Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

KVANTDATORN

Kvasikristallen

Tiden och minnesgraven

Kvantdatorn kommer att skiljas markant med den nuvarande datorteknologin – och gälla för annorlunda ändamål. Kunskapen hittades till viss del efter atombombsexperiment. I dag har den vetenskapliga humaniteten tagit över för ett hoppfullare och mer civiliserat handlande.

Paul Lindberg: |2021-05-26| Det är onekligen en fängslande forskning kring kvantdatorn, men med ett visst ifrågasättande. Om man tänker på kristallkulan som fanns på tivoli så kan det vara en tanke kopplad med tidskristallen som har en viss analogi med kvasikristallen. Och den kunskapens härledning kan hittas från den grekiska vetenskapen långt bort i tiden. Människans tankar har kopplingen med kvantnivå – i likhet med hjärnans och datorns minnen. Kunskapens innehåll finns där händelsen appliceras och som läggs till minnesgraven eller tidskristallen och kvasikristallen. Hur pass relevant kristallkulan och minnestekniken förhåller sig till verkligheten kan ha sitt underlag från en kunskap som för länge sedan försvunnit. Den grekiska kunskapen krossades under en mycket lång tid. Tidsandan gällde då att Gud vet bättre – men den tidsandan visste ingenting om Gud.

Minnets förutsättning

Minnet är förutsättningen av oavbruten förändring för utvecklingen av livet i det stora hela, som också innebär livets meningsfullhet. Det finns heller inget liv utan förändring. Därför finns det en mening med att man ska bli till för livet medan man passerar. Även om jag tappar minne med åren (vid 74 år) så finns kvasikristallen som exempelvis kan stipuleras som en minnesgrav för livet i universum och som agerar och normeras från kvantnivå till materialisering.

Universum upprätthålls på alla nivåer av energier som skapar materien vilket alltså utgör alltet. Minnet inplanteras i materien och i Universum, men på många olika och konstifika sätt – som exempelvis med en dator.

Tidskristallen systematiserar atomerna för tiden

Tidskristallen är delvis symbolik, men framförallt en kvantteknologi på framtidsnivå, som utgör det universella minnet av livet i det stora hela – det som exempelvis möjliggör framtida kvantdatorer. Eftersom tidspilens riktning endast går framåt och inte bakåt, så har minnet en avgörande betydelse för hela universum. Vi kan hålla reda på vad som hänt för att förhoppningsvis kunna klara oss bättre för framtiden – men som ibland kan vara lite si och så med den saken.

På kvantnivå skapas tid genom att energi, punkt för punkt, sträcks ut vilket skapar den tredimensionella verkligheten. Varför det blev så kan förklaras med att Universums skapelser skulle kunna plantera snälla och rara människor, djur och växter på en planet som alltid skulle leva i sämja med varandra. Men var kom denna energin ifrån?

Väntansfulla kvantdatorer

Ja, med Universum har vi ännu inte fått hela förklaringen om hur pass stort det är och vilken den egentliga innebörden har för en innerlig andemening. Det handlar förstås om livets mening och i den processen tycks det skapas fler eller mängder av universum – i oändlighet kanske. Och vad vill jag ha sagt med det? Jag få tänka på den saken!

Med de väntansfulla kvantdatorerna kommer vi att få veta mycket mer, även om många människor inte alls bryr sig. Men, vad ska det vara bra för att veta att det finns mera universa än hela Jordens befolkning? Vi har nog tillräckligt med människor redan nu! Och snart kan väl inte Jorden härbärgera fler människor? En sådan undran kräver svar, och det kan exempelvis vara behjälpligt med en kvantdator – människans utvecklade hjärna.

Vad är meningen då?

Kvantdatorer och Universum är en akademisk vetenskapsvärld som söker kunskapen som är ännu större och i riktningen av att vrida ut sanningarna som frestar. Det som frestar är allt som finns längre fram för att inordnas i leden. Men det som finns längre fram tycks aldrig ta slut – eller så tar det slut när frestelsen eller lockelsen leder till kollaps. Exemplet atombomben var ett nära exempel. Människan har generellt gjort sig till skattsökare som hittills tagit häpnadsväckande framsteg – men på både gott och ont.

Jag tror att kvasikristallen kan vara det material som möjliggör kvantdatorns realiserande – och om det leder till säkerhet så kan tillämpningen bli bra. Kunskapen om kvasikristallen har kommit långt, enligt vissa, och möjliggjort framställningen av omkring 300 typer av kvasikristaller. Det finns även meteoriter som landat på Jorden som innehållit en naturlig kvasikristall. Forskningen har även visat att det inte alls är ofarligt att handskas med kvasikristallen. Materialet är fortfarande ganska okänt, enligt andra, och som fortfarande saknar en större kunskap om.

Kvantdatorn på språng

En kvantdator anses vara extremt effektiv. Google gjorde en testning som visade en skillnad på 200 sekunder för kvantdatorn som tar 10 000 år för en nutida superdator.

Kvantdatorn är mer avancerad för sina speciella möjligheter. Men det hotar troligtvis inte den nuvarande datortekniken. För närvarande  tyder det på att kvantdator och superdator inte kommer att konkurrera. 

Användarområdena är helt olika och kvantdatorn kommer troligtvis aldrig att produceras för vanliga företag eller för hemmabruk. En kvantdator används bäst för mycket stora projekt som är effektivare än en superdator av i dag.

Kan vi lita på tekniken? NASA har legat i framkant för att avstämma forskningen och redovisar resultatens utveckling. 

Forskningen på kvantdatorer ligger först och främst hos Google i USA och Chalmers / KTH i Sverige. Sakläget ligger mycket nära varandras framsteg. För närvarande är det kvanthårdvaran som prioriteras. Troligtvis kommer inte de nuvarande datorerna att ersättas av kvantdatorer som möjligheterna ser ut idag.

Syftet med kvantdatorn är alltså inte att ersätta de traditionella datorerna. Kvantdatorn kommer att lösa vissa specifika problem, men kommer antagligen inte att finnas som hemdator, enligt Chalmers / KTH.