Brobygge &
Dialog
Hel
Människa, Hel Jord
2008 år konferens i regi av föreningen Brobygge & Dialog hölls
den 19-20 september 2008 i Filadelfiakyrkan på Rörstrandsgatan i
Stockholm. Kreaprenör hade uppgiften att dokumentera seminariet i
vilket teologen och förre ärkebiskopen KG Hammar var en av
huvudtalarna tillsammans med religionsforskaren Antoon Geels,
biologen Stefan Edman m.fl.
KG
Hammar la grunden för konferensen. Tack för en som alltid lika spännande konferens.
Föreningen
Brobygge & Dialog och dess ordförande Inga-Lill Wener har
verkligen förmåga att samla föredragshållare av allra yppersta
klass till sina konferenser.
Utifrån vårt Kreaprenörperspektiv
– på spaning efter det vi vet att vi inte vet – skall vi här
i detta reportage successivt försöka göra konferensen rättvisa
i ord och bild.
Under den närmaste månaden efter konferensen kommer
vi att fortlöpande komplettera denna rapport med
fördjupningsartiklar om de olika konferensinslagen.
Vi tyckte att förre ärkebiskopen KG Hammars inledande föredrag på
temat ”en hel människa” var lysande. Han la, precis som biskop Martin
Lönnebro gjorde vid konferensen i Sunne 2005, en grund för hela
konferensen.
|

På bilden samtalar KG Hammar med Kreaprenörs huvudredaktör Imi Markos.
Brobygge
& Dialogs ordförande Inga-Lill Werner. |
Utifrån perspektivet ”den vise är vis så länge han söker, men
när han tror sig ha funnit sanningen blir han en narr” visade han
hur han och många före honom i den världsvida kyrkan har förvaltat
det kristna arvet.
Imi Markos
kopplar i sin redovisning av föredraget an till KG Hammars senaste böcker i ämnet. KGs slutsats är att det
inte finns några hela människor, men att de mest hela människorna
är de som är på väg.
Mäniskor som accepterar sina
egna brister och sin roll att vara en liten del i en stor process.
De som inser att det enda vi kan vara helt säkra på är att allt
ständigt förändras och som lär sig den svåra konsten att försonas.
”Herre förlåt dem ty de vet inte vad de gör”.
Glokal
spiritualitet och det nya hälsoperspektivet
Religionsforskaren från Lund Antoon Geels personliga skildring av människans
andliga utveckling fram till dagens postmodernism var likaså
mycket spännande och lärorik.
Mystikerna har genom historien visat sig kunna fånga verkligeheten
bättre än de religionstillhöriga, menade
|

På bilden ser vi Inga-Lill Wener tillsammans med Antoon Geels. |
Geels.
Religiösa människor
har en tendens att i olika grad fastna i specifika mönster. Men
är då inte religion och andlighet samma sak. Nej, svarar Geels.
Den klart växande tendensen i det moderna samhället är
andlighet utan tillhörighet. "I´m spiritual, but not
religious".
Vi saknade endast som förklaringsvariabel det vår
kunskapsallians Kreaprenör har studerat mycket noga, nämligen
teknikens inverkan på oss människor.
Vi människor utvecklas genom
våra sinnen och vi strävar alltid efter sinnenas förlängning och
förstärkning. Dagens tekniska möjligheter att förlänga och förstärka
vår perception med hjälp av Television och Internet (informationseran)
och möjligheten att med dagens teknik också kunna se och mäta
allt längre in i materiens minsta beståndsdelar, gör att resan nu
också går inåt i lika hög utsträckning som tekniken tidigare
har fört oss utåt (maskin- och transporteran).
Människorna utvecklas just nu till att bli alltmer
subjektiva och den holistiska visheten prioriteras, påpekade Antoon
Geels. Men som den amerikanske managementgurun Peter Drucker brukade
påstå ”så talar vi mycket om vad vi kan göra med teknik, men
vi talar alltför sällan om vad tekniken gör med oss”.
Det
sistnämnda perspektivet som förklaringsvariabel är alltså
det vi skulle vilja komplettera Geels utmärkta redogörelse med. En
hel människa
kan liknas vid en buske, avslutade Geels. Fast förankrade i
verkligheten med sina rötter, men med en flexibel krona,
 |
Biopaten och läraren Eva Cayts kompletterade på ett underhållande
och personligt sätt bilden av "den hela människan" med
att ge oss "det nya perspektivet" på hur hälsa i det
lilla kan skapa hälsa i det stora i sitt föredrag som hon hade
valt att kalla Såsom nedan, såsom ovan.
Biopaten och läraren Eva Cayts kompletterade på ett underhållande
och personligt |
sätt bilden av
"den hela människan" med
att ge oss "det nya perspektivet" på hur hälsa i det
lilla kan skapa hälsa i det stora i sitt föredrag som hon hade
valt att kalla Såsom nedan, såsom ovan.
För en biopat är hälsa detsamma som att kroppens avgiftningsförmåga
är större an alla belastningar vi utsätts för - psykiska och
fysiska.
Från
förundran över naturens under till förströstan
Biologen
Stefan Edmans lika lysande genomgång dag 2 av sin egen förundran
över En jord att älska och hans ”vetenskapliga”
kopplingar mellan den Hela jorden och den hela människan och
humanismen borde bli ett obligatoriskt föredrag i alla skolor
redan på grundskolenivå.
|
Stefan Edman och Inga-Lill Wene |
Det skulle bidra till att unga människor
tidigt i sina liv fick förståelse för betydelsen av de ”många
språken”. Man skall inte pressa in vetenskap i kons och tvärtom,
menade Stefan.
Alla språken behövs och kompletterar varandra. Det
skulle göra skolan roligare och få fler ungdomar att inse att
historia, biologi och filosofi inte bara är tre tråkiga ämnen på
schemat mellan de roliga håltimmarna.
Dessutom kan Stefan säkert få
även de mest inbitna ”räknesnurrorna” att koppla av för några
minuter och läsa en dikt, som de plötsligt förstår värdet av.
Stefan Edman ses tillsammans med Inga-Lill Wener, som skänkte Stefan en
personlig visa om tveskärten, det lilla, oomtyckta djuret som
Stefan i sitt föredrag hade fått oss att förundra oss över.
Tack Stefan för bekantskapen med biskop Gregorius, som redan för
2000 år sedan beskrev Kosmos som en levande kropp och menade att människan
skall vara det friska hjärtat i den kroppen. Gregorius var en
urusel organisatör och fick sparken som biskop. Men han var en
lysande predikant.
Och tack Stefan för dina
6 F,
från FÖRUNDRAN och vidare att FÖRSTÅ, FÖRLÅTA,
över FÖRNÖJSAMHET och FÖRÄNDRING till FÖRTRÖSTAN.

|
Bruka
och bevara
Pastor Karin Olofsdotter tillsmmans med Kristina
Kahnlund hade satt titeln "Bruka och bevara" på
sitt föredrag, kanske omedveten om att detta också är mottot
för den nya kulturarvsstrategi som Riksantikvareämbetet har lagt
fast i dokumentet Agenda K.
Karin har studerat Bibeln noga för att se vilken plats naturen har
|
och har haft i kristendomen.
Som kristen och senare som fältbiolog
upplevde hon nämligen en konflikt i att kristendomens
jordbrukartradition i själva verket kanske är det som har skapat
dagens miljöproblem. Hon började studera Bibeln för att se vad
som verkligen står skrivet.
Hon har då funnit ett par berättelser. Den första är
skapelseberättelsen. Adam betyder egentligen jordling och Eva
betyder liv. Detta är således bilder av ursprunget.
Och Adam och Eva fick som uppgift att i Edens lustgård både
bruka och bevara naturens gåvor.
Den andra berättelsen i Bibeln handlar om att människan skall härska
över jorden. Karin menar att det goda kan bli det onda, men att det
finns klart uttalat att människan skall härska efter Guds vilja.
SvT-meterologen Pär Holmgren tog i sitt föredrag upp klimathotet
som exempel på där människor har börjat gå för långt på
brukarvägen. Vi konsumerar 2-3 jordar med nuvarade konsumtionstakt,
menar Holmgren. Det gäller att vakna och börja tänka på att förändra
livsstil för att jorden skall övereva.
|

|
Konferensen
hade mått bra av om det hade funnits också representanter med en
annan syn på den globala uppvärmningen än den som Pär
representerar. Även bland forskare finns det de som inte har samma
undergångsperspektiv.
Pärs långa lista vad folk bör tänka
på kändes inte helt ny. Även Stefan Edman kom in på
klimatspåret mot slutet av sitt föredrag, även om han gjorde det
med fler reservationer än vad Pär gjorde. Men båda närmade sig
vad gäller ”global uppvärmning” det ”narrande” som KG
Hammar varnade för inledningsvis.
Av
en händelse läste vi direkt efter konferensen om Stefan
Fölsters nya bok ”Farväl till världsundergången” som
publicerades i veckan efter konferensen. Fölster menar att
klimatdebatten mindre borde handla om vad vi människor bör göra
och mera om vad människor sannolikt gör. Hans slutsats är att nuvarande Europa-politik bara leder till att
utsläppsintensiva företag flyttar någon annanstans med andra
regler, varför de globala utsläppen inte minskar. Och i framtiden
kommer vi bara att undra varför koldioxidutsläppen inte minskade –
trots att vi var så duktiga.
Vi tackar också de övriga deltagarna i konferensen med sång och musik
av Thomas Wiehe som bidrog till att göra Brobygge & Dialogs "Hel människa,
hel jord" till en totalt sett mycket lyckad konferens.
Stockholm i september 2008
Kreaprenör
fick Föreningen Brobygge & Dialogs
uppdrag att skildra
konferensen. På bilden längst
upp samtalar KG Hammar med
Kreaprenörs
huvudredaktör Imi Markos
Uppdaterad
2008–09–29 |