 |
|
Vindkraft
har lyckats över all förväntan. Samtidigt tar energibolag
och politiker inte fullt ansvar för lämplig utplacering av
vindkraftverken och hindrar utvecklingen av en friare
hushållsel.
|
Foto:
RLC
|
MILJÖPLANEN
Kriget
mot framtiden
Vilka
intressen styr miljöskyddet?
Det
är inte utan viss förundran jag tar del av förslaget om nya områden
av riksintresse för vindbruk. Förslaget lanserades i slutet av förra
året och innan sommaren ska ett slutgiltigt förslag komma från
Energimyndigheten efter sedvanlig remissomgång. Frågan är vilka
intressen som styrt framtagandet av detta nya förslag som, om det förverkligas,
kan radera ut såväl stora nationella miljövärden som decennier
av modernt planeringstänkande?
Ulf Svensson: |2013-04-17|
Krigsförklaringen mot miljö, demokrati och framtiden. Lika
illa är att lokala demokratiska planeringsprocesser körs över
och att omistliga värden som frihet från buller och stora skyddade
miljöer ignoreras till men för framtida friluftsliv och turism.
Det
mest olyckliga med detta förslag är att vi i Sverige med lätthet
skulle kunna producera 30 TWh, den planeringsram som för närvarande
gäller, utan att ta i anspråk jungfrulig mark som bär stora
naturvärden eller markområden som kan användas för framtida
turism och friluftsliv.
Det
finns nämligen omfattande markområden med samma vindegenskaper som
nu pekats ut som redan är exploaterade eller bullerstörda och som
skulle vara mycket lämpade för vindkraftsexploatering. Många av
dessa markområden är dessutom lokaliserade vid befintlig
infrastruktur, exempelvis kraftledningar och vägar, vilket gör
ingreppen och intrångskostnaderna betydligt mindre jämfört med
att konsumera helt nya markområden.
skyddsvärda områden riskerar exploatering
Att
Energimyndigheten valt att beakta riksintressen som obruten kust,
obrutna fjällmiljöer och nationalparker är en självklarhet. Däremot
är det underligt att man pekat ut andra skyddsvärda områden som möjliga
exploateringsområden. Det gäller i första hand Natura 2000-områden,
riksintressen för naturvård, områden som skyddas av
internationella konventioner samt känsliga utsjöbankar och
grundområden till havs.
Ännu
mer underligt blir det när man har tredubblat den yta som
vindkraften gör anspråk på i form av riksintresse för vindbruk.
Frågan är varför, eftersom grundförslaget mycket väl rymmer det
nationella målet om 30 TWh.
Svaret
ges delvis i underlaget som säger att vissa projekt kanske inte
kommer igenom alla instanser och därmed behövs reservmark för att
klara av produktionsmålen. Men viktigare är att man redan nu vill
försäkra sig om att kunna bygga ut vindkraften än mera – kanske
upp till 90 TWh – vilket självklart kräver ännu större
markytor.
Bakgrunden
till detta högre produktionsmål är att olika intressen vill bygga
vindkraftsel för export inom ramen för ”Samarbetsmekanismer
enligt EU:s förnybarhetsdirektiv”.
Förnybarhet
OCH HÅLLBARHET?
Det
är viktigt att konstatera att förnybar energi, där vindkraft är
ett exempel, inte direkt kan likställas med hållbarhet. När
vindkraftsparker byggs i relativt orörda naturområden påverkas
området i större eller mindre grad. Den yta som upptas av det
enskilda vindkraftsverket är i sammanhanget den minst markkrävande
medan ytan för vägbyggnation till de nya kraftverken är den helt
dominerande avseende hårdgjorda ytor.
I
ett examensarbete från Umeå universitet uppmättes vägbredder,
bestående av vägbanans bredd plus schaktad och avverkad del, till
mellan 12 till
41 meter
bredd för raka vägar varav den hårdgjorda vägbanan i medeltal
utgjorde
5,5 meter
.
I
Markbygden, där Sveriges största vindkraftspark planeras, kommer
totalt
450 kilometer
ny väg att behöva byggas vilket innebär en enorm förändring av
naturmiljön. Till detta ska läggas förändrad markanvändning för
de ytor som direkt påverkas av en vindkraftsexploatering som t.ex.
uppställningsytor, trädfällning, schaktmassor, grustag,
ledningsgator och liknande intrång. Även förändrat mikroklimat,
minskning av förekomst av olika växt- och djurarter, samt ändrad
vattenföring kan också påverka den totala miljön.
Till
detta kommer all den påverkan som sker på de så kallade
ekosystemtjänsterna som exempelvis cirkulation av näringsämnen,
vatten- och luftrening, fotosyntes, pollinering, syreproduktion, fröspridning
samt naturliga skadedjursbekämpare.
Allt
och alla påverkas
Vilka
eller vad är det som påverkas allra mest av det förslag som nu
ligger om nya riktlinjer för riksintresset vindbruk?
Som
jag ser det drabbas vi alla om vi tillåter ogenomtänkta ingrepp i
såväl naturen som för demokratin. Orsakerna är bl.a. att
konsekvenserna av intrången är dåligt, eller inte alls undersökta,
att kostnaderna på naturkapitalet inte är värderade i ekonomiska
termer, att forskningen inte hunnit med i den snabba utvecklingen,
samt att lokaliseringar och placeringar av vindkraftsverk enligt
detta förslag aldrig skulle kunna få beteckningen Bra Miljöval.
Det
är extra allvarligt att förslaget kör över många kommuner som
via en demokratisk process upprättat lokala vindbruksplaner samt prövat
och värderat vindkraftsintressena mot andra intressen i sina översiktsplaner.
Jag
menar därför att det finns ett genuint riksintresse i att skydda
miljöer med högt naturvärde från exploatering eftersom dessa områden
dels har ekonomiska, ekologiska och sociala värden, dels negativt påverkar
annan potentiell markanvändning som är långsiktigt hållbar –
exempelvis turismen – i framtiden.
Om
t.ex. värmeböljor gör semestrar mer eller mindre outhärdliga vid
Medelhavet kan man tänka sig att turismströmmarna vänder norrut i
Europa. Antalet arbetstillfällen kan lätt fördubblas på samma sätt
som intäkterna från denna arbetsintensiva näring.
Vad
BÖR göraS?
Redan
i början av 1970-talet etablerades den fysiska riksplaneringen, en
planeringsform som gick ut på att avväga olika mark och
vattenanspråk mot varandra, samordna planeringen och upprätta
planer för hushållning med mark, vatten och energi. Denna
planeringsform finns kvar som fragment i lagar som miljöbalken och
som erfarenhet hos vissa planerande myndigheter. I dag är det
emellertid allt flera i vårt samhälle som upptäckt att Sverige
saknar en övergripande fysisk planering. För att inte förslaget
från Energimyndigheten ska ödelägga centrala nationella miljötillgångar
och centrala demokratiska värden måste detta förslag snarast möjligt
förkastas.
Istället
för Energimyndighetens förslag borde vi skapa en version 2 av den
fysiska riksplaneringen och skydda miljön från ett gigantiskt
misstag inom det annars så nödvändiga vindkraftsbyggandet.
|