 |
| |
Det
behövs
en diskussion om hur förslaget kan stärkas ytterligare för
att ge schyssta och hållbara pensionsinvesteringar. Vi har
inte råd att vänta.
|
Foto:
RLC
|
AFRIKA
GRUPPERNA
AP-fonderna
Måste
sättas främst
Pensionsgruppens
förslag till förändringar av AP-fonderna har mött hård kritik.
Förslaget innehåller dock viktiga steg mot schysstare
pensionsinvesteringar. Men det finns brister och frågetecken. Ska
avkastning fortsätta att vara överordnat respekt för mänskliga
rättigheter och att hejda irreversibla klimatförändringar?
Cecilia Abrahamsson: |2015-07-23|
Dagen innan midsommarafton
presenterade Finansdepartementet förslaget om förändringar i
AP-fondssystemet (Ds 2015:34). Det är ett resultat av förhandlingar
inom riksdagens pensionsgrupp som består av regerings- och
allianspartierna. Förslaget innebär bland annat att antalet
AP-fonder blir färre och att en ny myndighet, AP-fondsnämnden,
blir huvudman för buffertkapitalet – de 1200 miljarder som förvaltas
av Första till Sjätte AP-fonden.
Förslaget
har sågats av bland annat facken och Svenskt Näringsliv. Det har
också fått Folkpartiet, som ingår i pensionsgruppen, att backa.
Kritiken kan sammanfattas med: ”If it ain´t broke, don´t fix
it”. Men dagens system är trasigt. När det gäller mänskliga rättigheter,
klimat och miljö ser vi idag stora problem med AP-fondernas
investeringar. Det är ett system med en mängd sociala- och miljömässiga
risker inbyggda som på sikt även kommer att innebära kännbara
ekonomiska bakslag.
Det
är angeläget att få till förändringar för schyssta
pensionsinvesteringar. Vi välkomnar därför att pensionsgruppens förslag
innehåller flera åtgärder i den riktningen, men ser också
viktiga brister.
Hållbarhet
kommer i andra hand. Avkastningsmålet är fortsatt överordnat hållbarhet.
Det understryks att hänsyn till hållbarhet inte får ske på
bekostnad av det övergripande målet, samtidigt som det tydliggörs
att AP-fondsmyndigheterna ska agera ansvarsfullt som investerare och
ägare. Frågan är vad som händer vid en målkonflikt. Krav på
att leva upp till Sveriges internationella åtaganden är inte
politisk styrning. Internationella konventioner och vetenskaplig
relevans måste tvärtom utgöra en ram för AP-fondernas
investeringar.
Allt
fler inom finansbranschen menar att det inte finns någon motsättning
mellan avkastning och hållbarhet. Då borde det inte heller vara
ett problem att tydliggöra och strama åt hållbarhetsramarna för
fondernas investeringar så att de går från att utgöra
oacceptabla risker till att bli en välbehövlig omställningskraft.
Tvetydig
styrning av hållbarhetsarbetet. Idag är AP-fonderna i mångt
och mycket sina egna uppdragsgivare. Förslaget innebär att
rollerna att sätta mål för placeringsverksamheten och att utföra
den separeras. Den AP-fondsnämnd som föreslås ska sätta
avkastningsmål och utifrån detta skapa en referensportfölj som
AP-fonderna ska utvärderas mot. Men trots att AP-fondernas
investeringar ska vara ansvarsfulla, ska referensportföljen sättas
samman med minimal hänsyn till hållbarhet. Portföljen ska bara
justeras om AP-fonderna gemensamt beslutar om uteslutningar av
bolag. AP-fonderna ska alltså utvärderas mot en referensportfölj
med andra spelregler än fonderna själva.
Andra
problem är att det saknas förslag om deltagande för det civila
samhället och oberoende utvärdering samt att möjligheten att
placera i råvaror öppnas upp, vilket kan leda till exempelvis
spekulation i livsmedelspriser.
Trots
dessa brister ser vi också att förslaget innehåller delar som –
med rätt implementering – kan skapa ett mer hållbart system.
Hållbarhet
blir lagkrav. I den lag som idag styr AP-fonderna nämns inte hållbarhetsfrågor.
Det som finns är en formulering i förarbeten om att hänsyn ska
tas till etik och miljö, utan att göra avkall på det övergripande
målet om hög avkastning. I det nya förslaget ges ansvarsfulla
investeringar och ansvarsfullt ägande stort utrymme och lyfts in i
lagtext. AP-fonderna får ett tydligt uppdrag att integrera hållbarhetsfrågor
i hela sin kapitalförvaltning.
2.
AP-fonderna ska bidra till hållbar utveckling. Förslaget slår
också fast att AP-fonderna, inom ramen för sitt uppdrag, ska fästa
särskild vikt vid hur hållbar utveckling kan främjas. Det
konkretiseras genom hänvisningar till bland annat de svenska miljömålen
samt de internationella konventioner som Sverige har undertecknat om
mänskliga rättigheter och miljö.
Tydligare
styrning och uppföljning. Förslaget ger en tydligare struktur,
styrning och uppföljning av AP-fondernas hållbarhetsarbete.
Fonderna ska ta fram en gemensam värdegrund för förvaltningen.
Internationella konventioner, främjande av hållbar utveckling samt
ett vetenskapligt förhållningssätt anges som viktiga utgångspunkter.
Respektive AP-fond ska också ta fram tydliga riktlinjer, mål och
strategier för hållbarhet.
Oavsett
om det samlade förslaget går igenom eller inte måste dessa
framsteg värnas i det slutgiltiga systemet. Den process som inletts
får inte stanna upp, istället behövs en diskussion om hur förslaget
kan stärkas ytterligare för att ge schyssta och hållbara
pensionsinvesteringar. Vi har inte råd att vänta.
Annelie
Andersson, ordförande, Latinamerikagrupperna
Pia
Björstrand, vice talesperson, Klimataktion
Gabi
Björsson, generalsekreterare, Afrikagrupperna
Anna
Danielsson, ordförande, Jordens Vänner
Julia
Finér, ordförande, Emmaus Stockholm
Rebecka
Jalvemyr, kanslichef, FIAN Sverige
Olivia
Linander, Fossil Free Sverige
Annica
Sohlström, generalsekreterare, Forum Syd
Sofia
Walan, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
Håkan
Wirtén, generalsekreterare, WWF Världsnaturfonden
*
Alla organisationer står bakom kampanjen Schyssta Pensioner
Debattartikeln
publicerades den 11 juni på Svd Brännpunkt.
|
