

Minneslagringen sker på partikelnivån med kvantmekanisk exakthet och tidlöshet, med minnet som när det detekterats (spårats) har reviderats till minnesnivån som innebär ett konstaterat sakförhållande. Eller så att säga – att så här ser verkligheten ut för var och en efter döden.

Kvantmekanisk minneslagring

Teorierna om minneslagring har tidigare betraktats som lagring i s.k. neurala nätverk runt om i hjärnan på grund av sambanden med olika varianter av minnen. Exempelvis kodningen av arbetsminne gällande aktiveringen av neuroner framkallade av sensorisk inmatning. Episodiskt minne med erfarenheter innebär hållbara förändringar – minnen av erfarenheter i molekylära strukturer. Och som i dag visar på vetenskapen om hjärnans funktionella bearbetning av långtidsminnet för kvantmekaniskt långtidsminne – alltså på partikelnivå utan tid eller nedbrytning.

Hippocampus är samordnande för konsolidering av minnesprocessen, men lagrar inte själv minnet, utan ser till att de istället hamnar rätt med en kvantmekanisk tidsprecision. Engram är det minnesspår som representerar ett minne och som utgör möjligheten för tänkandets minneslagring.

Minnets funktionalitet

Forskningen har under lång tid försökt förklara minneslagringens placering i hjärnan, men som aldrig har kunnat fastläggas. Minnet utgör människans kategoriska funktion. Utan minne är det tomhet som gäller, och det finns heller inget medvetande utan minne. Minnet inkluderar människokroppens hela sammansättning med tankemedvetandet som utgör en tidlös minnesgrav. Konstgjord andning kan exempelvis vara behjälpligt för upprätthållandet av liv. Men med en avslocknad hjärna är det inte längre liv. Men minneslagringen på kvantnivå kvarstår med tiden.

Minnesforskningen har med stor bredd av forskning kommit fram till kartläggningen av hur minnesprocessen fungerar och vad det resulterar till. Minnet anses vara hjärnans angelägnaste livsyttring med sina avgörande uppgifter. Ingenting levande kan fungera utan ett minne hos något levande – men som till viss del kan kompenseras med hjälpmedel av varierande slag.

Liv fungerar med ett minne. Och meningen med att "växa till" handlar det om behoven av inlärningen av erfarenheter för att klara livets premisser – och för ett meningsfullare liv. Hjärnans tillväxt och innehåll spirar och avkodas oavbrutet av minnesprocessen för att kunna utveckla ytterligare tillväxt som krävs för kompositionen med tidigare upplevelser och sammanhang. Och det bedöms automatiskt om händelseförloppen ska utvecklas eller om det kan ignoreras.

Minnesdefinitioner

Minnet handlar om en hel del begrepp som exempelvis "arbetsminne" som definieras som specifika ögonblick för uppmärksamhet av olika slag. Det innehåller kort information, som kan gälla akuta och viktiga, men ständiga sekundbrytningar. Det handlar om motorik och kopplingsförmåga, och vad som krävs för åtgärd eller om det kan ignoreras.

Korttidsminnet och långtidsminnet är viktigt för att exempelvis kunna läsa en artikel, men inte bli hindrad av att glömma det som stod på raden ovanför. Det systematiseras så att man kan läsa en hel artikel till punkt – eller mycket mer – utan att förlora minnet av vad man just hade läst. Detta kan med olika differenser möjliggöra behövande inlärning för med eller mindre alla behov för att kunna klara av att vara en fungerande människa.

Vetenskapen om minnet         

Nobelpristagaren Frank Wilczek (2004 fysik) har gjort sig känd som en av oratorerna för människans minneslagring och vad det innebär. Han tydliggör hur hjärnan helt tekniskt gör för att lagra ett minne. Och med förklaringen har vetenskapen om minneslagring klargjort vad det är som gäller. Minnet förklaras som en av hjärnans väsentligaste funktioner. Intelligent minneslagring skapad av människan överträffar i många samband människans förmåga att minnas, och det är människans skapelse, med avsikten att tjäna människans behov.

I dag tycks människan överträffa sig själv – på gott och ont. Människan, framförallt vissa människor, missbrukar avancerad vetenskap för "mammons" intressen, men med konsekvenser för mänskligheten. Frank Wilczek tillhör den stora skaran av forskare som tar det yttersta ansvaret för definitionerna kring forskningen kring minneslagring.

Minneslagring och "minnesgraven"

Minneslagring eller "minnesgraven", är det samma sak? Det kan med största sannolikhet vara samma sak. Vetskapen om minnet var stort inom den grekiska tankekulturen omkring 300 år före vår tid. Man visste att utan minnet skulle vi inte kunna lära oss någonting alls.

Jesus uttryckte sig på sin tid att när man dör lagras man i "minnesgraven", vilket betyder att på den tiden fanns begrepp om vad som forskningen kommit fram till kring samma ämne så som idag. Det tycks vara likartat, men en kunskap som avklingade med negativ tidsanda och mörkad maktförändring. I vår tid har begravning samma betydelse som för forntiden och som levat vidare fram till vår tid av idag. Något som kan bedömas som undermedvetet och tradition.

Jesus mördades och lades i minnesgraven, men som efter några dagar uppstår på grund av minneslagringen. Det tycks vara en tankemedveten koppling till minneslagringens vetenskapsställning av idag.

Forskningen av i dag är ense om att arbetsminnet är helt nödvändigt för att vi överhuvudtaget ska kunna klara av att leva. Och korttidsminnet och långtidsminnet möjliggör allt vad vi kan informera oss med och möjligheterna med varandra. Eller för att vi inte ska slippa falla i glömskan. Långtidsminnet anses i dag kunna lagra enorm mängd information – principiellt med obegränsad tid. Detta minne är lagrat på kvantmekanisk nivå och kan på inga sätt förstöras ens av atombomber eller av något annat hinder av något slag.

Ovanstående vetenskapliga information kommer från en numera bred forskarvärld och en vaken socialhumanism.