Sandra Rathsman / Katarina Ståhl: |2021| Secret love är en konstutställning om tabubelagd kinesisk kärlek som visades på Östasiatiska museet 2012. Därefter har utställningen visats världen över för mer än en halv miljon människor. 26 juli – 27 augusti kommer ett urval från Secret Love att visas på Gustav Adolfs torg i Stockholm, som har byggts om till en kulturell mötesplats. Fyra kinesiska konstnärer utforskar identitet, sexualitet och normer i sina verk, frågor och ämnen som är känsliga i Kina och tabubelagda inom konsten.

– I Kina har en lika omvälvande som snabb ekonomisk utveckling ägt rum de senaste decennierna, med genomgripande samhällsförändringar som följd. Fokus på individen har ökat, traditionella synsätt och värderingar har förändrats. Det är en utveckling som återspeglas i bildkonsten, säger Si Han som är intendent på Östasiatiska museet och curator för utställningen.

Drygt femtio konstverk förvärvades från utställningen som idag är en del av myndigheten Världskulturmuseernas samling. På Gustav Adolfs torg visas ett urval ur samlingen av konstnärerna Yang Guowei, Jiang Qigu, Xiyadie och Wang Zi.

Om konstnärerna:

Yang Guowei (född 1972)

Yang Guoweis fotoserie Post-80s visar upp en ny generation storstadsungdomar som lägger stor vikt vid sitt yttre, är modemedvetna, söker det provokativa, vågar utmana och har en öppnare syn på sexualitet. Bilderna porträtterar hans vänkrets – konstnärer, stylister, designers, författare, street dansare, cosplayers och sångare.

Yang är också en framgångsrik modefotograf och i hans verk finns tydliga element från modefoto. I nästan alla verk finns rök som ett element, vilket symboliserar villrådighet. Villrådigheten är enligt konstnären inte unikt för den nya generationer, han menar att den utmärker alla kineser som lever i vår tidsålder.

Jiang Qigu (född 1956)

Manlig nakenhet är inte ett vedertaget motiv i kinesiskt tuschmåleri och det är sällan du ser personliga historier i konsten. Jiang Qigu är en av dem som har vågat bryta normen. Hans monumentala tuschmålningar av manskroppar är skapade med känsliga, enkla linjer och fläckar.

Jiang studerade tuschmåleri i Kina och flyttade i trettioårsåldern till USA för fortsatta studier. Hans måleri är ett exempel på en sammansmältning av mångkulturella influenser och kulturmöten. Med tusch och pensel utforskar konstnären möjligheten till verklig kärlek mellan två människor.

Xiyadie (född 1963)

Pappersklipp är en traditionell kinesisk folkkonst som har en 1500 år lång historia. Vid nyårsfirande och bröllop sätts klippen upp på dörrposter, väggar och skåp för att önska lycka och långt liv, eller bara som dekoration. Blommor, fåglar och kinesiska tecken är populära motiv.

Xiyadie har utvecklat den traditionella konstarten, från att uttrycka kollektiva kulturella minnen till att avbilda och uttrycka individens liv och känslor. Hans pappersklipp är orädda skildringar av samkönad kärlek och av hans egen väg att komma ut som en homosexuell man på landsbygden. Konstarten som har varit på väg att dö ut, blir här en modern konstform. Konstnären har aldrig kunnat visa dessa undangömda verk på offentliga och statliga utställningar i Kina.

Wang Zi (född 1983)

Wang Zi är född och uppvuxen i Beijing. Han känner till varje bakgata, alla nya inneställen och alla stora händelser i staden. Han är rättfram, pratar öppenhjärtigt om senaste kärleksaffären, om sina personliga funderingar och sin villrådighet när det gäller sex och kärlek.

I fotoserien God dag kamrat från 2009 är temat spänningen mellan individ och kollektiv. Ordet kamrat används mellan partimedlemmar, men är idag också ett uttryck för homosexuella. Inspirationen är hämtad från militärparaderna på nationaldagen, fångars rast i fängelser och morgongymnastik i grupp. Konstnären använder i dessa verk sitt eget porträtt som det flerfaldiga ”jaget”. Han blir marinsoldater, migrantarbetare, tibetanska munkar och bordtennisspelare.

Region Stockholm

Världskulturmuseerna/Statens museer för världskultur har den svenska regeringens uppdrag att visa och levandegöra världens kulturer. Vår verksamhet bedrivs på Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet i Stockholm samt på Världskulturmuseet i Göteborg, där också myndigheten har sitt säte. Tillsammans ansvarar vi för 460 000 föremål och många berättelser – en stor del av det internationella kulturarv som finns i Sverige. Vi dokumenterar och belyser olika kulturers yttringar, villkor och möten. Vi främjar tvärvetenskaplig kunskapsuppbyggnad och har alltid vår publik i fokus. I vårt uppdrag ingår att nå besökare också genom vandringsutställningar och samarbetsprojekt.