 |
|
Allt
vanligare, och vanligare... och ännu vanligare!
|
Foto: CC-WORLD
|
DEBATT
och påminnelse
Klimatskeptikern
En
äldre framgångsrik man
För
ett år sedan skrev Anika Agerbjörn nedanstående artikel om den
äldre framgånsrike mannen som vägrar inse tidens realiteter.
Under ett år har det allmänna medvetandet ökat avsevärt och
många förstår att livet på jorden är hotat. Idag är det
främst de framgångsrika företagen inom bland annat den globala
bilbranschen, tillsammans med den ekonomiska och politiska makten
som ligger till hinder för ett stopp av den globala uppvärmningen.
Anika
Agerbjörn:
|2014-09-22| Den
äldre framgångsrike mannen har betytt mycket inom akademi och
näringsliv för att bygga det moderna industrisamhället. Nu
ifrågasätts deras livsverk av klimatforskarnas rapporter.
Klimatskeptikerna värjer sig genom att i sin tur ifrågasätta hela
klimatforskningen. Den analysen
gör Jonas Anshelm professor vid Tema Teknik och social
förändring, i en studie tillsammans med Martin Hultman, Fil
Dr, forskare och verksam vid Umeå universitet. De två forskarna
har läst och analyserat hundratals debattartiklar i svensk
dagspress under perioden 2006-2009, skrivna av framträdande
klimatskeptiker. Dessas grundhållning är att
klimatförändringarna, i den mån de existerar, beror på naturliga
variationer och inte har påverkats av eller kan påverkas av
människan. IPCC:s rapporter, där den samlade klimatforskningen
redovisas, avfärdas av klimatskeptikerna som i stort sett
grundlösa, politiskt styrda och alarmistiska.
–
Det är lätt att stämpla klimatskeptikerna som irrelevanta
populister, några man inte behöver bry sig om, säger Jonas
Anshelm. I Sverige är de inte så många och har heller inte så
stort genomslag i debatten.
–
Men vi ville ta dem på allvar och försöka förstå logiken i
deras resonemang. Vad kämpar de för? Vi fascinerades också av att
den manliga dominansen är så stark. Med ett enda undantag är alla
framträdande debattörer män.
Dessa
män är oftast i den övre medelåldern, i slutet av en
framgångsrik karriär som akademiker eller företagsledare. Här
finns namn som Per-Olof Eriksson, styrelseledamot i Volvo, Sverker
Martin-Löf, f.d. ordförande i SCA, Hans Bergström, f.d.
chefredaktör för Dagens Nyheter, ekonomen och professorn Marian
Radetzki och Ingemar Nordin, professor i filosofi och
vetenskapsteori vid Linköpings universitet. Flera klimatskeptiker
är professorer, dock är det knappast någon av dem som ägnar sig
åt klimatforskning.
Klimatskeptikerna
har i hög grad byggt sina yrkesgärningar på idén om ett
ständigt expanderande industrisamhälle, grundat på storskalig
teknik, underkuvande av naturen och på fossila bränslen. De har en
stor tilltro till marknadsekonomi och ekonomisk tillväxt.
–
De har varit aktiva i en manligt dominerad värld, med en maskulint
kodad rationalitet, där naturen är något outtömligt och passivt
som kan omformas efter människans behov. De ser sig själva som
samhällsbärare, säger Jonas Anshelm.
Nu
hotas hela denna världsbild. Om klimatvetenskapen har rätt
krävs en kraftig omställning av samhället med en i grunden
förändrad syn på expansion, ständig tillväxt, utnyttjande av
fossila bränslen och exploatering av naturen.
Paradoxalt
nog, säger Jonas Anshelm, så förstår klimatskeptikerna bättre
än många andra magnituden av denna omställning. Här möts de och
den radikala klimatrörelsen, de som Jonas Anshelm och Martin
Hultman kallar för ekosocialister. Till skillnad från ledande
politiker och samhällsdebattörer inser båda dessa grupper att
accepterandet av hypotesen om den mänskligt skapade globala
uppvärmningen kräver en klimatpolitik som innebär ett radikalt
brott med vårt nuvarande tillväxtbaserade samhälle.
Men
medan ekosocialisterna ser en sådan omställning som nödvändig,
betraktar klimatskeptikerna den som destruktiv. Den hotar hela deras
livsverk. De vill slå vakt om de ekonomiska framsteg och den
välfärd som industrisamhället gjort möjlig.
–
Därför väljer de hellre att ifrågasätta hela klimatvetenskapen,
trots att de i alla andra avseenden har stor tilltro till vetenskap
och forskning, säger Jonas Anshelm.
Han
ser också hur de senaste årens utveckling bekräftar
klimatskeptikernas hållning, inte bara på grund av den avstannande
temperaturökningen på jorden, utan också i själva
klimatpolitiken.
–
Klimatpolitiken har också stannat av. Radikala åtgärder vidtas
inte, utan våra ledande politiker verkar ta det ganska lugnt.
Men
om nu hela vår civilisation hotas av de snabba
klimatförändringarna, varför gör vi inte mer? Passiviteten
bekräftar indirekt klimatskeptikerna. Den kan tolkas som ett tecken
på att inte heller världens ledande politiker anser att
situationen är särskilt allvarlig. Frågan är väl bara hur
rationellt det är att utgå ifrån att forskarna i FNs klimatpanel
har fel, och vilka konsekvenser ett sådant antagande kan få,
konstaterar Jonas Anshelm.
Studien
redovisas i artikeln ”A green fatwâ? Climate change as a threat
to the masculinity of industrial modernity” publicerad I
tidskriften NORMA: International Journal for Masculinity Studies.
Permanent
länk till denna nyhet:
BÖCKER
AV FÖRFATTARNA

|