Klimatmötet i Köpenhamn 2009

Talespersoner utsedda

Klimataktion har en viktigt uppgift under 2009, för att kunna påverka toppmötet i Köpenhamn i december. Storbritanniens nye miljö- och energiminister Ed Miliband hoppas på en stark massrörelse som kan driva politikerna framför sig mot de beslut som är nödvändiga att fatta. Och inför år 2009 har två talespersoner blivit utsedda

  Klimataktions två talespersoner: Mikael Malmaeus och Lina Hjorth! har suttit i styrelsen sedan starten. Här nedan några korta presentationer av de nya talespersonerna, som ni förhoppningsvis kommer att få höra mer av snart!

Namn: Mikael Malmaeus
Bostadsort: Uppsala
Ålder: 37
Familj: Sambo och hund
Sysselsättning: Jobbar som miljökonsult med vattenfrågor, har doktorerat på övergödning i sjöar.
Fritid: Klimataktivismen tar en del fritid i anspråk. I övrigt är numera fågelskådning min favorithobby. Läser även en del skönlitteratur och annat, har tidigare lagt ner mycket fritid på att spela musik.
Tre skäl till varför Klimataktion behövs:
1. För att det är så otroligt bråttom att rädda planeten.
2. För att de flesta politiker och organisationer står handfallna inför uppgiften.
3. För att en folkrörelse måste finnas som för samman de som tror att vi kan och måste lösa klimatkrisen. Blir vi tillräckligt starka så är det inte för sent!

Namn: Lina Hjorth
Bostadsort: Stockholm
Ålder: 29
Familj: Man, två barn, katt
Sysselsättning: Jurist, notarie vid Länsrätten
Fritid: Klimataktion tar nästan all fritid men jag hinner göra utflykter med barnen, lyssna på musik och träffa vänner också.
Tre skäl till varför Klimataktion behövs:
1. Världen brinner och ingenting kommer att hända om inte en massiv folkrörelse sätter press.
2. Klimatfrågans allvar kräver ett myller av olika organisationer, föreningar, rörelser: här kan Klimataktion vara en samlande kraft som bara fokuserar på klimatet.
3. Vi har alla ett ansvar och förändringsarbetet kräver en folkrörelse i ordets rätta mening: jag hoppas att Klimataktion kan vara bryggan från klimatångest till klimatkamp för vanliga människor.

Greenhouse Development Rights
Greenhouse Development Rights (GDR) är ett sätt att räkna ut varje lands ansvar för att minska sina utsläpp och betala för de globla utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder som är nödvändiga. 

GDR utgår ifrån en viktig princip i FN:s klimatkonvention från 1992 om ländernas "gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmåga". Enligt GDR har fattiga människor – oavsett i vilket land de lever – varken historiskt ansvar för klimatförändringarna eller ekonomisk förmåga att betala för de åtgärder som krävs. De bör i stället ha möjlighet att satsa sina små medel på ekonomisk och social utveckling.

Hela bördan läggs i stället på jordens bättre bemedlade – oavsett i vilket land de lever. GDR beräknar deras ansvar och förmåga och omvandlar det till krav på länder att minska utsläppen och att betala.

Om de globala utsläppen ska minska med 80 procent till 2050 (jämfört med 1990) leder GDR till att EU måste minska utsläppen med 80 procent redan till 2020 – och Sverige med hela 122 procent! Så stora utsläppsminskningar är förstås inte möjliga att göra inhemskt i landet, utan skulle till stor del behöva genomföras i andra länder. 

EU respektive Sverige i exemplet ansvarar för att finansiera även de utsläppsminskningarna. Dessutom tilldelas länderna ett krav på att finansiera ytterligare en del av de globala behoven av utsläppsminskning och anpassningsåtgärder.

Klimataktions styrelse har beslutat att lägga en proposition till årsmötet om att vi som förening ska uttrycka ett stöd för GDR. Trots att modellen kan tyckas orealistisk eller radikal i sina rättviseanspråk anser vi att GDR – eller något som liknar GDR – krävs för att få med hela världen på nödvändiga utsläppsminskningar. 

Redan har också bland annat Svenska Kyrkan och Diakonia slutit upp bakom GDR. I januari hoppas vi kunna skicka ut mer omfattande information och diskussionsmaterial så att årsmötet i april kan fatta ett välinformera beslut. 

Redan nu kan den intresserade läsa mer om GDR på länkarna nedan. Maila gärna mig om ni har synpunkter eller frågor!

rikard.warlenius@klimataktion.se

* Presentation av GDR
* GDR-rapport om Sverige
* GDR-rapport om EU

7. Sveriges utsläpp minskar – eller?
Sveriges utsläppsstatistik för 2007 presenterades av Naturvårdsverket i början av december och visade på en sjunkande tendens. Utsläppen av växthusgaser var då 65,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter – det lägsta sedan 1990 och en minskning med drygt 2 procent jämfört med 2006.
Skillnanden minskar dock om man tar hänsyn till utsläpp från de bränslen för internationella transporter som säljs i Sverige – flygfotogen och bunkerolja för flyg- respektive sjöfart. De utsläppen fortsätter nämligen att öka kraftigt, och har fördubblats på 15 år.
Men att ta hänsyn till försäljning av bunkerbränslen är ingen träffsäker metod för att mäta svenskarnas totala ansvar för utsläpp av växthusgaser. Preliminära studier har visat att Sveriges koldioxidutsläpp kan vara uppemot dubbelt så hög som officiellt om hänsyn tas till internationella resor och handel (alltså att utsläppen bokförs i det land där varorna konsumeras i stället för där de produceras).
I början av december publicerade Naturvårdsverket en studie som kommer fram till att om hela vår konsumtion räknas med ökar Sveriges utsläpp från cirka 76 miljoner ton (detta var 2003) till cirka 95 Mton – alltså med mer än 25 procent. Resultatet är fortfarande osäkert, men ger en indikation.
* Naturvårdsverket: Konsumtionens klimatpåverkan

Countdown på svenska
Det är inte bara Klimataktion som räknar ner till Köpenhamn. En rad protestantiska kyrkor och organisationer i Europa har lanserat kampanjen Countdown to Copenhagen, som nu även har lanserats i Sverige genom Diakonia. Läs mer om och skriv under deras upprop för ett rättvist klimatavtal här:
* Diakonia: Countdown to Copenhagen

Ovanstående textmaterial är citerat från Klimataktions hemsida!

www.klimataktion.se

Intervju från Klimataktions hemsida:

"Viktigt att uppmuntra varandra"

 mig något i klimatfrågan insåg brådskan med att få till en omställning av vår energianvändning. Jag har kontinuerligt följt medierapporteringen under ett antal år, men Mark Lynas bok "6 grader" blev den utlösande faktorn till att jag engagerade mig aktivt. 

Vi var några som träffades i en informell grupp under några månader. Sedan fick vi höra talas om initiativet Klimataktion. Jag tyckte det lät bra med en obunden organisation som fokuserar på klimatfrågan, även om det finns etablerade miljöorganisationer som jobbar bra med frågan. Det bidrar till nya krafter som inte redan är uppbundna i miljöarbetet. Fler människor har därmed mobiliserats.

Informatörsgruppen som du är sammankallande i verkar fungera bra – några råd till andra?

– Informationsgruppen är en stor grupp. Vi har från början nappat på idéer och förfrågningar om konkreta aktiviteter och utsett en arbetsgrupp som jobbat vidare med respektive idé. Därmed har vi kunnat förverkliga en del aktiviteter under hösten.

Har Klimataktion någon svaghet som borde rättas till?

– Vi är ju precis i början, viktigast är att vi uppmuntrar varann, och bejakar idéer som folk vill förverkliga. Jag tror på bildandet av små arbetsgrupper kring konkreta idéer, arbetsgrupper som ser till att idéerna blir verklighet.

Vi behöver nå ut i media med artiklar och bemöta dåliga artiklar och med debattinlägg i klimatfrågan. Jag tror vi har många duktiga skribenter men alla har så förfärligt ont om tid.

Vad är det intressantaste du hittills lärt dig om klimatarbete?

– Att det är svårt att skapa opinion, även om många är bekymrade. Vi sitter så fast i våra liv och vanor på nåt sätt.

Viktigaste klimatfrågan just nu?

– Att allmänhet, opinionsbildare och beslutsfattare får klart för sig hur ont om tid det är för den stora omställning som behöver ske. Jag är mycket oroad över att vi om ett tiotal år kan komma att behöva ta till panikåtgärder och hamna i stora sociala konflikter på grund av klimatförändringarnas konsekvenser.

Gustav Mårtensson

Är du intresserade av informatörsgruppen? Se under nätverk