Foto: RLC    

Ärkebiskopen: 

Sverige och Liberias skuld

Den svenska regeringen har medansvar för den skuld som Liberia ådrog sig till Sverige i slutet på 70-talet, menar ärkebiskop Anders Wejryd. Därför bör en avskrivning av den skulden betalas med annat än biståndspengar.

  Thomas Ekelund: | 2009–02–07 | Sveriges regering avskriver merparten av den skuld som Liberia har till Sverige från ett riskprojekt från 1979. Då köpte Liberia tre stycken kustbevakningsfartyg av Karlskronavarvet, efter att svenska staten gett företaget nästan 6,5 miljoner svenska kronor i exportgaranti. När fartygen levererades hade Liberia, som var på väg in en kris, ingen möjlighet att betala, varför köpet omvandlades till en statsskuld till Sverige. Men Sverige vill inte erkänna sitt ansvar för skuldens uppkomst.

– Vi är glada för att skulden skrivs av. Men Sveriges regering bör medge ett medansvar för uppkomsten av Liberias skuldbörda. Regeringen bör även ta konsekvenserna av detta medansvar genom att inte betala skuldavskrivningen med biståndsmedel. Framtida fattigdomsbekämpning bör inte behöva betala priset för riskprojekt som ingicks i slutet av 70-talet, avslutar Anders Wejryd.

I dag har Liberia uppemot tre miljarder kronor i statsskuld. Efter år av inbördeskrig arbetar nu den första folkvalda presidenten, Ellen Johnson-Sirleaf, hårt med de program för skuldavskrivningar som världssamfundet sätter upp.

– Exportkreditnämnden har redan tidigare skrivit ner sin fordran till noll kronor och kommer därför inte få tillbaka några pengar. Ändå tas medel från biståndsbudgeten, pengar som bara går tillbaka till Finansdepartementets kassa. Så tror jag inte att folk uppfattar att biståndsmedel bör användas. I fallet Liberia anser vi att det finns all anledning till självrannsakan, säger ärkebiskop Anders Wejryd.

www.svenskakyrkan.se