 |
| |
Nargis
är 35 år. Som många andra i Bangladesh upplever hon att
tillgången till vatten blir allt sämre.
|
Foto:
ActionAid
/ MD. Artiful Islam |
ACTIONAID
Sätt
jämställdhet i centrum
för
klimatet!
Debatt:
På internationella kvinnodagen, lyftes vikten av att
säkerställa kvinnors rättigheter. Det är därför av stor
betydelse att belysa kopplingen mellan klimatförändringar och hur
kvinnor och flickor drabbas särskilt hårt.
Jennifer
Vidmo, m.fl.: |2022-03-09|
Sverige måste kliva fram och visa på fler konkreta mål och
åtgärder som sätter jämställdhetsperspektivet i centrum för
klimatarbetet. Det skriver representanter för ActionAid.
Klimatkrisen
är inte bara akut – den är också djupt orättvis. Kvinnor och
flickor som lever i fattigdom drabbas hårdast, trots att de själva
står för de minsta klimatavtrycken. I låginkomstländer är det
oftast kvinnor som livnär sig på småskaligt jordbruk. Extrema
väder och allt fler naturkatastrofer hotar hela deras försörjning
och liv. När familjer faller djupare ner i fattigdom tvingas
flickor sluta skolan i högre grad än pojkar och går därmed miste
om möjligheten att kunna påverka sin egen framtid. Kartläggningar
visar även att 80 procent av de människor som tvingas lämna sina
hem på grund av klimatförändringar är kvinnor. Orättvisorna tar
sig uttryck på många olika sätt, men de har en sak gemensamt –
de orsakas av djupt rotade samhällsstrukturer och normer som
diskriminerar flickor och kvinnor.
Jämställdhetsperspektivet
ska genomsyra klimatpolitiken
Sverige
säger sig ligga i framkant inom både klimat- och
jämställdhetsfrågor. Synas politiken i sömmarna framgår dock
att det finns ett stort gap mellan dessa frågor och hur dessa ska
hanteras och integreras. Med enstaka undantag nämner inte ett enda
parti i Sverige explicit hur jämställdhetsperspektivet ska
genomsyra klimatpolitiken. Inte en enda gång nämnde
utrikesminister Ann Linde, i utrikesdeklarationen den 16 februari,
hur angeläget det är att klimatkrisen hanteras utifrån ett
rättvise- och jämställdhetsperspektiv. Av de 4 000 motioner som
inkom till riksdagen under 2021 har endast åtta stycken fokus på
den direkta kopplingen mellan klimat och jämställdhet ur ett
internationellt perspektiv.
Att
förbise jämställdhetsperspektivet i klimatarbetet är också
direkt kontraproduktivt, eftersom kvinnors kunskap är en viktig del
av lösningen. I låginkomstländer är det ofta kvinnor som är
verksamma inom näringar som fiske och jordbruk. Deras kunskap om
naturen och förmåga att identifiera behov i samband med till
exempel en naturkatastrof är därför ofta god, men får sällan
det erkännande som den förtjänar. Detta betonas i flertalet
studier där sambandet mellan jämställdhet, kvinnors delaktighet
och samhällens minskade sårbarhet tas upp.
Bangladesh
sjunde värst klimatdrabbade landet i världen
Bangladesh,
det sjunde värst klimatdrabbade landet i världen, har i stor
utsträckning tagit saken i egna händer. Efter påverkansarbete
från ActionAid och andra civilsamhällesorganisationer i landet har
regeringen satt upp en egen officiellt finansierad klimatfond.
Nationen har gjort många viktiga framsteg och beskrivs ibland som
en framgångssaga när det kommer till att hantera
klimatutmaningar.
Bara
som ett exempel kan nämnas att 20 miljoner människor i Bangladesh
idag har solenergi som sin främsta energikälla. Men trots
satsningar på återuppbyggnad, hållbar energi och klimatanpassade
lösningar är den allvarliga diskrimineringen av flickor och
kvinnor fortfarande en stor utmaning. Trafficking, barnäktenskap
och förlorade inkomster för kvinnor är bara några exempel och
kopplingen till klimatförändringarnas effekter är uppenbar. Vi
är många organisationer som arbetar lokalt för att förändra
detta men här måste även rika länder, som Sverige, på allvar
förstå och göra verklighet av den feministiska utrikespolitik och
det klimatbistånd som man säger sig prioritera.
Sveriges
feministiska utrikespolitik
När
regeringen redovisar resultatet av Sveriges feministiska
utrikespolitik (2014-2021) redogörs för många viktiga framsteg,
men inom klimatfrågan nämns enbart finansieringen till de globala
klimatfonderna. Om någon av de hundratals miljoner kvinnor i
världen som försörjer sig på småskaligt jordbruk har fått
stöd att hantera klimatförändringar nämns inte med ett enda ord.
Om det finns några riktade åtgärder för att säkra flickors
skolgång framgår inte heller. Vad finansieringen till de globala
klimatfonderna har för mål och vad det gett för konkreta resultat
är mycket svårt att uttyda i regeringens resultatredovisning.
Vid
tidigare klimattoppmöten har ActionAid drivit frågan om ökad
finansiering till återuppbyggnad av samhällen som drabbats av
naturkatastrofer, det som i internationella termer brukar kallas
för ”Loss and damage”. Även detta är något som drabbar
kvinnor värst, eftersom det är kvinnor som blir kvar i de drabbade
områdena. Vid det senaste klimatmötet i Glasgow såg vi äntligen
hur denna fråga fick ökat gehör, men utan klartecken om
finansiering. Inför kommande möte, COP27, i november är det av
yttersta vikt att detta kommer upp på agendan och här behöver
Sverige kliva fram.
Tydliggör
jämställdhetsperspektivet
Om
ett drygt halvår är det riksdagsval och snart därefter äger
nästa stora klimat-toppmöte rum. Vi kan inte längre vänta på
att kopplingen mellan klimat och jämställdhet ska få ta den givna
plats som det borde ha. Inför valet och kommande mandatperiod
uppmanar vi därför den svenska regeringen och samtliga
riksdagspartier att:
»
Tydliggöra hur jämställdhetsperspektivet ska integreras i
klimatpolitiken.
»
Presentera konkreta åtgärder och mål för hur det
svenska klimatbiståndet ska hörsamma flickors och kvinnors behov
och delaktighet så att deras rättigheter tillvaratas.
»
Presentera den svenska strategin vid nästa
klimattoppmöte (COP27) i november 2022, för att säkerställa att
kopplingen mellan klimat och jämställdhet kommer upp på agendan
och att finansiering till återuppbyggnad av samhällen prioriteras.
Detta
är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas
egna:
Jennifer
Vidmo, Generalsekreterare ActionAid Sverige
Farah
Kabir, Landchef ActionAid Bangladesh
Teresa
Anderson, Climate Justice Lead for ActionAid International
www.actionaid.se |
