Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

	Det finns kring 440 reaktorer i drift runt om i världen år 2019. Tillsammans står de för 10 procent av världens elproduktion.	Foto: NSF

NATURSKYDDSFÖRENINGEN

Kärnkraftsdrift i Sverige

I Sverige finns sju kärnkraftsreaktorer i drift. 2019 stod kärnkraft för 39 procent av elproduktionen. Här hittar du kortfattad fakta om kärnkraft, hur det fungerar och vilka för- och nackdelar kärnkraften har.

P G Wintermitt: |2022-02-01| Ett kärnkraftverk fungerar egentligen som en väldigt komplicerad vattenkokare. Energin kommer från klyvning av anrikat uran. När uranet bestrålas med neutroner klyvs atomkärnan. Det frigör fler neutroner som startar en kedjereaktion som sedan fortsätter av egen kraft. I en kärnreaktor så kontrolleras kärnreaktionen med moderator och styrstavar. Om klyvningen skulle bli okontrollerad så kan det leda till härdsmälta och en explosion i reaktorn. Styrstavarna fångar upp merparten av neutronerna och saktar ner processen så att den kan kontrolleras.

Kärnklyvningen ger upphov till stora mängder värme. Denna leds bort i vattenrör till en värmeväxlare och för över energin till en ångturbin som driver en generator som i sin tur producerar elen. 

Kylningen av kärnreaktorn skapar en stor mängd överskottsvärme som leds ut i havet. Därför ligger kärnkraftverk som regel vid kusten. Verkningsgraden hos en kärnreaktor är netto kring 30 procent. Verkningsgrad är ett mått som anger hur effektiv en energiomvandlingsprocess är. En tredjedel av energin från kärnreaktionen kan tas tillvara och omvandlas till el, resten går förlorat som spillvärme från kylningen av reaktorn.

För- och nackdelar med kärnkraft

Själva driften av kärnkraftverket ger inte upphov till några utsläpp av klimatgaser eller radioaktiva utsläpp. Men när uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser och damm, liksom att radioaktiva sönderfallsprodukter blir kvar i gruvavfallet och riskerar att läcka ut. Det finns också risk för att man tappar kontrollen över en kärnreaktor så att den exploderar. Då kan stora mängder radioaktiva ämnen spridas. Detta hände också vid kärnkraftsolyckorna i Tjernobyl 1986 och i Fukushima 2011.

Förbrukat kärnbränsle måste förvaras säkert under väldigt lång tid. Radioaktiviteten avklingar långsamt under hundratusentals år. En godkänd metod för lagring av kärnbränsle har ännu inte kunnat presenteras i Sverige, även om forskning kring detta pågått i mer än 40 år.

Kärnkraft är storskalig teknik med mycket höga investeringskostnader och långa byggtider. Det gör att det numera sällan satsas kommersiellt på nybyggnation av kärnkraft längre. De kärnreaktorer som ändå byggs gör det som regel med statligt stöd.

Kärnkraft i Sverige

I Sverige finns sju reaktorer i drift och kärnkraft stod för 39 procent av elproduktionen under 2019. De första reaktorerna började byggas i början av 1970-talet, inga nya har tillkommit efter 1985. Ursprungligen byggdes 12 reaktorer, fem av dessa har nu stängts. Ytterligare en reaktor ska stängas under 2020. Höjda säkerhetskrav och allt äldre material i centrala delar av reaktorerna har gjort underhållskostnaderna höga och fortsatt drift olönsam.

Energiöverenskommelsen från 2016 mellan ett flertal riksdagspartier sätter ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040, men utan att sätta ett stoppdatum för kärnkraften. Inom energibranschen anser dock de flesta att nybyggnad av kärnkraft är olönsam. Därför är det sannolikt att kärnkraften kommer att vara avvecklad i Sverige senast till 2040, även utan politiska beslut. Även de yngsta verken från mitten av 80-talet kommer närma sig slutet för sin tekniska livslängd.

Kärnkraft i världen

Det finns kring 440 reaktorer i drift runt om i världen år 2019. Tillsammans står de för 10 procent av världens elproduktion. Fler reaktorer stängs än det kommer till nya och andelen el från kärnkraft minskar därmed. Enligt det internationella energiorganet IEA kan kärnkraften globalt väntas bidra med ungefär samma produktion även 2040.