 |
| |
Det
är för billigt att köra bil – höj koldioxidskatten. När
det blir billigare att köra bil ökar resandet och trenden
med minskade utsläpp från fordonstrafiken hotar att vända.
|
Foto:
RLC
|
Naturskyddsföreningen
För
billigt att köra bil
Höj
koldioxidhalten!
Sverige
är inte längre föregångsland. Sjunkande oljepriser och allt bränslesnålare
bilar gör att milkostnaden för bilkörning fallit till rekordlåg
nivå. För att inte tappa farten i omställningen till en
fossiloberoende fordonsflotta år 2030 krävs åtgärder. Vi föreslår
att koldioxidskatten höjs från dagens 1,12 till 2 kronor per kilo.
Och med femtio öre redan i vårbudgeten, skriver Svante Axelsson,
Naturskyddsföreningen.
Svante Axelsson: |2015-02-19|
Riksdagen har beslutat att Sveriges vägtrafik ska vara
fossiloberoende redan 2030. Men vägtrafiken står för en tredjedel
av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Med både sjunkande
oljepriser och bilar som blir allt mer bränslesnåla, blir det
emellertid så billigt att åka bil att det nu är ett gyllene läge
att höja koldioxidskatten också med tanke på att den svenska köpkraften
ökat rejält.
För
tio år sedan var milkostnaden ungefär 9 kr/mil för nya bilar.
Idag har milkostnaden sjunkit till cirka 7 kr/mil, den lägsta
milkostnaden i modern tid. För att inte teknikutvecklingen av
klimatsmartare bilar ska ätas upp av ett ökat resande och utsläppen
från biltrafiken åter skall öka, efter några år av minskade
utsläpp är det dags att regeringen höja koldioxidskatten kraftigt
i flera steg, med start redan i årets vårbudgetproposition.
Det
är nödvändigt för att inte tappa farten i omställningen mot en
fossiloberoende fordonsflotta till 2030.
Sänkta
oljepriser och lägre bränsleförbrukning i moderna bilar
Naturskyddsföreningen
föreslår att koldioxidskatten under mandatperioden höjs
successivt från dagens 1,12 kr/kg koldioxid till en nivå på 2 kr.
En första höjning om 50 öre bör göras redan nu i vårbudgeten.
En sådan höjning av koldioxidskatten skulle leda till ett
bensinpris på ca 14,90 kr/litern. Ett pris som bilisterna redan är
vana med och har anpassat resandet efter. Dessutom innebär det att
milkostnaden för genomsnittet av nya bilar är lägre än det var för
tio år sedan.
Det
finns en politisk enighet över blockgränserna om att
koldioxidskatten är ett kostnadseffektivt styrmedel för att minska
utsläppen av växthusgaser i Sverige och vårt beroende av fossila
energikällor. När den tillkom 1991 var Sverige det första landet
i världen med koldioxidskatt. På den internationella scenen framhålls
Sverige ofta som föregångare i klimatpolitiken, mycket tack vare
koldioxidskatten.
Miljöskatterna
har som andel av BNP minskat i Sverige
Men
få har uppmärksammat att Sverige har tappat sin internationella tätposition
genom att implementera miljöskatter för att utveckla ett mer grönt
skattesystem. Miljöskatterna har som andel av BNP minskat sedan
millennieskiftet och utgör nu endast 5.2 procent av totala
skatteintäkter. Sverige har med andra ord gått från att ha varit
en europeisk företrädare i miljöskattefrågor till att vara ett
knappt genomsnittligt EU-land. I Danmark, som också har ett högre
totalt skattetryck än Sverige, utgörs drygt 8 procent av de totala
skatterna av miljöskatter.
Om
Sverige ska leva upp till principen om att förorenaren ska betala
och åtminstone hamna på ungefär samma andel miljöskatter som
Danmark, borde inkomsterna från miljöskatterna öka med 46
miljarder.
Koldioxidskattens
klimatstyrande effekt har minskat över tid, bland att på grund av
att industrier som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter har
befriats från koldioxidskatt. Den energiintensiva industrin får i
dag värdefulla utsläppsrätter gratis, jämfört med den miniminivå
som företagen betalade för utsläppen innan utsläppshandeln infördes.
Dessutom har areella näringar och industrier som ligger utanför
handelssystemet subventioner som innebär att de inte betalar den
generella koldioxidskatten. Flyget betalar varken energiskatt eller
koldioxidskatt. Ett ytterligare exempel är den från koldioxidskatt
befriade torven, som enligt FN-systemet klassas som fossilt bränsle
och orsakar lika mycket utsläpp som att elda med kol.
hushållen
betalar full koldioxidbeskattning
I
dagsläget är det främst hushållen och bensin- och dieselförsäljningen
som betalar den fulla koldioxidbeskattningen.
Alliansen höjde
koldioxidskatten med totalt 7 öre förra mandatperioden, från 1,05
kr/kg koldioxid till 1,12 kr/kg. Skälet till höjningarna var den
relativt svaga inflationen under åren. Skatten har inte justerats
med hänsyn till köpkraften, som ökat kraftigt i Sverige det
senaste decenniet. Enligt siffror från SCB var exempelvis den reala
nettolöneökningen hela 23 procent mellan 2005 och 2013.
För
svensk del ger det låga priset på olja stora utrymmen för att
minska de klimatskadliga subventionerna och höja koldioxidskatten
utan att milkostnaden höjs för de svenska bilisterna. Även
tidningen the Economist målade i förra veckan upp det låga
oljepriset som ett utmärkt tillfälle att uppjustera en eftersläntrande
energi och klimatpolitik.
Socialdemokraterna
och miljöpartiet håller på att slutförhandla den nya gemensamma
vårbudget och har med andra ord en unik chans att nu öka
koldioxidskatten utan att för den skull skapa negativa fördelningseffekter.
En ökad skatt skulle bara återställa milkostnaden som rådde
innan prisfallet på olja.
Sverige
kan visa omvärlden ett modernt välfärdsland
Med
både klimatförhandlingar och nya milleniemål på agendan är 2015
ett betydelsefullt år för miljö- och klimatpolitiken. Det är
dags att Sverige återtar rollen som föregångsland inom miljöpolitiken.
Att höja ambitionerna på hemmaplan är nödvändigt för att
Sverige ska ha möjlighet att vara en drivande kraft i de
internationella klimatförhandlingarna som utmynnar i FN:s klimatmöte
COP21 under slutet av året.
Sverige
kan visa omvärlden att ett modernt välfärdsland kan ha en
relativt hög koldioxidskatt vilket gynnar förnybara energilösningar
samtidigt som det ger viktiga intäkter till statskassan, intäkter
som kan växlas mot sänkt skatt på arbete eller användas till
samhällsinvesteringar i exempelvis järnväg.
Stefan
Löfven lyfte fram i regeringsförklaringen att Sverige skall
vara en internationell förebild i klimatomställning och miljöpartiet
på att också höja koldioxidskatten. Nu är tiden för regeringen
att bekänna färg och gå från ord till handling. Förutsättningen
för att ta bort klimatskadliga subventioner och höja priset för
utsläpp av koldioxid för att utveckla ett modernt fossilfritt samhälle
har inte varit bättre.
Svante
Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
|
