 |
Med
en fot i sin ursprungskultur och en i den västerländska ser
Mohammad Fazlshemi med unika glasögon. |
INTERVJU
Mohammad
Fazlhashemi
Islams
olika ansikten
Mohammad Fazlhashemi
är professor i idéhistoria och han har den där förmågan att förklara
komplexa tankar och skeenden med några få ord. Till exempel blir
de till synes lika ändlösa som komplicerade konflikterna i mellanöstern
och kaoset i Irak, på det sakliga sätt han lägger fram det, lika
enkla att förstå som att höger fot ska ner i höger sko.
Uppsala universitet: |2013-01-23| Mohammad
Fazlhashemi ser emellertid på sin roll som forskare som någon
som gör allt annat än förenklar. Någon som ser de små länkar
som ingår i en kedja av händelser och som tar hänsyn till dem
alla.
–
Nöj dig inte med enkla förklaringar på problem och ta ingenting för
givet, menar Mohammad Fazlhashemi.
Hans avhandling, publicerad
1994, behandlar kort sagt synen på politik i muslimska länder.
Studien kretsar runt tankarna hos en muslimsk medeltida tänkare men
avhandlingen kan lika gärna användas för att försöka förstå
dagens komplexa situation i mellanöstern.
Han
har sedan dess vänt fokus från medeltid till nutid och studerat
bilden av Europa och i väst bland muslimska tänkare.
Vems
islam?
2008
kom hans bok Vems islam? ut. Den blev en storsäljare och
kom snabbt till pocketställen vilket är ovanligt för
facklitteratur. I boken beskriver hand bland annat hur de muslimska
tänkarnas inställning till väst har pendlat under århundradena
mellan beundran och avståndstagande.
–
Boken bygger på min forskning men är populärvetenskapligt
skriven. Islam är liksom kristendomen ingen enhetlig religion utan
har många tolkare som är påverkade av olika områdens historia,
geografi, kultur och politik och som influerats av olika tankeströmningar.
Jag visar mångfalden och hur svårt det är att ha en bestämd
uppfattning om utvecklingen i de muslimska länderna. De finns så många
olika tolkningstraditioner som kämpar inbördes.
Den
nuvarande utvecklingen i Iran illustrerar inte minst hur svårt det
är att förutse strömningarna inom de muslimska staterna.
–
Jag hade planerat en forskningsresa till Iran för att samla in källmaterial
till en kommande bok, som sammanföll med presidentvalet. Dagligen
genomfördes stora demonstrationer mot manipuleringen av
valresultatet. Jag såg miljoner människor som deltog i
manifestationerna. Jag träffade många unga människor som hyste
stora förhoppningar om förändring och förnyelse. De ville ha
reformer som skulle leda till större frihet och mindre
restriktioner i deras personliga liv. På min fråga om de trodde på
förändringar svarade de flesta med ett tveklöst ja. På
midsommardagen kom den dramatiska vändningen. Demonstrationer slogs
ner på det mest brutala sättet. Många människor fick känna på
kravallpolisens och milisens råa och nakna våld. Trots detta fortsätter
protesterna som nu har fått stöd av mycket högtstående religiösa
ledare och reformpolitiker som fördömt den brutala behandlingen av
demonstranter.
Islamsk
feminism
Boken
behandlar också bland annat den feministiska rörelsen som finns
inom islam och som är ganska okänd i väst.
–
Sedan slutet av 1800-talet har en rad framstående intellektuella
men också skriftlärda, båda kvinnor och män, ansett sig kunna
skapa en förening mellan feminism och islam berättar Mohammad som
konstaterar att Koranen till viss del är kvinnofientlig mätt med
dagens mått.
–
Det går inte att sticka under stol att det står att kvinnorna bara
får ärva hälften av det männen får, eller att de inte har lika
stor rätt att skiljas. Men det finns två sätt att förhålla sig
till Koranen. Antigen är man bokstavstrogen eller så tolkar man
Koranen enligt de förutsättningar som rådde då den skrevs och
sedan försöker man behålla andemeningen i en modern klädnad.
Flitig
kunskapsspridare
Mohammad
Fazlhashemis kunskaper har gjort honom till något av en kändis,
han har skrivit en mängd artiklar i både lokal- och rikspress, hållit
i populärvetenskapliga föredrag, deltagit i tv och varit
sommarpratare i P1. För dessa insatser och många fler tilldelades
han Baltics populärvetenskapliga samverkanspris våren 2009.
–
Jag vill att min forskning ska komma till nytta i samhällsdebatten.
Jag hoppas att mina kunskaper kan användas för att bredda och
nyansera bilden av islam och öka förståelsen för hur komplex den
muslimska världen är.
Med
en fot i sin ursprungskultur och en i den västerländska ser han på
de relationer och inte sällan konflikter som präglar
kommunikationen mellan muslimska länder och västvärlden med unika
glasögon.
–
Genom att jag har insyn i de båda kulturerna har jag kanske bättre
förutsättning att förklara skeenden mellan dem än andra, säger
Mohammad Fazlhashemi.
Se
också det filmade föredraget "Ju mer vi är tillsammans" från
Vetenskapsrådets seminarieserie "Lika eller olika" på UR
Play: www.ur.se/play/156295
Intervjun
är publicerad på Uppsala universitets presentation av
Mohammad Fazlhashemi.
|