 |
| |
Samhällskriser
skapar ofta konflikter. En global uppvärmning av jorden
skulle kunna leda till oöverstigliga konflikter.
|
Foto: RLC
|
MÄNSKLIG
SÄKERHET
Klimat
och säkerhet
Det
är vad det handlar om
I
helgen antogs världens första globala klimatavtal. Att världens
ledare enats om ett avtal som ska hejda klimatförändringarna inger
hopp om en bättre och tryggare värld. En bredare syn på säkerhet
inkluderar klimatförändringar som säkerhetshot, men hur ser
kopplingen mellan klimat och säkerhet ut? Lorentz Tovatt,
språkrör Grön Ungdom, ger perspektiv på klimatfrågan och pekar
på brister i den säkerhetspolitiska debatten i Sverige.
Lorentz
Tovatt:
|2015-12-14|
Klimatförändringarna förvärrar problem med fattigdom,
miljöförstöring och politisk instabilitet främst i
låginkomstländer och leder till ”klimatkrig”. Detta gör dem
till ett så pass allvarligt hot mot människors säkerhet att det
borde vara en självklarhet att inkludera dem i säkerhetspolitiska
analyser.
Den
säkerhetspolitiska debatten i Sverige har gått i stå. Trots
otaliga krissituationer som sker på grund av klimatförändringarna
struntar försvarsetablissemanget i denna så viktiga
säkerhetspolitiska fråga. Metadebatten om vad som bör ingå i
säkerhetsbegreppet har pågått ett bra tag. Vissa hävdar att
begreppet bör eller redan har breddats, medan jag menar att man
inte breddat tillräckligt. Det finns framförallt två skäl till
att klimatförändringar bör lyftas som en av de viktigaste
säkerhetspolitiska frågorna.
För
det första bör en modern syn på säkerhet utgå ifrån vad
som långsiktigt skapar säkerhet för medborgare och stater. Redan
idag ser vi konsekvenserna av ett varmare klimat. Stormen Sandy drog
för något år sedan in över New York och förde med sig kaos och
förödelse. Än värre har det varit i Filippinerna de senaste
åren, med kraftfulla stormar som drivit hundratusentals människor
på flykt. Även vi i Sverige har drabbats. Förra sommarens
skogsbrand och översvämningar är tecken på vad som håller på
att hända. Dessa är bara ett fåtal exempel på att de extrema
väderhändelserna blir allt fler och om vi fortsätter släppa ut
koldioxid i den takt som nu sker kommer de fortsätta i ännu högre
tempo.
En
märklig invändning mot ett breddat säkerhetsbegrepp som trots
allt ibland förs fram, är att intressekonflikter som följd av
brist på naturresurser kan leda till mer samarbete, snarare än
krissituationer. Det man missar i den analysen är vilka som drabbas
av klimatförändringarna. Idag är det knappast höginkomstländer
(som generellt har lättare för att lösa konflikter med hjälp av
handel snarare än med våld) som drabbas, utan istället
låginkomstländer med osäkra stater och institutioner. Torka och
ökad nederbörd drabbar främst länder i Afrika och Asien. Mot
bakgrund av bland annat denna klimatosäkerhet (även stigande
oljepriser spelar in) har FN:s jordbruksorgan FAO varnat för global
matkris och högre priser på mat. Resultatet har vi delvis redan
sett, i bland annat delar av Afrika, i form av hungersnöd och
kravaller.
För
det andra bör vi inte underskatta klimatförändringarnas
inverkan på strikt militär säkerhet. I det amerikanska
försvarsdepartementets stora rapport The Quadrennial Defense Review
slås fast att klimatförändringarna är ett säkerhetshot på
flera nivåer:
”Klimatförändringarnas
effekter är hot som kommer att förvärra flera problem utomlands;
såsom fattigdom, miljöförstöring, politisk instabilitet och
sociala spänningar – förhållanden som kan resultera i
terroristverksamhet och andra former av våld”.
Christian
Parenti, brittisk forskare och journalist, beskriver i sin bok
Tropic of Chaos: Climate Change and the New Geography of Violence
att en ny era av ”klimatkrig” redan tagit sin början. Boken
bygger bland annat på flera års resor som författaren gjort i den
globala södern, i områden som präglas av politisk instabilitet
och våld.
Hur
man än vrider och vänder på det, om man vill använda sig av en
strikt syn på säkerhet eller om man föredrar en bredare
diskussion, så är klimatförändringarna ett rejält
säkerhetshot. Detta är något som i mångt och mycket har gått
den svenska säkerhetsdebatten förbi.
Artikeln
först publicerad i Mänsklig Säkerhet
Manskligsakerhet
|
