 |
| |
Utomjordingar
surnar till på jordens invånare på grund av missaktningen
på jordens miljö och levande väsen, som djur och människor
|
Foto:
Twentieth Century Fox
|
COGITO/LEDARE
Inga
fler aliens, tack!
Rädda
planeten från förintelse!
I
filmen The Day the Earth Stood Still från 2008* nedstiger en
superintelligent livsform (gestaltad av Keanu Reeves) på Jorden i
akt och mening att rädda planeten från förintelse. Detta ska ske
genom att förgöra det största hotet mot Jorden: mänskligheten.
Men (spoiler alert!) människorna lyckas vinna sympati hos den
utomjordiske som därför i sista sekund avvärjer förintelsen i
akt och mening att ge mänskligheten chansen att själv rädda sin
planet.
Martin
Nilsson: |2014-03-19|
Om ovanstående episod hade skett i verkligheten, då, för
sex år sedan när filmen hade premiär, så hade vi kunnat bereda
oss på ett nytt besök snart. Detta då mänskligheten kapitalt
misslyckats med att möta klimathotet på ett samlat sätt. Vad
beror detta misslyckande på? Konspirationer? Illvilja? Okunskap?
Betraktar
vi exempelvis engagemanget för och mediabevakningen av den pågående
konflikten i Ukraina, är det slående hur mycket mer initierad och
beslutskraftig denna är. Vad är det som gör att vi har svårare
att förstå oss på, bevaka och möta växthuseffekten?
En
möjlig delförklaring levererar Billy Larsson och Bengt Brülde i
Fria tidningen (nr 14/2014). Larsson (fil dr i psykologi) och Brülde
(prof i praktisk filosofi) menar att människans förnuft inte är lämpat
att hantera den globala uppvärmningen.
den
smygande globala uppvärmningen
Hot
som människan är lämpad att möta karaktäriseras av olika saker:
1. Att det rör sig om snabba förändringar eller plötsliga hot
som gör att vi spontant reagerar. 2. Att det är kända hot som vi
har erfarenhet av att hantera. 3. Att de drabbade är identifierbara
individer som kan väcka vår empati. 4. Att det går att peka ut
den som är upphov till hotet.
På
ingen enda punkt stämmer villkoren för den globala uppvärmingen:
Det är smygande förändringar som vi inte har någon erfarenhet av
att möta och som drabbar alla och som - om inte alla så åtminstone
- den rikare delen av världen är upphov till.
De
som drabbas värst av växthuseffekten är människor som ännu inte
är födda. Detta är bakgrunden till det förslag på lösning som
Larsson/Brülde levererar, och som bygger på en välgrundad
moraluppfattning. Att vi alla har ansvar för varandra på planeten
är en universell etik men som inte stämma in i dag – åtminstone
på ett övergripande plan.
DET
HANDLAR OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Ansvaret finns där oavsett var människor
kommer ifrån. Detta är ju själva fundamentet för FN:s
deklaration om de mänskliga rättigheterna. Så varför skulle det
spela roll när en människa kommer ifrån?
Så
FN:s statuter som stolt deklarerar att alla människor har vissa
grundläggande rättigheter (till frihet, till en dräglig
levnadsstandard etc) oavsett i vilket land man råkar växa upp
skulle skrivas om att gälla även kommande generationer. Det skulle
ställa ganska många frågor på sin spets. Om vi medvetet utestänger
framtida generationer från en dräglig miljö och levnadsstandard,
så skulle detta då utgöra en storskalig kränkning av denna
generations rättigheter.
Larsson/Brülde
är också ett par av initiativtagarna till nätuppropet
radikaliseraklimatpolitiken.nu. Här undertecknar människor med en
vilja att acceptera vissa försämringar av sin egen levnadsstandard
till förmån för kommande generationer. Det skulle bli en
annorlunda valrörelse om detta upprop blev centralt för debatten.
|
