IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Vindkraft har lyckats över all förväntan. Samtidigt tar energibolag och politiker inte fullt ansvar för lämplig utplacering av vindkraftverken och hindrar utvecklingen av en friare hushållsel.

Foto: RLC

MILJÖPLANEN

Kriget mot framtiden

Vilka intressen styr miljöskyddet?

Det är inte utan viss förundran jag tar del av förslaget om nya områden av riksintresse för vindbruk. Förslaget lanserades i slutet av förra året och innan sommaren ska ett slutgiltigt förslag komma från Energimyndigheten efter sedvanlig remissomgång. Frågan är vilka intressen som styrt framtagandet av detta nya förslag som, om det förverkligas, kan radera ut såväl stora nationella miljövärden som decennier av modernt planeringstänkande?


Ulf Svensson: |2013-04-17| Krigsförklaringen mot miljö, demokrati och framtiden. Lika illa är att lokala demokratiska planeringsprocesser körs över och att omistliga värden som frihet från buller och stora skyddade miljöer ignoreras till men för framtida friluftsliv och turism.

Det mest olyckliga med detta förslag är att vi i Sverige med lätthet skulle kunna producera 30 TWh, den planeringsram som för närvarande gäller, utan att ta i anspråk jungfrulig mark som bär stora naturvärden eller markområden som kan användas för framtida turism och friluftsliv.

Det finns nämligen omfattande markområden med samma vindegenskaper som nu pekats ut som redan är exploaterade eller bullerstörda och som skulle vara mycket lämpade för vindkraftsexploatering. Många av dessa markområden är dessutom lokaliserade vid befintlig infrastruktur, exempelvis kraftledningar och vägar, vilket gör ingreppen och intrångskostnaderna betydligt mindre jämfört med att konsumera helt nya markområden. 

skyddsvärda områden riskerar exploatering

Att Energimyndigheten valt att beakta riksintressen som obruten kust, obrutna fjällmiljöer och nationalparker är en självklarhet. Däremot är det underligt att man pekat ut andra skyddsvärda områden som möjliga exploateringsområden. Det gäller i första hand Natura 2000-områden, riksintressen för naturvård, områden som skyddas av internationella konventioner samt känsliga utsjöbankar och grundområden till havs.

Ännu mer underligt blir det när man har tredubblat den yta som vindkraften gör anspråk på i form av riksintresse för vindbruk. Frågan är varför, eftersom grundförslaget mycket väl rymmer det nationella målet om 30 TWh.

Svaret ges delvis i underlaget som säger att vissa projekt kanske inte kommer igenom alla instanser och därmed behövs reservmark för att klara av produktionsmålen. Men viktigare är att man redan nu vill försäkra sig om att kunna bygga ut vindkraften än mera – kanske upp till 90 TWh – vilket självklart kräver ännu större markytor.

Bakgrunden till detta högre produktionsmål är att olika intressen vill bygga vindkraftsel för export inom ramen för ”Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybarhetsdirektiv”. 

Förnybarhet OCH HÅLLBARHET?

Det är viktigt att konstatera att förnybar energi, där vindkraft är ett exempel, inte direkt kan likställas med hållbarhet. När vindkraftsparker byggs i relativt orörda naturområden påverkas området i större eller mindre grad. Den yta som upptas av det enskilda vindkraftsverket är i sammanhanget den minst markkrävande medan ytan för vägbyggnation till de nya kraftverken är den helt dominerande avseende hårdgjorda ytor.

I ett examensarbete från Umeå universitet uppmättes vägbredder, bestående av vägbanans bredd plus schaktad och avverkad del, till mellan 12 till 41 meter bredd för raka vägar varav den hårdgjorda vägbanan i medeltal utgjorde 5,5 meter .

I Markbygden, där Sveriges största vindkraftspark planeras, kommer totalt 450 kilometer ny väg att behöva byggas vilket innebär en enorm förändring av naturmiljön. Till detta ska läggas förändrad markanvändning för de ytor som direkt påverkas av en vindkraftsexploatering som t.ex. uppställningsytor, trädfällning, schaktmassor, grustag, ledningsgator och liknande intrång. Även förändrat mikroklimat, minskning av förekomst av olika växt- och djurarter, samt ändrad vattenföring kan också påverka den totala miljön.

Till detta kommer all den påverkan som sker på de så kallade ekosystemtjänsterna som exempelvis cirkulation av näringsämnen, vatten- och luftrening, fotosyntes, pollinering, syreproduktion, fröspridning samt naturliga skadedjursbekämpare.

Allt och alla påverkas

Vilka eller vad är det som påverkas allra mest av det förslag som nu ligger om nya riktlinjer för riksintresset vindbruk?

Som jag ser det drabbas vi alla om vi tillåter ogenomtänkta ingrepp i såväl naturen som för demokratin. Orsakerna är bl.a. att konsekvenserna av intrången är dåligt, eller inte alls undersökta, att kostnaderna på naturkapitalet inte är värderade i ekonomiska termer, att forskningen inte hunnit med i den snabba utvecklingen, samt att lokaliseringar och placeringar av vindkraftsverk enligt detta förslag aldrig skulle kunna få beteckningen Bra Miljöval.

Det är extra allvarligt att förslaget kör över många kommuner som via en demokratisk process upprättat lokala vindbruksplaner samt prövat och värderat vindkraftsintressena mot andra intressen i sina översiktsplaner.

Jag menar därför att det finns ett genuint riksintresse i att skydda miljöer med högt naturvärde från exploatering eftersom dessa områden dels har ekonomiska, ekologiska och sociala värden, dels negativt påverkar annan potentiell markanvändning som är långsiktigt hållbar – exempelvis turismen – i framtiden.

Om t.ex. värmeböljor gör semestrar mer eller mindre outhärdliga vid Medelhavet kan man tänka sig att turismströmmarna vänder norrut i Europa. Antalet arbetstillfällen kan lätt fördubblas på samma sätt som intäkterna från denna arbetsintensiva näring.

Vad BÖR göraS?

Redan i början av 1970-talet etablerades den fysiska riksplaneringen, en planeringsform som gick ut på att avväga olika mark och vattenanspråk mot varandra, samordna planeringen och upprätta planer för hushållning med mark, vatten och energi. Denna planeringsform finns kvar som fragment i lagar som miljöbalken och som erfarenhet hos vissa planerande myndigheter. I dag är det emellertid allt flera i vårt samhälle som upptäckt att Sverige saknar en övergripande fysisk planering. För att inte förslaget från Energimyndigheten ska ödelägga centrala nationella miljötillgångar och centrala demokratiska värden måste detta förslag snarast möjligt förkastas.

Istället för Energimyndighetens förslag borde vi skapa en version 2 av den fysiska riksplaneringen och skydda miljön från ett gigantiskt misstag inom det annars så nödvändiga vindkraftsbyggandet.