SAMHÄLLE & POLITIK

Övriga artiklar

Till framsidan

Brev till Rikare Liv

Interfaith Climate Summit i Uppsala var ett initiativ i Nathan Söderbloms anda, och som fått sin fortsättning. Världens ledare måste föregå med goda exempel om framtiden ska ha en rimlig chans för överlevnad. Livet står faktiskt på spel!

FOTO: RLC

Klimatet och etiken

Ärkebiskopen visar vägen

Ärkebiskop Anders Wejryd tar ledningen och går från klarhet till klarhet i klimatfrågan. Hans tal på ett seminarium på Riksdagen den 13 maj var inte bara övertygande i sak, utan också i det som borde vara kyrkans kännetecken nummer ett: etiken, värdegrunden och ansvaret om vår nästa.


  Ulf Svensson: |2009–05–14Anders Wejryd gav en skarp uppmaning till oss alla att samlevnaden på jorden måste tas på allvar, och underförstått, ta den kristna etiken på allvar vilket ju inte är våra politikerstyrda församlingars främsta paradgren.

Riksdagspartierna hade bjudit in Röda Korset, forskare, Svenska Naturskyddsföreningen, WWF och Svenska Kyrkan, och det framkom nya hotande fakta om klimatet.

Samtidigt i en annan del av riksdagshuset pågick ett annat  

FOTO: RLC

seminarium där en ”klimatoptimist”, alltså ingen klimatförnekare eftersom personen i fråga håller med om vad som forskarna i IPCC kommit fram till i stort, talde sig varm för alla positiva effekter som kommer av ökad koldioxidhalt i atmosfären.

TRE TOMMA STOLAR

Ärkebiskopen Anders Weijryd apostroferade vårt ansvar för hela världen och för vår gemensamma samlevnad. Han slog fast att vår nuvarande utveckling varken är rättvis eller hållbar. 

Vid de förhandlingsbord där livsavgörande frågor avgörs borde tre stolar alltid stå tomma; en stol för de fattigas röst, en för framtida generationer och en för skapelsen. 

Symboliken i denna bild är stark och manar till grundlig omvärdering av hur rättvise- och utvecklingsfrågor för närvarande behandlas, som i stora delar saknas i debatten, enligt ärkebiskopen.

insikt, inlevelse och plikt

Ärkebiskopen slog också fast att ambitionsnivån i klimatfrågan är på tok för låg. Ett exempel han nämner är de historiska utsläppen. Dessa speglar hur orättvis världen har varit och att dessa fakta borde ingå i diskussionen när de nya fördraget om klimatet skrivs under i Köpenhamn. Dom rika har en stor ackumulerad skuld till dom fattiga som snarast måste regleras. 

Avslutningsvis manar han att frågorna kring klimathoten ska ledsagas av insikt, inlevelse och plikt. Det är när dessa krafter adderas som det kan hända positiva saker. Men även tacksamhet och förundran om skapelsen bör finnas med eftersom hoppet, så som jag uppfattade ärkebiskopen, i sig är en viktig drivkraft för människans strävanden på jorden.

Läs mer om Svenska kyrkans klimatengagemang på

www.svenskakyrkan.se