LIVSSTIL & LIVSANDA

Övriga artiklar

Till framsidan

Brev till Rikare Liv

Optimistens krönika:

Medan isen smälter

Glaciärerna smälter och ljumheten bådar inte gott. Och med ljumheten växer problemen och motsättningarna i tillvaron. Människan är sig själv nog i en hopplös ofullkomlighet. Vi lever enbart för nuet – när vi istället borde ta ansvar och handla för framtiden. Vi är upptagna i våra göranden – i vanans makt. Och isen bara smälter.


  Paul Lindberg: |2009–04–20| Kunskapen på gott och ont exempelfieras just i vår tid – tydligt! Konsekvenserna får människan alltid smaka på, med tiden. Människan av idag skulle kunna rätta till alla hotande faror, som tjutande står och larmar. Överlevnadens göranden går trögt och makligt. Tyngst väger livsstilen, och medan isen smälter väntar tipping point bakom hörnet.

Om detta för er är pessimism eller tråkigt att höra, så är i alla fall jag optimist!

Många har tagit sitt personliga ansvar genom att bland annat inte köpa någon ny bil. Det finns nämligen inga miljöbilar, och det kommer heller inta att finnas några. Allt handlar om leksaksbilar – såväl elbilar som bensin- och trampbilar.

Den gigantiska tillväxtekonomin på en planet som är överbefolkad flera gånger om, exploaterar för närvarande planetens framtida resurser av allt det som inte bara tillhör vår generation. 

Prognoser visar att naturen rämnar globalt, och människan har gjort sina val och faller tungt med sin erbarmliga livsstil. Allt medan människor arbetar i sitt anletes svett, pådrivna av piskande översittare. Och allt utfört arbete leder i slutänden bara till bnp-upplösning, som vinden blåser bort, medan isen bara smälter!

Människan sökte kunskapen och fann den, och där står vi nu. Vad gör vi med kunskapen när den som bäst behövs?

Det handlar inte bara om miljön, nej, det handlar i stort sätt om människans alla göranden på gott och ont. 

Tiden som FÖRSVANN

Många makthavare, och många med dem, spekulerar över en tid som egentligen inte längre existerar – "om bara shoppingglädjen kunde infinna sig, som det var förut, skulle vi därefter kunna fixa den globala uppvärmningen", tycks makthavarna tänka. Men "därefter" är redan förbi! Tiden står inte längre till förfogande!

Människor är alldeles utshoppade, och skulle behöva en helt ny livsstil, med nya livskvaliteter: kortare arbetstid och arbetsfördelning; skuldfria hushållsekonomier; en allomfattande jämlikhet; kärlek och rättvisa inom alla samhällsområden; meningsfull fritid och mänskliga relationer i överflöd. Att leva med livskvalitet istället för tidens vulgärkonsumism gynnar allt och alla! 

Vi har varken tid eller råd med bonusdirektörer eller med destruktiv och spekulativ hasardekonomi. Det är den uppenbara insikten som måste bli gällande – tiden rinner iväg. 

Marknaden har inte det goda samhället för ögonen. Men det är marknaden som makthavarna förlitar sig på och har för ögonen. Dess ideologi är tillväxtfundamentalism enligt det heliga BNP-mantrat. 

Jesus, däremot, piskade månglarna ur templet. Något att lära av, kanske? Jesus föregick med gott exempel i allt vad han gjorde. Honom borde alla människor kunna ta efter.

DE GODA EXEMPLENS FRÅNVARO

Föredömlighet är inte när makthavarna jagar människor och avkräver dem på mer arbete, och högre upp i åldern. Samtidigt som makthavarna klär sig i furstens rikedomar, så som furstar plundrade sina offer. 

Att leva som man lär eller att föregå med gott exempel, hör inte furstarna till. 

I samhällscasinot är det insatserna som offras i ett tarvligt spel av representanterna för den hägrande makten. Företrädarna spelar bort insatserna, och förlusterna blir stora för dem som fick agera insats.

Furstarna tar för sig, och i feodaldemokratin går inte furstarna sina undersåtars ärenden. Undersåtarna tvingas stå till marknadens förfogande när furstedemokraterna så bestämt. Och människas makt över människa, leder bara till hennes fördärv! Och ändå är jag optimist, trots att isen bara smälter!

Bäva månde furstarna!