Inför klimatavtalet i december Köpenhamn

2009 – klimatets ödesår

Under våren uppmanade Klimataktion i en folkkampanj att Sveriges regering måste ta ansvar inför klimatavtalet i Köpenhamn i december. Det kan vara mänsklighetens sista chans att styra ödet bort från en miljökollaps.

  Klimataktion: |2009–04–29| 2009 är ett ödesår för klimatet. Toppmötet i Köpenhamn i december kan vara en sista chans att få till stånd ett internationellt avtal som minskar de globala utsläppen av växthusgaser tillräckligt mycket för att undvika farlig och okontrollerbar klimatförändring, med katastrofala följder för samhällen och ekosystem.

Den svenska regeringen har en nyckelroll i förhandlingarna genom ordförandeskapet i EU i höst och måste göra sitt yttersta för att ett klimatsäkert och rättvist avtal undertecknas i Köpenhamn. Vi är många som har ögonen på er, och vi kommer inte att acceptera ett misslyckande.

EU:s roll i förhandlingarna är central och Sverige har som blivande ordförandeland i EU en särskilt viktig roll att spela.

Inför Köpenhamnsmötet i december måste politikerna få reda på att det finns ett folkligt tryck för ett klimatsäkert och rättvist avtal.

Uppmaningen i Klimataktions upprop var att alla röster är viktiga – meddela politikerna vad du tycker! Särskilt viktiga personer att höra av sig till är:

Jag vill att den svenska regeringen driver att:
• EU visar verkligt globalt ledarskap och antar ett kraftfullt finansieringsåtgande till förmån för klimatinsatser i utvecklingsländer. Minst en procent av EU:s BNP – utöver bistånd – bör satsas på utsläppsminskning och anpassning i u-länder.
• CDM – Mekanismen för ren utveckling – förbättras avsevärt om den ska finnas kvar i det kommande klimatavtalet. Idag finns stora brister avseende CDM-projektens additionalitet och bidrag till lokal hållbar utveckling. Regelverket måste stramas åt och CDM-krediter bör enbart få tillgodoräknas länder som redan klarat av sina inhemska åtaganden.
• EU:s egna mål för utsläppsminskningar revideras i enlighet med ny vetenskap. EU bör halvera sina utsläpp till 2020 (jämfört med 1990).

Bakgrund och fördjupning

Finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländer
I de kommande förhandlingarna inför och under toppmötet i Köpenhamn förväntar sig utvecklingsländerna – med rätta – att de rika länderna verkligen visar att de menar allvar med att finansiera många av de klimatsatsningar som behövs i världens fattiga länder.

Bindande avtal om förutsägbart, långsiktigt och tillräckligt finansiellt stöd är helt avgörande för att klimatavtalet i Köpenhamn ska ros i land.

Kort och gott: inga pengar, inget avtal. Hur EU kommer att stödja utvecklingsländernas klimatarbete, kommer att fastslås under den närmsta tiden.

• Det är mycket viktigt att EU gör åtaganden om finansiellt stöd för klimatåtgärder i u-länder.

• Mot bakgrund av EU:s höga betalningsförmåga och stora utsläpp (både idag och historiskt) har EU ett mycket stort ansvar för finansieringen.
• Omfattningen av det finansiella stödet till klimatåtgärder i utvecklingsländerna måste motsvara flera gånger det existerande biståndet; fattiga länders rätt att utvecklas på ett hållbart sätt måste säkerställas. Klimataktion anser att minst en procent av i-ländernas BNP – vid sidan av biståndet – behöver avsättas till utsläppsminskningar och anpassning i u-länder.
• Sverige bör driva att EU utövar ett globalt ledarskap i frågan och förorda att ett starkt finansiellt åtagande antas.
• Sverige bör driva på för en ny internationell finansieringsmekanism under klimatkonventionen, till stöd för utvecklingsländers klimatanpassning, satsning på hållbar energi och hindrande av regnskogskövling.

CDM-reform
Kyotoprotokollets flexibla mekanism har många brister och fungerar idag inte bra som verktyg för att minska de globala utsläppen av växthusgaser. En reformering är absolut nödvändig. Svenska regeringen bör ställa sig bakom EU-kommissionens skrivningar om reformering av CDM samt driva detta i den fortsatta processen.
EU tillåter att uppemot en tredjedel av utsläppsminskningarna kan avsättas genom CDM och Sveriges regering i Klimatpropositionen föreslår att 4 miljoner ton årligen ska avsättas genom CDM. För att det ska vara acceptabelt måste de försäkra sig om att mekanismen verkligen fungerar.

Tuffare klimatmål
Svenska regeringen bör:

• välkomna att EU-kommissionen diskuterar skärpta koncentrationsmål för växthusgaser.
• inom EU driva målsättningen att koncentrationen växthusgaser ska stabiliseras under 400 ppm koldioxidekvivalenter.
• uppmana EU-kommissionen att utreda vad ett skärpt koncentrationsmål skulle betyda för EU:s och världens målsättningar vad gäller utsläppsminskningar inom EU till 2020, och mål och ambitionsnivåer för klimatåtgärder i u-länder (kopplade till anpassning, teknologi och avskogning).
• driva att EU minskar sina utsläpp av växthusgaser med minst 50 % inom EU till år 2020 och att de globala utsläppen minskar med minst 90 % till år 2050.
• Uppmana EU-kommissionen att utreda hur EU kan nå dessa mål för utsläppsminskningar.
• Använda finansiella stimulanspaket för att investera i framtidens hållbara och klimatsmarta lösningar och samhällen byggda på förnybar energi och energieffektivisering.