 |
|
Levande
skogar kan få skogsbrukets netto att fördubblas. |
Foto:
RLC |
MILJÖEKONOMI
Hyggesfritt
skogsbruk
Snart
i en skog nära dig
Kalhyggesbruk,
även kallat plantageskogsbruk, har varit den huvudsakliga metod som
använts inom svenskt skogsbruk i sextio år. Många har protesterat
mot denna brukningsform av olika skäl, inte minst av miljöskäl.
Nu har en professor i Umeå, Mats Hagner, lagt fram nya teorier, och
även bevis, för att det finns alternativa sätt att bedriva
skogsbruk på, som både ökar lönsamheten och ger miljöfördelar.
Om han har rätt betyder det att samhället med skogsvårdslagens hjälp
tvingar skogsägarna att bruka skogen på ett sätt som både sänker
volymproduktionen och halverar skogsägarnas netto. Kan detta vara möjligt?
Ulf Svensson: |2012-04-18|
Om vi börjar med miljöaspekten
kan vi först konstatera att skogsbruket, som det i dag bedrivs, är
en stor källa till utsläpp av CO2. Kalhyggesmetoden är i sig är
en stor källa till utsläppen där förmultningen under
kalhyggestiden, stimulerad av maskinell markberedning är en stor
bov i dramat. Stormfällning startar vanligen i hyggeskanter varför
det mesta av vindskadorna skulle försvinna om vi undvek
kalhuggning. Sammantaget skulle koldioxidutsläppen från Sverige
reduceras med en fjärdedel om vi skötte skogen hyggesfritt, enligt
Mats Hagner. Till detta ska man lägga byggnation och underhåll av
vägar samt allt transportarbete. Men det finns alternativa metoder
som skulle kunna gynna i princip alla som har glädje och nytta av
skogen som allmänheten, turister, skogsbolag, skogsägare, ”den
ekologiska mångfalden” och övriga intressenter.
Hyggesfritt
skogsbruk
Med
hyggesfritt skogsbruk, döpt till naturkultur, menas ett
kontinuitetsskogsbruk som gör andra överväganden och val än när
man tillämpar kalhyggesbruk. När kalhyggesbruket följer en
ekonomisk princip som maximerar nuvärdet i bestånd, maximeras nuvärdet
för naturkultur för varje grupp av träd som konkurrerar om samma
tillväxtresurser. I naturkulturbruk tänker man i träd och trädgrupper
istället för i bestånd. Man utnyttjar den naturliga konkurrensen
som finns mellan närstående träd och man använder sig av
gallring på ett nytt sätt.
Det
som skiljer naturkultur från andra former av kontinuitetsskogsbruk,
som exempelvis dimensionshuggning och plockhuggning, är kunskaper.
Med rätt kunskaper kan en skogsägare få ut betydligt mer kronor
per kubikmeter skog vilket ger alla berörda ökade intäkter. Det
beror både på att kostnaderna minskar och intäkterna ökar, men
storleken beror givetvis på var man befinner sig i landet. Dessa
intäkter skapas i glesbygder och förbättrar därför landets
infrastruktur. Lägg därtill positiva miljöeffekter vilket innebär
att denna brukningsform ger mycket stora och positiva totaleffekter
både lokalt och globalt. Enligt Mats Hagner går skogsägarna
i Sverige miste om 9 miljarder per år och därtill kommer
industrins vinstökning som beror på förbättrad råvara. Lägg därtill
att andra kan utnyttja skogen på ett bättre sätt än tidigare.
Mats
Hagner har sammanfattat fördelarna med sin metod till ledningen för
ett våra största skogsföretag, där han är delägare, enligt följande:
a)
skogsbrukets netto kan fördubblas,
b)
kvaliteten på skogens råvara till industrin kan förbättras
radikalt,
c)
skogens bindning av koldioxid ökar dramatiskt,
d)
skogens biodiversitet kan behållas på en nivå nära den i
naturlig skog,
e)
skogens mångbruk, exempelvis jakt och rekreation, förbättras,
f)
konflikter med renägarna kan undvikas samt
g)
destruktion av fornlämningar kan minska.
Vidareförädling
av skogen eller av råvaran eller båda?
De
intressen som dominerat inom skogsnäringen har varit de stora
pappers- och massafabrikerna samt sågverken som haft resurserna för
att vidareutveckla skogsråvaran. Dessa har inte haft någon direkt
anledning att öka den enskilde skogsägarens vinster utan sett
denna ägarekategori som en råvaruleverantör. För en skogsägare
är det naturligtvis värdefullt att det finns intressenter som
produktutvecklar och effektiviserar all hantering. Vinsterna har
snarare hamnat hos storföretagen och inte hos enskilda skogsägare.
Via
Mats Hagners idéer kan vi se en ny utvecklingslinje som handlar om
att lyfta hållbart brukande av världens skogar till nya nivåer. I
dag finns en rad internationella konventioner som ska omsättas i
praktisk verklighet, det svenska miljökvalitetsmålet ”levande
skogar” samt en rad koncept såsom Eko-parker, världsarv, biosfärsområden,
Model Forest med flera. Det handlar om att få ut en ökad mångfald
av varor och tjänster som skogen levererar, men under förutsättning
att den biologisk mångfald bevaras.
För
att förverkliga idéerna har han startat en utbildning av ”trädmärkare”.
De markerar de träd som skall plockas bort vid nästa gallring. Med
datorns hjälp optimerar de den långsiktiga avkastning av varje
grupp träd som delar på samma tillväxtresurser.
Ballonglyft
i skogsbruket
Mats
Hagner är inte bara skogsforskare och professor emeritus utan också
innovatör. Han har i den egenskapen fått ett 20-tal patent godkända.
Han menar att det kommer att bli fullt realistiskt att använda
GPS-styrda ballonger som helt automatiskt hittar de märkta träden,
avverkar dem och transporterar virket till industrin. Skulle denna
idé kunna förverkligas skulle till exempel CO2 utsläppen från
skogsbruket minska med över 99 procent.
Vad
väntar vi på?
Mats
Hagners idéer är kontroversiella men vinner ny terräng. Kritiker
finns. Det bästa är antagligen, som i alla fall när något föreslås
förändras i grunden, att man etablerar demonstrationsprojekt. I
Mats Hagners fall är detta redan på gång. Vi vet att många av
dagens metoder för jord- och skogbruk inte är långsiktigt hållbara.
Den bästa ansatsen är därför att pröva en mångfald av idéer så
att vi inte går från en icke hållbar metod till en annan.
För
den som vill följa detta projekt, rörande kontinuerligt skogsbruk,
kan Du registrera Dig gratis som medlem i föreningen Naturbruk
www.fsy.se/naturbruk/startsida.asp
Vill
Du fördjupa Dina kunskaper kan Du läsa om ballongprojektet på
pub.epsilon.slu.se/8711/1/Hagner_et_al_120415.pdf
eller
studera i läroboken på
www-sekon.slu.se/~mats/LIBSVEN1.pdf
|
