 |
| |
Den
resultatrikaste teknikutveckling sker inom
krigarbranschen. Framtida krig blir betydligt effektivare och slagkraftigare.
Det gäller att få ut största möjliga nytta för
pengarna.
|
Foto:
Missiltest
|
SIPRI
Ny
teknologi av kärnvapen
Minskning
av äldre modeller
Missiltillverkningen
uppgraderas med ny teknologi och effektivare kärnvapen.
Det handlar alltså om ersättningen av de gamla. SIPRI har utvärderat beväpningsläget, nedrustning och internationell säkerhet.
Paul
Lindberg:
|2019-08-12| I och med ny högteknologisk
upprustning av kärnvapenmissiler så minskar de totalt sätt –
enligt kärnvapenmakterna. Om
man i beräkningarna tar med gamla kärnvapenmissiler tillsammans
med nyteknologiska missiler, så finns där en gemensam summa
missiler. När krigsmakterna avvecklar sina gammalmodiga missiler
så kan det likna något av en avrustning. Hur det är med den saker
finns det delade meningar om. När odugliga missiler ersätts av nya
funktionsdugligare missiler så är det givetvis upprustning, i och
med att de nya vapnen är slagkraftigare.
Eftersom
de nya och mer avancerade missilerna utgör en betydligt högre
kapacitet, så kan man knappast tala om någon form av nedrustning
eller minskning av kärnvapenmissilerna – antalet möjligtvis, men
inte krigskapaciteten. .
Krig
är krig och fred är ett hopp
SIPRI-ordföranden
ambassadör Jan Eliasson, f.d. FN:s vice generalsekreterare
säger: "Ett viktigt fynd är att trots en total minskning av
antalet kärnvapenhuvuden 2018, fortsätter alla
kärnvapeninnehavande stater att modernisera sina kärnkraft
arsenaler."
Enligt
SIPRI har de nio kärnvapenländerna 13 865 kärnvapen,
vilket tillsammans skulle kunna utplåna planeten flera gånger om.
Och en stor del av dessa missiler står redo att kunna avfyras av
operativa styrkor runt om i världen. Om dessa styrkor är att lita
på vet vi ingenting om. Det tror i alla fall inte jag. Det skulle exempelvis kunna uppstå
missförstånd på grund av att en president med psykopatiska drag
blir förbannad.
Den
minskning av det totala antalet kärnvapen i världen beror främst
på Ryssland och USA, enligt SIPRI. Tillsammans innehar dessa
supermakter 90 procent av världens alla kärnvapen. Dessa två
länder anser att de har levt upp till överenskommelsen om
nedrustningskvoten av kärnvapen, men, som istället konstruerar
effektivare kärnvapen med högaccelererande precisionskapacitet.
Det gäller de båda länderna Ryssland och USA.
De
så kallade START-förhandlingarna resulterade till att Ryssland och
USA år 2018 ansåg att de uppnått slutgränsen för minskningen
av de överenskomna uppgörelsen. Efter detta konstaterande råder
ett vakuum utan några överenskommelser alls. Det har lett till
intensiva upprustningar av högteknologiska uppdateringar av
kärnvapenmissiler.
Den
så kallade START uppgörelsen mellan Ryssland och USA skulle gälla
till år 2021. Därefter var det meningen att överenskommelsen
kunde förlängas. På grund av att president Donald Trump inte
ville förlänga överenskommelsen uteslöts fortsatta
förhandlingar.
Utsikterna
för avrustning är mörka
"Utsikterna
för en fortsatt förhandlad minskning av ryska och amerikanska
kärnkrafter verkar allt mer osannolika med tanke på de politiska
och militära skillnaderna mellan de båda länderna." Det
säger Shannon Kile, chef för SIPRIS:s kärnvapenavrustning,
vapenkontroll och icke-spridningsprogram.
Problemet
kan vara att både Ryssland och USA har investerat stora kapital i
en pågående upprustning och modernisering av ny programteknologi
för kärnvapenmissiler. Det handlar om ett stort konglomerat med
massiva militära förändringar av nya kärnvapenhuvud, missil- och
luftfartygssystem och anläggningar för den nya
kärnvapenproduktionen. Dessa åtgärder beslutades först av USA,
2018, av försvarsdepartementet för utökningen av den militära
kapacitetsrollen.
Alla
kärnvapeninnehavare har meddelat att även de uppgraderar
teknologin för respektive kärnvapenmissiler. Kina, Indien och
Pakistan ökar även mängden på respektive arsenaler av
kärnvapen. Och det gör även Nordkorea.
Med
andra ord: det ser inte alls bra ut.
|
