 |
| |
Kyrkan
måste göra upp med judehatet, skriver Barbro Matzols, som
är publicerad i Kyrkans tidning den 17 juli.
Samhällsmotsättningar av olika slag av kontroverser kan ge
upphov till osakliga och fördomsfulla konflikter.
|
|
SVENSKA
KYRKAN MOT ANTISEMITISM
Israel-Palestina-konflikten
Priset
betalas med människoliv
I
en tid av ökande antisemitism behövs samtalsdokumentet Guds vägar.
En motion till årets kyrkomöte lyfter frågan.
När
Israel/Palestina-konflikten trappas upp dag för dag är det civila
människor, däribland många barn och unga, som får betala priset
med sina liv. Våldet eskalerar. Vapnen, missilerna, robotarna,
bomberna och raketerna firar triumfer. Det är fasansfullt.
Barbro Matzols: |2014-07-17|
Fasansfull är också
den antisemitism som frodas i anslutning till konflikten, en
antisemitism som kan spridas som en löpeld över världen. Och därmed
också inom våra egna gränser. Vi vet redan att judehatet ökar i
takt med att Israel bombar Gaza. Och vi vet att islamofobin får
nytt bränsle när Hamas skickar sina missiler in i Israel.
Storpolitikens
misslyckande får konsekvenser. Häromveckan misshandlades en Malmöbo
därför att han hade en israelisk flagga i sitt fönster. Rabbinen
i Malmö blev bespottad och kallad ”jävla jude”. Nu hålls
svenska judar ansvariga för staten Israels agerande. Alla dras över
en och samma kam. Judenhet och judendom hamnar ännu en gång i
skottgluggen.
dokumentet
Guds vägar
I
det kristna och kyrkliga sammanhanget är det därför extra värdefullt
att en av motionerna till årets kyrkomöte efterlyser dokumentet
Guds vägar som antogs av kyrkomötet 2001. Dokumentet är tänkt
att vara utgångspunkt för samtal och reflexioner över relationen
mellan judar och kristna. Men också att vara ett avståndstagande
från den så kallade ersättningsteologin, tankemodeller inom
kristen tradition som legitimerat och legitimerar övergrepp mot det
judiska folket. Dokumentet vill göra upp med att systematiskt
framställa judisk tro som ett teologiskt och moraliskt lägre stående
förstadium till kristen tro.
”Guds förbund med det judiska
folket äger fortsatt giltighet”, står det i dokumentet.
dokumentet försvann
från dagordningen
Efter
att kyrkomötet 2001 antog dokumentet föll det i glömska och försvann
från dagordningen. Detta påtalades av Jesper Svartvik, professor i
religionsteologi vid Lunds universitet och Svenska teologiska
institutet i Jerusalem, i en stor intervju i Kyrkans Tidning under försommaren.
Och det är flera av de tankegångar Svartvik där framförde som återfinns
i biskop Åke Bonniers motion.
Bonnier
är skarp i sitt förslag till beslut. Han vill att kyrkostyrelsen
ska ge stiften i uppdrag att tillämpa dokumentet så att det blir känt
och diskuterat. Dessutom bör Svenska kyrkans båda
utbildningsinstitut tydligare införa dokumentet Guds vägar så att
alla prästkandidater är väl förtrogna med såväl dokumentets
innehåll som dess hermeneutiska och homiletiska implikationer –
alltså frågorna om hur texter tolkas och används i förkunnelse
och predikan.
sabbaten riskerar att göras negativt
Vissa
av Evangeliebokens texter och sammansättning visar konsekvenserna
av hur texter tolkas och predikas över. Här finns exempel på hur
sabbaten riskerar att göras till något negativt och talar nedvärderande
om Jesu eget folk. Ett annat exempel är att man vart tredje
år i Svenska kyrkan läser uttrycket ”Satans synagoga”. Här
kan man, liksom Bonnier, fråga sig hur formuleringen uppfattas av
gudstjänstens lyssnare och läsare? Vad gör den med oss?
Bonnier
vill därför att kyrkostyrelsen ska ge en sakkunnig person i
uppdrag att granska Evangeliebokens textsammansättning. Det är
mycket bra!
Guds vägar visar
vägar
Och
det är bara att instämma i motionens slutkläm: ”I ett samhälle
där antisemitismen, rasismen och främlingsfientligheten återigen
sticker upp sitt fula tryne är det viktigt att kyrkans företrädare,
både vigda och lekmän är väl insatta i Jesu eget sammanhang och
dess fortsatta betydelse som en levande systerreligion i både
dagens Sverige och dagens Europa i stort. Om detta må vi berätta!
I ljuset av detta må vi förkunna! Guds vägar visar vägar.”
Utklipp
ur Kyrkans tidning
|
