Optimistens
krönika:
Medan
isen smälter
Glaciärerna
smälter och ljumheten bådar inte gott. Och med
ljumheten växer problemen och motsättningarna i tillvaron. Människan
är sig själv nog i en hopplös ofullkomlighet. Vi lever
enbart för nuet – när vi istället borde ta ansvar och handla för framtiden.
Vi är upptagna
i våra göranden – i vanans makt. Och isen bara smälter.
Paul
Lindberg: |2009–04–20|
Kunskapen på gott och ont exempelfieras just i vår
tid – tydligt! Konsekvenserna får människan alltid smaka på, med tiden.
Människan av idag skulle kunna rätta till alla hotande faror,
som tjutande står och larmar. Överlevnadens göranden går trögt
och makligt. Tyngst väger livsstilen, och medan isen smälter
väntar tipping point bakom hörnet.
Om detta för er är
pessimism eller tråkigt att höra, så är i alla fall jag optimist! Många har tagit sitt
personliga ansvar genom
att bland annat inte köpa någon ny bil. Det finns nämligen inga miljöbilar, och
det kommer
heller inta att finnas några. Allt handlar om leksaksbilar –
såväl elbilar som bensin- och trampbilar. Den gigantiska tillväxtekonomin
på en planet som är
överbefolkad flera gånger om, exploaterar för närvarande planetens
framtida resurser av allt det som inte bara tillhör vår generation.
Prognoser
visar att naturen
rämnar globalt, och människan
har gjort sina val och faller tungt med sin erbarmliga livsstil. Allt
medan
människor arbetar i sitt anletes svett, pådrivna av
piskande översittare. Och allt utfört arbete leder i slutänden bara till bnp-upplösning, som vinden blåser
bort, medan isen bara smälter!
Människan sökte kunskapen och
fann den, och där står vi
nu. Vad gör vi med kunskapen när den som bäst behövs?
Det
handlar
inte bara om miljön, nej, det handlar i stort sätt om människans
alla göranden på gott och ont.
Tiden
som FÖRSVANN
Många makthavare, och många med dem, spekulerar
över en tid som egentligen inte längre existerar – "om bara
shoppingglädjen kunde infinna sig, som det var förut, skulle vi därefter
kunna fixa den globala uppvärmningen", tycks makthavarna tänka. Men "därefter" är redan
förbi! Tiden står inte längre till förfogande! Människor
är alldeles utshoppade, och skulle behöva en helt ny livsstil, med
nya livskvaliteter: kortare arbetstid och arbetsfördelning; skuldfria hushållsekonomier;
en allomfattande jämlikhet; kärlek och rättvisa inom alla
samhällsområden; meningsfull fritid och mänskliga relationer i
överflöd. Att leva med livskvalitet istället för tidens vulgärkonsumism
gynnar allt och alla! Vi
har varken tid eller råd med bonusdirektörer eller med destruktiv och
spekulativ hasardekonomi. Det
är den uppenbara insikten som måste bli gällande – tiden rinner
iväg. Marknaden har inte det goda
samhället för ögonen. Men det är marknaden som makthavarna
förlitar sig på och har för ögonen. Dess ideologi är
tillväxtfundamentalism enligt det heliga BNP-mantrat. Jesus,
däremot, piskade månglarna ur templet. Något att lära av,
kanske? Jesus
föregick med gott exempel i allt vad han gjorde. Honom borde alla
människor kunna ta efter.
DE
GODA EXEMPLENS FRÅNVARO
Föredömlighet
är inte när makthavarna jagar människor och avkräver dem på mer arbete, och högre
upp i åldern. Samtidigt som makthavarna klär sig i furstens rikedomar,
så som furstar plundrade sina offer. Att
leva som man lär eller att föregå med gott exempel, hör inte
furstarna till. I
samhällscasinot är det insatserna som offras i ett
tarvligt spel av
representanterna för den hägrande makten. Företrädarna spelar
bort insatserna, och förlusterna blir
stora för dem som fick agera insats. Furstarna
tar för sig, och i feodaldemokratin går inte
furstarna sina undersåtars ärenden. Undersåtarna tvingas stå till
marknadens förfogande när furstedemokraterna så bestämt. Och människas
makt över människa, leder bara till hennes fördärv! Och ändå
är jag optimist, trots att isen bara smälter! Bäva
månde furstarna!
|