KONST OCH KAPACITET

Kvinnan och konsten

Kvinnan har mestadels satts på plats – av hierarkiska skäl. Från 1800-talet och framåt under 1900-talet sker en kvalitativ förvandling – kvinnor gör sina röster hörda. Hon inleder ett föredömligt förverkligande av sitt liv som medmänniska.

Paul Lindberg: |2020-06-08|  Kvinnan har i de flesta kulturer gjort sig gällande och pådrivande i historiens kulturutveckling och det socialhumanistiska framåtskridandet. Hon hade satts på plats i hierarkin – underställd av hierarkins familjebild. Störst av alla är Gud, och därefter kommer påven, kejsare, kungar, överklass och så familjen med mannen som huvudsaken – kvinnan och barnen är samhällets lägsta dignitet. Det märkliga är att Jesus aldrig stod för denna sataniska hierarki.

Konst och kapacitet

1900-talets början tog kvinnor rätten att göra sig till medborgare på samma villkor. De stora framstegen möjliggjordes bland andra via kulturen och de socialhumana organisationerna. Kvinnor gjorde sig till konstnärer. Och i dag finns det lika många kvinnliga konstnärer som män i stora delar av världen. Konsten blev spjutspetsen för kvinnans övergång till samhällets medlemskap.  

Konsten att vara kvinna utvecklades till den moderna feminismen. Det har möjliggjort utvecklingen av en demokratisk kvalitetsutveckling som förändrar hela världen – även om det ytterligare är en lång sträcka kvar. Trots allt har feminismens genväg via konsten utgjort en exemplarisk utveckling för mänskligheten i stort.

Kvinnan och konsten på museer

När Sveriges Nationalmuseum i Stockholm renoverades så påverkade det även det kvalitativa kulturinnehavet i detta magnifika museum. För första gången i mitt liv öppnades katakomberna med en mängd okända konstnärer av största kvalitet helt i dignitet med männens främsta konstnärsalster. Och det är vad som visas till viss del i denna konstrunda.

Konstverken är fotograferade av Nationalmuseum.

Aktstudie – Amalia Lindegren.

Mormor – Eva Bonnier. Nationalmuseum.

Pojke spelar flöjt – Judith Leyster. Nationalmuseum.

Frukost – Amalia Lindegren. Nationalmuseum.

Körsbärsblom – Ingeborg Eggertz. Nationalmuseum.

Gammal fransk kvinna – Jenny Nyström. Nationalmuseum.

Porträtt av en pojke – Jenny Nyström. Nationalmuseum.

Turkhufvud – Amalia Lindegren. Nationalmuseum

Två skidåkande lappar. Studie – Anna Nordlander. Nationalmuseum.

Kvinna i svart – Bertha Wegmann. Nationalmuseum

Självporträtt – Elisabeth Keyser. Nationalmuseum.

Porträtt av en pojke – Judith Leyster. Nationalmuseum.

Vy över Riddarholmen – Emma Toll. Nationalmuseum.

Studiointeriör i Paris – Eva Bonnier. Nationalmuseum.

Reflektion – Eva Bonnier. Nationalmuseum.

Michael Ancher avmålas när han målar kusten – Anna Ancker. Nationalmuseum.