William Turners konststil, som han själv var skapare till, kallades av de franska konstnärerna för impressionism. Det blev omedelbart populärt under Turners egen samtid och över hela världen. Det är än i dag en av de populäraste och mest spridda konststilar.

Joseph Mallord William Turner. 1775–1851.

Paul Lindberg: |2020-02-28| Turner hann i sitt liv skapa en mängd konstverk, både oljemålningar och akvareller, vilka blivit mycket populära. Hans verk är spridda över hela världens konstgallerier. Och den spekulativa konsthandeln har fått värdet att rusa i höjden. Turners tavlor är bland de allra högst värderade – och spekulationer går på högvarv.

Gossen William började redan som 14 åring att studera konst, och antogs av Royal Academy of Arts – av ingen mindre än naturmästaren sir Joshua Reynolds. Redan första året på akademin antogs en av hans akvareller till en utställning, vilket omedelbart satte fart på karriären.

Det sägs att Turner var helt besatt av väderlekens molnbankar, regn, skyfall och solljus i en total omfattning, vilket i slutänden förvandlades till romantik. Det finns nog ingen konstnär som varit så besatt av väderleken i sina konstverk. Stormarna är magnifika och passar bättre som tavlor än som i verkligheten.

Turners testamente

Konstnärsstilen har en allomfattande bredd, men med en sammanhållande romantisk impressionism – det grundas helt på ljusets betydelse – som tavlornas egentliga innehåll. Turner blev under samtiden mycket rik. Han blev aldrig gift, men hade två döttrar i ett utomäktenskapligt förhållande.

Turners testamente är omtalat med olika aspekter. Han ville att konsten skulle inbegripa alla människors möjligheter att få ta del av konsten. Vilket också realiserades. Mängden av hans främsta verk finns runt om i världens gallerier. Samtidigt köptes hans konst av magnater, som möjliggjorde att han kunde skapa en av de största konstsamlingar genom tiderna.

En annan aspekt på testamentet gäller den stora samlingen efter hans död. Det lär ha varit många intressenter som suckade efter kvarlåtenskapen. Det vi vet är att Turners egna konstsamling till står del hamnade på de offentliga gallerierna, inte bara i London, utan runt om i världen. Det var hans önskan.

Enligt Turners belackare, hans släktingar, var han ovårdad, obildad och hade få vänner. De sa i hans ungdom att någon konstnär skulle han inte bli. Men det blev han i alla fall. Han specialiserade sig på ljusets föränderlighet.

Han dog 1851 och testamenterade sin förmögenhet till gamla och fattiga konstnärer. Testamentet hade han dock skrivit slarvigt så att Williams släktingar, som han hatade, överklagade och lade ned stor möda för att själva få lite kosing. Hur det blev med den saken vet i alla fall jag ingenting om.

Turners största målning – troligtvis. Antagligen ett beställningsverk.

Ljuset och naturen flyter samman till ett konstverk. Turner fick en mängd beställningar av Venedigmåleriet.

Ljuset har faktiskt varit ett av målarkonstens innerliga teman.

Turner var vältalig när han navigerade med finess inom den intrigfyllda akademiska konstvärlden i det ultrakonservativa England.

Romantisk och stormigt skådespel. Typisk Turnerglädje.