Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

.

Det finns fortfarande mycket regnskog att rädda, och vi har inte längre råd att förlora mer.

Foto: WWF

WWF

Klimatkris och biologisk mångfald hänger ihop

En kopp kaffe under en fikapaus i skogen kan ses som lika självklart som alla djur och växter som lever där. Men artdöden hänger tätt samman med klimatkrisen och på samma sätt hänger kaffets ursprung ihop med situationen i de svenska skogarna.

Gustaf Lind: |2022-01-03| Vår matförsörjning, ekonomi och tillgång till rent vatten är alla beroende av den biologiska mångfalden. Friska och robusta ekosystem ligger till grund för långsiktigt hållbara samhällen. Välmående ekosystem förbättrar också våra möjligheter att begränsa klimatkrisen.

Som det ser ut i dag är världen inte i närheten av att nå klimatmålen i Parisavtalet och vi befinner oss på en ohållbar väg mot 2,4°C uppvärmning – och då om alla mål som satts faktiskt efterlevs. Vi måste halvera våra koldioxidutsläpp varje decennium och nå nettonollutsläpp senast 2050, för att klara oss från en skenande klimatkris.

Samtidigt pågår den kraftigaste minskningen av arter i mänsklighetens historia. En miljon djur- och växtarter riskerar att slås ut, varav många inom de närmaste decennierna, enligt en utvärdering från FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald (IPBES). Detta globala artutdöende beräknas gå mellan tio och tusen gånger snabbare än under de senaste tio miljoner åren.

Nära 22 000 arter är mer än var femte rödlistade

Här i Sverige rödlistas allt fler arter av SLU Artdatabanken. Av bankens nära 22 000 arter är mer än var femte rödlistad. Samma mönster syns över hela jorden. Klarar inte de stora systemen att hålla klimatförändringarna i schack kommer det resultera i ytterligare effekter i Sverige.

Ett sådant exempel är regnskogarna runt om i världen som fungerar som en nyckel för att bromsa klimatförändringarna. Dess träd och växter binder kol som annars skulle släppas ut som koldioxid i vår atmosfär och ytterligare påskynda klimatförändringarna.

I dag kvarstår endast hälften av den regnskog som fanns för 100 år sedan. Resten har blivit avskogad och omgjort till bland annat plantager, odlingar, betesmarker, vägar och gruvor. Regnskogarna är också hem åt hälften av världens landlevande växt- och djurarter och är därför en vital faktor för artrikedomen på jorden.

Utan växter skulle många mediciner försvinna

Dessutom ger regnskogen oss mat, mediciner och rent vatten. Utan växter skulle många av de mediciner vi använder i dag inte finnas. Upp emot 40 procent av alla mediciner har aktiva substanser som utvunnits från växter, exempelvis värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra. Mängder med livsmedel kommer också från regnskogen som kaffe, bananer, kakao och avokado.

Men det finns fortfarande mycket regnskog att rädda, och vi har inte längre råd att förlora mer. Vi och alla andra livsformer behöver dessa regnskogar och ekosystem för att kunna fortsätta att leva. Det är också något som de flesta vill bidra till, 8 av 10 svenskar tycker att det är viktigt att produkter som bidrar till avskogning av regnskog tas bort från butiker och 85 procent vill se kraftiga politiska beslut som leder till ett bättre skydd av regnskogen, enligt en undersökning av SIFO.

Svensk skog tar skada om regnskogen inte kan binda koldioxid

Och när det gäller just din kopp kaffe så kan du själv göra något och endast köpa certifierat kaffe – samma gäller bananer, kakao och andra varor från regnskogsområden. Annars riskerar även den svenska skogen ta skada om regnskogen inte kan binda koldioxid.

2010 beslutade FN om de så kallade Aichimålen, som sattes upp för att skydda biologisk mångfald. Sverige nådde inte upp till ett enda av de 20 delmålen som skulle genomföras fram till 2020.

Under 2022 ska det beslutas om ett nytt avtal för att bevara biologisk mångfald. WWF menar att Sverige, EU och världens ledare då kraftigt måste höja sina ambitioner för att säkra levande ekosystem och våra barns och barnbarns framtid.

Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF

Publicerad i Ölandsbladet 25 december 2021

www.wwf.se