 |
| |
Två stora utmaningar:
den första är att det är
enormt stora ekonomiska
intressen i skatteflyktsfrågan och den andra är att ”djävulen
sitter i detaljerna”.
|
Foto:
PhotDisc
|
FORUM
SYD
Kampen
mot skatteflykt
Lagstiftning
och påtryckning
Samarbete,
lagstiftning, opinion och frivilliga initiativ betonas i kampen mot
skatteflykt. Transparens är ledordet i det fortsatta arbetet, menar
företrädare för
näringsliv, riksdagen och civilsamhället som har träffats för
att diskutera skatteflykt
som utvecklingshinder.
Anna
Blücher, FUF: |2015-07-20|
Den
10 mars 2015 arrangerade Forum Syd och CSR (Corporate Social
Responsibility) Sweden ett seminarium om skatteflykt.
Representanter från näringslivet, riksdagen och civilsamhället
samlades för att diskutera
frågor om lagstiftning, frivilliga initiativ, öppna ägarregister
och land-för-land-rapportering.
Annica Sohlström,
generalsekreterare på Forum Syd, inleder panelsamtalet genom att
prata
om problematiken och effekterna av skatteflykt:
–
Skatteflykt är ett av de största hindren för utveckling, då
pengar som hade kunnat
investeras i till exempel utbildning, hälsa och sjukvård försvinner
ut ur
utvecklingsländerna. Utvecklingsländer förlorar årligen cirka 1
200 miljarder dollar i
olovlig kapitalflykt. Det är ungefär tio gånger mer än världens
samlade bistånd.
Annica
Sohlström menar att det är glädjande att se att politikerna har börjat
vakna i
skatteflyktsfrågan, men frågar sig samtidigt när näringslivet
kommer att agera:
–
Skatteflyktsproblematiken är en CSR-fråga1
eftersom det handlar om ekonomisk
hållbar utveckling. Det är dags att näringslivet tar sitt samhällsansvar
genom att
betala rättmätig skatt och därigenom bidra till fattigdomsbekämpning.
Det är först när
fattiga länder får skatteintäkter som de kan uppnå hållbar
utveckling och får möjlighet
att bygga sitt eget välstånd, menar Annica Sohlström.
CSR,
Corporate Social Responsibility
Miriam
Thunborg från kommunikationsbyrån Hallvarsson och Halvarsson
berättar att enligt
en ny undersökning som Hallvarsson och Halvarsson genomfört, ser
endast 3 av 100
svenska företag skatteflykt som en CSR-fråga. En anledning till
detta är att skattefrågan är
en relativt ny CSR-fråga, tror hon:
–
Många bolag kanske inte vågar kommunicera hur de agerar i
skatteflyktsproblematiken
på sina webbplatser än och det kan också finnas interna
motsättningar.
Parul
Sharma, rektor för The Academy For Human Rights in Business,
CSR Sweden,
berättade att Swedfund (9/3 -15) lämnade ett yttrande till
justitiedepartementet om en
breddning av rapporteringen av skatt. Swedfund vill att det ska vara
strängare krav på
finansiell redovisning.
Anna
Ryott, VD för Swedfund, förklarar att skatteflykt är en
central
fråga för Swedfund:
–
Det är en rättvisefråga och en del av uppdraget att bekämpa
fattigdom genom
investeringar. Swedfund vill föregå med gott exempel genom att
visa andra hur man
kan jobba. Swedfund lämnar land-för-land-rapportering av skatter i
sin redovisning,
vilket är resultatet av en dialog med civilsamhället.
Leif
Jakobsson, (S) vice ordförande i riksdagens skatteutskott, berättar
att
Socialdemokraterna har en partimotion sedan 2013 som tar in alla frågor
som diskuteras. 1 CSR står för Corporate Social Responsibility och
handlar om företags sociala ansvar.
Samtidigt belyser han en annan del av problematiken kring
skatteflyktsfrågan, nämligen
bristen på debatt och opinion.
FÖRETAGEN
PRESSAS OM SKATTEFLYKTEN
–
Skatteutskottet har försökt väcka debatt i Sverige och tagit
initiativ till två hearings i
riksdagen som inte har fått någon stor spridning i media.
Leif
Jakobsson jämför debatten i Sverige med debatten i Storbritannien
där det är uppenbart
att företag är pressade av den offentliga debatten.
Revisionsföretagen
anklagas ofta för att sitta på dubbla stolar eftersom de ger råd
till företag
om till exempel skatteplanering, samtidigt som de ger råd i hållbarhetsrapportering.
Helena
Mueller jobbar med Sustainability Consulting på revisionsbyrån
KPMG där hennes roll är att
hjälpa skattechefer och hållbarhetschefer att mötas:
–
Även om det finns olika expertis med olika roller inom revisionsföretagen
finns det
lagar som vi jobbar efter och följer. Samtidigt finns det också gråzoner.
Det är inte alltid lätt att skilja på lagligt och olagligt i
skattereglering, vilket leder till en
diskussion om lagstiftning.
Leif
Jakobsson berättar att det vanligaste är att företag genom
skatteplanering utnyttjar kryphål i lagstiftningen, men i vissa
fall sker olaglig skatteflykt:
–
Det internationella skatteregelverket stiftades för 100 år sedan.
Visst är det en CSR fråga
och en ansvarsfråga, men i grunden handlar det om att se till att
det finns
regelverk.
Emelie
Aho, policyrådgivare på Forum Syd, understryker att i grund
och botten handlar det
om att man ska betala rätt skatt i rätt land:
–
Skatteflykt bidrar till att människor inte får ta del av samhällsservice
och att länder blir
biståndsberoende eftersom det inte finns skatteintäkter till att
skapa ett långsiktigt
hållbart samhälle i utveckling. Det är otroliga summor som går förlorade
genom
skatteflykt.
ägarstrukturen
och bolagsstukturen
För
Swedfund räcker det inte att företag agerar lagligt, säger Anna
Ryott:
–
Vi måste titta på ägarstrukturen och bolagsstukturen och bedöma
om den används
för att kunna skatteplanera.
Anna Ryott menar att det är skillnad på att göra rätt enligt lag
och att göra rätt moraliskt.
Därför efterfrågar hon ökad transparens. Transparens och land-för-land-rapportering
gör det
möjligt att låta andra bedöma företagens verksamhet.
Även Helena Mueller kommer in på moral och etik och ser ett
trendbrott i vem som ansvar för
CSR-frågor på företagen:
–
I många andra frågor som rör hållbarhet blir hållbarhetsrådgivare
uppringda av
hållbarhetschefer, men i det här fallet är det skattechefer som
ringer skatterådgivare
och ber om hjälp i hur det ska hantera frågan. Här handlar det
inte bara om
transparens, utan det är viktigt att vi gör rätt och ger
moraliska och etiskt riktiga råd.
Parul
Sharma inflikar att ett viktigt steg i att stoppa skatteflykt är
att införa öppna ägarregister
där de verkliga ägarna av företag och stiftelser synliggörs.
Helena Mueller menar att vi rör
oss mot öppna ägarregister, men att det kommer ta tid innan vi är
där.
Leif
Jakobsson menar
att det är självklart att vi måste dit, men att det inte bara
handlar om att de modiga ska våga,
utan att de som är lite ”omodiga” behöver lagstöd, ett arbete
som kommer att påbörjas redan
i år.
vi
kan utrota extrem fattigdom
På
frågan om vilken som är den stora politiska utmaningen gällande
skatteflykt idag svarar
Anna Ryott:
–
Vi är den första generationen som kan utrota extrem fattigdom. För
att det ska kunna göras
måste vi skapa bra jobb och få in skatteintäkter för att länder
ska få möjlighet att själva driva
sitt välstånd.
Leif
Jakobsson ser två stora utmaningar: – den första är att det är
enormt stora ekonomiska
intressen i skatteflyktsfrågan och den andra är att ”djävulen
sitter i detaljerna”. Som ett
exempel lyfter han automatiskt utbyte av information där alla är
överens och har skrivit på.
Lagstiftningen ska vara på plats i januari 2016 och här kommer de
som inte vill få igenom
lagstiftningen att använda administrativa och byråkratiska skäl för
att försvåra processen.
Emelie
Aho ser 2015 som möjligheternas år och menar att det är upp till
den svenska
regeringen att se till att skatteflykt blir en prioriterad fråga:
–
Vi måste jobba aktivt med land-för-land-rapportering, öppna ägarregister,
utvecklingsländers deltagande och regeringen måste ta en aktiv
roll i Politiken för
Global Utveckling. Sverige måste också driva frågan aktivt i post
2015-processen.
Anna
Ryott understryker vikten av mätbarhet vad gäller det fortsatta
arbetet med
skatteflyktsproblematiken. Hon menar att det som krävs är att
rapportera och lyfta fram de
goda exemplen:
–
What gets measured gets done, whats gets rewarded gets repeated.
Leif
Jakobsson håller med om att det är bra med goda exempel, men
understryker att
lagstiftning måste finnas på plats. Återigen lyfter han vikten av
en opinion för att
uppmärksamma frågan och hoppas att den nya lagstiftningen kan
skapa en välbehövd
debatt:
–
Svenska storföretag måste också upp på arenan, vilket hittills
har visats sig vara
svårt. Inte minst syns detta bland dagens paneldeltagare.
gemensam
plattform
Vidare
menar Emelie Aho att det behövs en gemensam plattform för
regering, näringsliv och
civilsamhället där olika företag kan presentera vad de gör och gå
först i ledet för att få fler
företag att gå efter. Mueller är inne på samma spår och tror
att en förutsättning för att få det
att fungera är att öppna dialogen och att involvera alla parter i
återkommande dialog:
–
Vi ser att företag kan och bör bli mer transparenta i hur man
redovisar skatt och
KPMG vill gärna fortsätta den här diskussionen och vara nära
intressenter,
civilsamhällets organisationer och lagstiftare.
Vikten av transparens belyses återkommande under debatten och
paneldeltagarna ser att
lagstiftning, opinion och frivilliga initiativ är viktiga för att
stoppa skatteflykten.
Avslutningsvis
enas panelen om att ett fortsatt samarbete är viktigt.
Referat
från seminarium om skatteflykt den 10 mars 2015.
www.forumsyd.org
|
