 |
|
År
2050 ska Sveriges utsläpp av växthusgaser vara lika med noll. Hur
når vi dit? |
Foto:
RLC
|
Stockholm
Environment Institute
Grön
ekonomi
Konkurrenskraft
i tider av ovisshet
En
grön ekonomi skapar
konkurrenskraftigt Sverige i tider av osäkerhet. År
2050 ska Sveriges utsläpp av växthusgaser vara lika med noll. Hur
når vi dit? Och vad innebär en hållbar utveckling? Svaren beror
på hur framtiden ser ut – inte bara i Sverige, utan i världen i
stort. Det säger en rapport från Stockholm Environment Institute
(SEI), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och regeringens
Framtidskommission, som belyser Sveriges möjligheter och utmaningar
i omställningen till en grön ekonomi.
Anna Löfdahl: |2013-02-11| I
en globaliserad värld påverkas Sveriges handlingsfrihet till
stor del av det som sker utanför landets gränser. En ökad
osäkerhet om hur framtiden ser ut påverkar i sin tur
möjligheterna för Sverige att ställa om till en grön ekonomi.
Teknisk utveckling, utarmade ekosystem, ett ökat tryck på
naturresurser och hur väl vi lyckas samarbeta internationellt, är
alla faktorer som kan göra det lättare eller svårare för Sverige
att nå sina miljö- och klimatmål. Det är fokus för rapporten
Sweden in a World of Growing Uncertainties, som gjorts av en grupp
forskare från SEI, FOI, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)
och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
färdplan för
en hållbar utveckling
Rapporten
är framtagen för att fungera som ett diskussionsunderlag för
regeringen som ska anta en färdplan för hur Sverige ska styra mot
en hållbar utveckling utan klimatpåverkan. Karl Hallding,
huvudförfattare till rapporten och temaledare för Rethinking
development på SEI, ser fördelar med en svensk omställning:
–
Det behövs en fördjupad diskussion om hur Sverige, på ett sätt
som kombinerar egenintresse med ett globalt och regionalt ansvar,
kan ta tillvara sina möjligheter i en alltmer osäker och
oförutsägbar värld. Mina slutsatser av de studier vi har tittat
på pekar mot att Sverige har mycket att vinna på en mer ambitiös
omställningspolitik.
Rapporten
beskriver två grundläggande utmaningar som världen står inför
idag: utarmade ekosystem och ett ökat tryck på naturresurser.
Dessa båda utmaningar inverkar negativt på den globala välfärden
och stabiliteten i det internationella finansiella systemet.
Utmaningarna, parat med ett antal drivkrafter och
osäkerhetsfaktorer, utgör grunden för de fyra globala
framtidsscenarier som rapporten presenterar. Sveriges möjligheter
att ställa om till en grön ekonomi skiljer sig åt under de olika
framtidsscenarierna. I rapporten testar man hur olika gröna
ekonomisk-politiska åtgärder fungerar i relation till vad som
händer i omvärlden. Hur möjligt är då ett klimatneutralt
Sverige år 2050?
sverige
mycket gynnsamma
förutsättningar
–
Sverige har jämfört med de flesta andra länder mycket gynnsamma
förutsättningar att ställa om, framför allt mycket land i
förhållande till befolkningsmängd, säger Karl Hallding. Sverige
har enorm potential för biobaserad energi, mycket vattenkraft och
stor vindenergipotential. Befolkningen är välutbildad och
samhället är väl organiserat. Om inte Sverige kan nå noll
nettoutsläpp 2050 – vilket land skulle då klara det?
Men
om Sverige inte agerar, säger rapporten, kan det bli dyrare på
lång sikt och Sverige kanske tvingas anpassa sig till yttre
omständigheter på ett sätt som vi inte själva har bestämt. En
rad studier från ledande internationella organ och
forskningsinstitutioner pekar på stora osäkerheter i den globala
utvecklingen redan inom loppet av det kommande decenniet.
–
Världen förändras, oavsett om vi vill det eller inte, säger Karl
Hallding. Sverige är ett litet utrikeshandelsberoende land. Att
agera tidigt och "se om sitt hus" är därför ett sätt
för Sverige att behålla sin handlingsfrihet.
"grön ekonomi" främjar hållbara mål
Begreppet
"grön ekonomi" förespråkas ofta som ett botemedel mot
marknadens misslyckanden och brister i vår nuvarande
utvecklingsmodell, och som en väg att främja ekonomiskt, socialt
och miljömässigt hållbara mål. Idag finns ingen gemensam
definition av ”grön ekonomi”, men rapporten slår fast att det
vi idag kallar "grön ekonomi" i grund och botten är
delar i en ekonomisk politik som behövs för att vi ska kunna
bevara välstånd, säkerhet och konkurrenskraft. Att inte ta med
naturkapitalet i den ekonomiska modellen har fungerat bra så länge
världsekonomin har varit förhållandevis liten och det funnits
tillräckligt med vattendrag att späda ut föroreningar i och
ständigt nya resurstillgångar att investera i. Men idag har
världen kommit till ett vägskäl där detta naturens överflöd
inte längre finns.
motståndskraft och beredskap
–
Allt fler ekonomer inser att vi måste utveckla våra ekonomiska
modeller så att de räknar in de tillgångar som miljö, ekosystem
och naturresurser utgör, säger Karl Hallding. En grön ekonomi är
inte en fråga om att rädda "gröna" värden. Det är en
fråga om att utveckla det ekonomiska systemet så att våra
samhällen kan styra undan från framtida katastrofer. Med en grön
ekonomi skapar samhället motståndskraft och beredskap för att
klara sig i en framtid som kommer att innebära stora påfrestningar
och utmaningar.
|
