 |
|
Mönstren
för klimatförnekare och klimatövertygade redovisas i
forskningsrapporten. |
Foto:
RLC |
RAPPORTEN
CLIMATOOLS:
Kommunpolitiker
Synen
på klimatförändringar
För
att möta utmaningarna med klimatförändringar arbetar Climatools
med projekt som har anknytning till programsyntes, scenarier,
anpassningsanalys, folkhälsa, ekonomisk analys, målkonflikter,
geopolitik och jämställdhet. Climatools fokuserar på att upprätthålla
eller förbättra kapaciteten inom olika sektorer och regioner i
Sverige, och att tillhandahålla de tjänster som samhället kommer
att behöva. Målet är i första hand att ge en uppsättning
verktyg till samhällsplanerare på olika nivåer och i olika
sektorer och regioner.
Annika
Carlsson-Kanyama: |2012-05-07|
Climatools utvecklar verktygen stegvis och i nära samarbete med
olika intressenter, och de utprovas dessutom i olika fallstudier. Föreliggande
rapport redovisar resultat av en enkätundersökning gjord bland
kommunchefer och kommunpolitiker år 2011 för att ta reda på hur
de ser på klimatförändringar och klimatanpassning i bland annat
den egna kommunen. Målgruppen för studien är alla som arbetar med
klimatanpassning på olika nivåer i samhället samt de som
informerar och stöttar kommunerna med anpassningsarbetet.
enkätundersökning
I
rapporten redovisas resultat av en enkätundersökning riktad till
politiker och chefer i 63 svenska kommuner. De har svarat på frågor
om hur de ser på klimatförändringen, klimatanpassningen och
behovet av klimatinformation. Bland kommunerna finns alla storlekar
representerade och undersökningen besvarades av totalt 2 389
personer. Resultaten ska ses mot bakgrund av att observationer
entydigt pekar på att klimatet förändras, och att de ledande
klimatforskarna är överens om att den förändring som skett är i
huvudsak orsakad av människan, samt att det i flera länder finns
lobbyister som sprider budskap om att så inte skulle vara fallet
och därför kan kallas klimatförnekare. Dessa klimatförnekare påverkar
opinionen och tidigare studier har visat att de som inte tror att
klimatförändringen äger rum också är mindre benägna att
anpassa sig än de som tar den på allvar.
Våra
resultat pekar på att kommunala chefer och kommunala politiker kan
delas in i tre grupper: klimatövertygade (30 %), osäkra (61 %) och
klimatförnekare (9 %), utifrån svaren på frågor om klimatförändringens
existens samt att människan orsakar denna.
klimatförnekare
vanligast bland män
Andelen klimatförnekare
är högre bland män än bland kvinnor och en större andel av förnekarna
finns i mindre kommuner än i större. För politiker är andelen
klimatförnekare störst bland moderater och sverigedemokrater.
Vidare finner vi att det finns säkra samband mellan förnekelse
respektive övertygelse när det gäller i vilken grad man tagit
initiativ till anpassning i den egna kommunen, hur man ser på
klimatforskarnas prognoser och i vilken mån man vill ha mer
information om klimatförändringen.
Förnekarna är de som gjort
minst, de som i lägst grad finner forskarnas prognoser användbara
och de som inte vill ha mer information om klimatförändringen,
medan de osäkra utgör en mellangrupp. Det är med andra ord så
att ju mer övertygad man är om att klimatförändringen finns,
desto mer verkar man vara beredd att göra för att anpassa sig.
KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS
ALLVAR
Vi
finner också att kommunala chefer och politiker i stort inte tar
klimatförändringen på mindre allvar än den svenska allmänheten
när det gäller världen som helhet, men att de ser mindre
allvarligt än allmänheten
på utmaningarna för Sverige och ännu mindre allvarligt på
utmaningarna för kommunen. Detta mönster är detsamma för både
klimatförnekare och klimatövertygade.
Resultaten
ger anledning till begrundan och frågor, inte minst med tanke på
att framgångsrik klimatanpassning på kommunal nivå är oerhört
viktig för samhället. Att så många som 70 % av cheferna och
politikerna inte är helt övertygade om att klimatet förändras i
en tid när de ledande forskarna är eniga om detta, leder troligen
till att anpassningsarbetet försenas.
LÅG
AKTIVITETSANPASSNING
Andra
frågor vi ställer oss är hur det kommer sig att aktiviteten när
det gäller anpassning är så låg även bland de klimatövertygade,
och att så pass många i denna grupp inte gärna vill ha mer
klimatinformation, inte tycker att klimatprognoserna är fullt användbara
samt inte fullt ut litar på klimatforskarna. Har den information
som de tagit del av varit oanvändbar alltför ofta, och har klimatförnekelse
vunnit insteg även bland dem som tar klimatförändringen på största
allvar?
Vi undrar också hur man kan nå dem som vi karakteriserat
som osäkra, där så många som 77 % inte vill ha mer
klimatinformation. Den som vill informera de osäkra om klimatförändringarna
måste ta hänsyn både till bristande intresse för frågan och
bristande tilltro till klimatforskarna.
Vi
tror att svaren på dessa frågor är avgörande för att det
viktiga klimatanpassningsarbetet på kommunal nivå ska gå framåt
i Sverige.
Annika
Carlsson-Kanyama Programchef Climatools FOI
Läs
hela rapporten:
Kommunpolitikers
syn på klimatförändring
|
