Rapport och kommentar

Klimataktion – folkrörelsen

Höst! Och nu blir det upp till bevis för Klimataktion om förmågan att utveckla en folkrörelse mot det globala miljöhotet, och i kampen för att vrida planeten Jorden i rätt riktning. Rapporten nedan är diger och full med aktiviteter, kunskap och information kring den politiska viljan till förändringar. Och inledningen ser verkligen hoppingivande ut! Lycka till med Klimataktion!

  Enligt Klimataktion är växthuseffekten det största problemet mänskligheten någonsin stått inför. Och det kräver ett enormt engagemang, enligt Rikard Warlenius, redaktör på Klimataktion.

Men han säger också, att trots det vi står inför så får det inte förhindra oss att njuta av vackert väder! Man kan rent av hävda att vila har blivit något ”politiskt korrekt”, för i hängmattan producerar vi i stort sett inga växthusgaser alls, skriver Rikard.  

Klimataktion rapporterar om lokala lanseringar runt om i hela landet – från Luleå till Malmö.

Ryktesspridning om att Klimataktion skulle vara anhängare för kärnkraft dementeras. Det är inte sant! I Klimataktions plattform eller i ändamålsstadgan står ingenting om kärnkraft.

Denna fråga kan säkert leda till spänningar om det inte redan från början görs helt klart om en tydlig inriktning för alternativen istället för kärnkraft. Och den närmaste agendan presenteras i rapporten:

Klimataktion på ESF. Den 17–21 september väntas 20 000 samhällsengagerade människor komma till Malmö för att delta i European Social Forum (ESF). Över 600 organisationer – däribland Klimataktion – står bakom engagemanget, som innehåller 220 seminarier och närmare 400 kulturinslag. 

För Klimataktions del är ESF ett sätt att bygga allianser i klimatfrågan.

Bland annat kommer ”systerorganisationer” från bland annat Storbritannien till Malmö och vi hoppas kunna inleda samarbeten med dessa, rapporterar Rikard Warlenius.

Givetvis är ESF i Malmö också ett gyllene tillfälle att träffa människor och berätta vad Klimataktion sysslar med. Bor du i Malmö eller har vägarna förbi under ESF och vill träffa likasinnade och hjälpa till att bemanna vår monter? Skicka ett mail till Roya Hakimnia i styrelsen: roya.hakimnia@klimataktion.se

Partier vässar klimatkrav. Tre av riksdagspartierna har i sommar presenterat rapporter i klimatfrågan. Först ut var Kristdemokraternas arbetsgrupp för ansvarsfull miljöpolitik med Anders Wijkman i spetsen.

Den ambitiösa rapporten Miljöpolitik för en globaliserad värld väckte en del uppmärksamhet i juni, inte minst på grund av Kristdemokraternas skamfilade rykte i klimatfrågan sedan partiet i den senaste valrörelsen lovade sänkta bensinskatter. 

Wijkmans arbetsgrupp visar att partiet kan bättra sig väsentligt.

Rapporten diskuterar bland annat tillväxtens inverkan på miljöförstöring på ett ovanligt och modigt sätt. I siffror kräver arbetsgruppen att Sveriges utsläpp minskar med 40 procent till 2020 (jämfört med 1990) – varav minst fem procentenheter får tillgodoräknas genom utsläppsminskningar utomlands. Till år 2050 ska utsläppen i Sverige minska med 80–90 procent. För EU:s del vill arbetsgruppen att ambitionen om 20 procents utsläppsminskning till 2020 bör höjas till 30 procent.

Lagom till Almedalsveckan släppte Vänsterpartiet en rapport om EU och miljön – 10 förslag för bättre klimat- och havspolitik i EU av riksdagsledamöterna Jacob Johnsson och Wiwi-Anne Johansson samt EU-parlamentsledamoten Jens Holm. 

I Vänsterpartiets rapport redovisas en Sifo-undersökning som visar att 64 procent av Sveriges befolkning vill skärpa EU:s klimatmål. Bland kvinnor i åldern 30-49 år anser hela 75 procent att EU:s klimatmål måste skärpas!

I Vänsterpartiets rapport krävs att EU:s klimatmål ska skärpas från 20 procents till 40 procents utsläppsminskning till år 2020 (jämfört med 1990).

I samband med Mona Sahlins sommartal i Stockholm presenterade socialdemokraternas rådslagsgrupp för klimat och miljö en lista på hela 127 punkter för minskade utsläpp av växthusgaser. Rådslagsgruppen kräver att utsläppen i Sverige minskar med 40 procent till 2020 och i EU med 30 procent (jämfört med 1990). De 127 förslagen ska behandlas av partistyrelsen.

Det är på det hela taget hoppingivande att de politiska partierna har börjat tänka ordentligt kring klimatfrågan, utforma nya förslag och vässa gamla krav. Samtidigt förefaller många av partiernas visioner på medellång eller lång sikt stå i motsättning till deras politik på kort sikt.

Exempelvis stöder såväl Kristdemokraterna som Socialdemokraterna motorvägen Förbifart Stockholm, som med säkerhet kommer att leda till ökade utsläpp. 

Få blundar längre för att klimatförändringarna kommer att kräva stora och svåra politiska beslut, men ännu finns en stark tendens hos många politiker att vilja skjuta upp dessa svåra beslut till senare någon gång. Vi som vet hur bråttom det är har en viktig pådrivande roll för att fylla det glappet: Omställningen måste börja nu!

* Miljöpolitik för en globaliserad värld

* 10 förslag för bättre klimat- och havspolitik i EU

* Socialdemokraternas 127 punkter för minskade utsläpp

Regeringen utser klimatsamordnare. Statsminister Fredrik Reinfeldt har utsett en klimatsamordnare i regeringskansliet med uppdraget att som ”chefsförhandlare” sy ihop ett internationellt klimatavtal i Köpenhamn i december 2009. 

Sverige har en tung roll i den processen i egenskap av ordförandeland i EU. Uppdraget gick till Naturvårdsverkets generaldirektör Lars-Erik Liljelund, som sedan den 1 augusti har titeln Generaldirektör vid statsrådsberedningen med samordningsansvar för frågor rörande klimatförändringar och Östersjöns miljö.

Lars-Erik Liljelund, har en diger meritlista både som forskare och tjänsteman vid Miljödepartementet och Naturvårdsverket. Han har även arbetat som naturvårdschef på Naturskyddsföreningen. 

En av hans sista insatser på förra jobbet omnämndes för övrigt i Klimataktions första medlemsbrev: Liljelund undertecknade en skrivelse till regeringen i vilken Naturvårdsverket klargör att de inte anser att byggandet av Förbifart Stockholm är förenlig med Miljöbalkens bestämmelser och de miljökvalitetsmål som har antagits av riksdagen.

Flygresandet ökar. Trots klimatlarm och höjda priser ökar flygresandet. Statistik från Luftfartsverket visar att under årets första halvår ökade antalet utrikespassagerare med sju procent och antalet inrikespassagerare med två procent i jämförelse med första halvåret 2007.

Särskilt problematiskt ur klimatsynpunkt är långdistansflyget. Förra året flög 374 000 svenskar till Thailand – 20 procent mer än året innan – och enligt Stefan Gössling, som forskar i turism vid Lunds universitet, står de cirka 20 procent av alla resor som är långdistans för 80 procent av utsläppen.

Stefan Gössling säger till Sydsvenskan att de höga oljepriserna kommer att slå hårt mot lågprisbolagen:

– Det behövs inga stora höjningar för att folk ska förstå att biljettpriset snarare blir 500 kronor. Då kommer lågprisbolagen att försvinna lika snabbt som de dök upp.  

* Vi flyger mer trots höjda biljettpriser

* Trafikstatistik för första halvåret

Internationell klimatkonferens. Socialistinternationalen anordnar en internationell klimatkonferens – ”Vårt klimat – investera i framtiden” – på Konserthuset i Stockholm den 6 september. 

Mona Sahlin, Göran Persson och Kommunals ordförande Ylva Thörn delar programpunkter med internationella gäster som Majora Carter, grundare av Sustainable South Bronx och Guy Ryder, generalsekreterare i internationella fackföreningsinternationalen. Moderator är biologen och författaren Stefan Edman.

* Internationell klimatkonferens: Investera i framtiden  

Oseriösa beslut på G8-möte. I början av juli träffades G8 – världens åtta mäktigaste industrinationer – för sitt årliga möte. Klimatfrågan stod högt på dagordningen, men resultatet av förhandlingarna blev långt ifrån tillfredsställande. G8 kom inte längre än att enas om att halvera växthusgasutsläppen till år 2050, och nådde varken någon överenskommelse om utgångsår eller om några delmål.

G8 utlovade också att stödja världens fattiga länder med sex miljarder dollar. Pengarna tas från existerande biståndsbudgetar och är därmed inte ”additionella” medel, vilket FN:s klimatkonvention säger att detta stöd ska vara. 

Vidare kommer medlen inte att kanaliseras via FN, utan Världsbanken, något som har väckt upprörda känslor, inte minst bland regeringar och folkrörelser i Syd. I Världsbankens fonder fattar givarna alla beslut och mottagarländerna har ingen insyn. Bidragen blir sällan i form av bistånd utan i form av lån, och redan fattiga länder med stora skulder och stor utsatthet för klimatförändringarna riskerar att få en allt tyngre skuldbörda.

/Johanna Sandahl

Kinas utsläpp går på export. Kina passerade förra året USA som världens största utsläppare av växthusgaser. På bara fem år har Kinas utsläpp fördubblats. En stor del av Kinas utsläpp kommer från exportsektorn, och kan därför sägas bero på ökad efterfrågan på varor i västvärlden. 

Fyra forskare, Christopher L. Weber, Glen P. Peters, Dabo Guan och Klaus Hubacek, har nu för första gången gjort en systematisk studie över exportsektorns andel av Kinas utsläpp. De kommer fram till att år 2005 stod exporten för en tredjedel av Kinas utsläpp. Det är en snabb ökning från 12 procent 1987 och 21 procent så sent som 2002.

Oavsett vem – Kina eller västvärlden – som bär störst ansvar för dessa enorma utsläpp konstaterar forskarna att Kinas snabbt expanderande infrastruktur och ineffektiva koleldade elsystem ”behöver omedelbar uppmärksamhet”.

* The contribution of Chinese exports to climate change 

Biobränslen bakom livsmedelskris. EU:s och USA:s satsningar på biobränslen har lett till att livsmedelspriserna har ökat med 75 procent. Det hävdas i en icke publicerad rapport gjord av en av Världsbankens toppekonomer som The Guardian har fått tillgång till.

Rapporten är mycket detaljerad och avfärdar argument som att det är ökad efterfrågan på livsmedel från Kina och Indien eller torka i Australien som ligger bakom de kraftigt höjda världsmarknadspriserna på livsmedel.

Priserna för den korg av livsmedel som studerades steg med 140 procent mellan 2002 och februari i år. Mer än hälften – 75 procent av prisökningen – tillskrivs biobränslena, särskilt de som görs av spannmål och majs. Enligt rapporten har inte biobränslen från sockerrör haft så kraftig inverkan på livsmedelspriserna. Etanol som säljs i Sverige kommer främst från sockerrör.

Prisökningarna på livsmedel tros ha knuffat 100 miljoner människor nedför fattigdomsstrecket.

* Secret Report: Biofuel caused food crisis

Nordpolen isfri redan i sommar? Ledande Arktisforskare tror att det är 50 procents risk för att Nordpolen för första gången blir isfri redan denna sommar, uppger Svenska dagbladet. 

Förra sommaren smälte uppemot 70 procent av Arktis is, vilket gör att den mesta isen i år smälter relativt lätt. Och när mörkt, öppet vatten ersätter snötäckt is absorbers mer värme vilket ytterligare påskyndar avsmältningen. 

Genom sådana onda spiraler, eller återkopplingsmekanismer, kan dramatiska klimatförändringar ske i en skrämmande hastighet. FN:s klimatpanel, IPCC, har kritiserats för att inte ta tillräckligt stor hänsyn till sådana snabba och oregelbundna förlopp.

I IPCC:s utvärderingsrapport från februari 2007 står det att ”enligt vissa projektioner kan den arktiska sensommarisen försvinna nästan helt under den senare delen av det 21:a århundradet”. Isavmältningen sommaren 2007 motsvarade vad IPCC:s scenarier förutspår för mitten av århundradet. Och nu rör det sig bara om ett fåtal år innan den arktiska isen helt försvinner sommartid – om det alltså inte sker redan om någon månad.

Utsläpp och rättvisa. I somras publicerade den gröna idéverkstaden Cogito en rapportbok som går igenom en rad politiska förslag till klimatsäkra, rättvisa och effektiva utsläppsminskningar såsom Cap and share och individuella utsläppsrätter (ransonering). I boken ges även en introduktion till forskningen om klimatförändringarna och de sociala, institutionella och politiska sammanhang som klimatfrågan måste lösas i.

Rapporten är skriven av Klimataktions styrelsemedlem Rikard Warlenius. Läs mer och beställ här: 

* Cogito: Utsläpp och rättvisa 

 Rapport från Klimataktion

Uppdaterad 2008-08-23