Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

	Det är inte halterna av gifter i våra livsmedel som ger ohälsa utan det är intagets storlek av gifter från våra livsmedel som ger ohälsa.	Bild: RLC

MILJÖGIFTERNA

Giftet i maten

Intagets storlek är det farliga 

Idag vet vi att de hälsomässiga effekterna av miljögifter i verkligheten är knutna till intagets storlek och inte till halten i ett livsmedel. Men Livsmedelsverket envisas med att peka ut livsmedel som har höga halter, men som vi äter förhållandevis sällan och är lätta att undvika, t.ex fet Östersjöfisk (dioxin) eller riskakor (arsenik). Troligen gör man på detta sätt för att undvika ”onödig oro” – men är detta verkligen viktigare än folkhälsan?

  Gunnar Lindgren: |2015-10-21| Vem skulle lyssna på den läkare som avråder oss från att dricka ett litet glas starksprit per dag, men accepterar två flaskor vin per dag eftersom alkoholhalten är klart lägre i vin än i starksprit?

Vårt intag av miljögifter kommer i huvudsak från våra baslivsmedel eftersom de utgör så stor del av vårt livsmedelsintag – även om halten av ett miljögift är lägre.

Arsenik i riskakor och mjöl

När det gäller frågan om arsenik i riskakor, som dominerat media på sistone, är det samma problem här – varifrån kommer vårt intag av arsenik (i jonform)? Det visar sig att ungefär lika mycket av vårt intag kommer från spannmålsprodukter som från ris. Se diagram på faktaspalten till höger. Uppskattningsvis kommer klart mindre än en femtedel av intaget av risets arsenik hos barn från just riskakor. (Barn äter gröt och andra rätter där ris ingår, t ex Flingor, Bröd, Pasta, Nudlar, Dryck, Risblandning Mål, Annan mat med risgryn).

Den mängd arsenik som kommer från svenska cerealier(spannmålsprodukter) är sannolikt väsentligt större än det som kommer från riskakor. Av barnens totala intag av oorganisk arsenik kommer cirka 70 % från andra livsmedel än de som baseras på ris.

Avloppsslam saknar gränsvärde för arsenik och tillförseln är långt större än upptag med gröda – kraftig obalans

Då de flesta baslivsmedel innehåller arsenik från åkermarken, är det viktigt att inte öka – helst minska - halten av arsenik i åkerjord och därmed i vår mat. Det största bidraget av arsenik till en åker kommer från avloppsslam. Tillförseln är okontrollerad. Gränsvärde för arsenik i avloppsslam saknas och halten kan vara hur hög som helst.

Cancer

Att arsenik sprids okontrollerat i vår livsmedelsproduktion är både oroande och uppseendeväckande. När det gäller den typ av cancerframkallande ämnen som arsenik tillhör, anser man att det inte finns någon nedre gräns där risken för cancer upphör. Inte förrän ämnet är borta är risken noll. Detta kallas ”linjära dos/risksamband” – en stor medeldos till befolkningen väntas ge ett stort antal cancerfall. Men minskas dosen till hälften kan man vänta hälften så många cancerfall. Minskas dosen till en tiondedel så kvarstår ändå en tiondedel av cancerfallen osv.

För många cancerframkallande ämnen i vårt samhälle tvingas myndigheterna tala om ”Tolerabel risk”. Dvs man anser att ett visst antal cancerfall måste accepteras. Gränsvärden för radon i bostäder, bensapyren i stadsluft eller klorering av dricksvatten baseras på att ett visst antal cancerfall anses oundvikliga och måste accepteras.

Enligt Naturvårdsverkets rapport 5148 kan halten i slam vara så hög som 14,2 mg/kilo torrt slam (reningsverket i Gimo vid denna provtagning).

Om slam med ”normal” arsenikhalt läggs på jordbruksmark tillförs cirka 3,8 g/hektar. (Rapport 5148). Men upptaget i vetekärna är 0,19 g/hektar. Med ”normalt” slam tillförs långt mer arsenik till svensk åkermark än vad som tas upp med skörden – cirka 20 ggr mer. Om slam med samma arsenikhalt som i Gimo sprids tillförs 60 ggr mer arsenik än vad som tas upp med skörden. Arsenikhalten i svensk åkerjord och baslivsmedel måste befaras öka.

Mycket viktigt!

Observera att balans och kretslopp inte kan regleras med gränsvärden om inte den tillförda metallen ursprungligen kommer från åkermarken. All tillförsel, oavsett halt och gränsvärden, leder till att mängden av exempelvis arsenik och kadmium ökar i svensk åkermark om metallerna i huvudsak kommer från det tekniska samhället, vilket är fallet när det gäller avloppsslam. Naturvårdsverket har ansvar för spridningen av slam samt slammets gränsvärden – men ignorerar detta viktiga faktum.

Slutligen skall nämnas en viktig aspekt när det gäller arsenik. Metallen kan finnas i organisk och oorganisk form. Det är den oorganiska formen som är mest farlig. Hur beter sig arsenik i slam och åkerjord, hur omvandlas de till olika formerna av mikroorganismer, pH osv?

Arsenik är trots allt liksom kadmium ett beständigt grundämne som av allt att döma kommer att ligga kvar i åkermarken till tidens ände och utgöra ett hot mot hälsan hos alla efterkommande släkten.

FAKTA:

SLAMSPRIDNINGEN

Livsmedelsverkets

arsenikrapport

Procentuellt bidrag av oorganisk arsenik från olika livsmedelsgrupper. Jag har tidigare skrivit om arsenik, barnmat och cancer. Vi väntar nu att slamspridningen upphör!

  Gunnar Lindgren: |2015-10-21| Under våren hörde ett antal medvetna konsumenter av sig till två stora varumärken och framförde att all slamspridning måste upphöra.

Det finns tecken som tyder på att dessa varumärken nu lyssnar på sina konsumenter i första hand och inte längre på slamintressenas vilseledande propaganda, där man beskriver spridning av miljögifter som en form av ”kretslopp”. 

Vad det handlar om är ”gifternas kretslopp”. Har vi en gång samlat upp dem i slammet skall vi inte återföra dem till livsmedel och navelsträngsblod.

Vi har bara ett avloppssystem – exempel på anslutningar som avloppsreningsverken godtar. Organisationen Revaq (avloppsreningsverken) godtar anslutningar som svenska livsmedelskonsumenter inte kan acceptera. Tvärtom föder detta bara misstro, besvikelse och i värsta fall ändrade köpvanor? Några exempel från Göteborg och det ”Revaq-certifierade” avloppsreningsverket Ryaverket/Gryaab.

Avfallsförbränning i Sävenäs Göteborg

» Flytande dioxinavfall från rökgasreningen i det stora avfallsförbränningsverket i Sävenäs leds tidvis till slammet.

» Radioaktiva ämnen från cancerdiagnostik och cancerbehandling vid Sahlgrenska Sjukhuset går till reningsverket. Enbart från forskningen kom under ett år 20.000.000.000 Bq 131- Jod, 1000.000.000.000 Bq 99m - Teknetium och 200.000.000 Bq övrigt radioaktivt avfall.

» Lakvatten från avfallsupplag levererar kemikalier och beständiga miljögifter som varit förbjudna i många år, som exempelvis DDT och PCB.

» Från sjukhusets obduktionsavdelning kommer rester från obduktion. Vid ett besök visade det sig att smittreningsanläggningen för dessa rester var avstängd. Den ansvarige smittskyddsläkaren ansåg att driften blev för dyr.

» När man sprider slam på åkrarna tillför man östrogena hormoner motsvarande cirka 5 000 p-piller per hektar.

» Inför jordbruket påstår reningsverken att man arbetar för att minska industrins tillförsel av kemikalier och miljögifter till avloppet. Vilken industri i Göteborg tillför mest kemiskt avfall till Ryaverket – Volvo? 

Det visar sig att det är reningsverket självt som tillför den i särklass största mängden kemikalier och avfall. 

År 2013 kom lastbilar med polyaluminiumklorid 435 ton, aminoakrylat 280 ton, järnsulfat 2 882 ton, natriumhypoklorit 52 ton, metanol 2 530 ton och så vidare. Verket tar därtill emot cirka 1 000 ton kemiskt avfall från reningen av dricksvatten. Var tar allt detta vägen? Merparten hamnar i slammet.

Anm: Flera av dessa uppgifter finns i ett remissvar till Miljödepartementet från organisationen ”Ren Åker Ren Mat” 

Arsenikrapporten

Läs också från Karolinska Institutet: 

ki.se/imm/arsenik

Jag har tidigare skrivit om arsenik, barnmat och

cancer i Rikare Liv: 

Arsenik i barnmat

Remissvar Ren Aker Ren Mat

Barn

Figurerna: Procentuellt bidrag till totala oorganisk arsenikarsenikexponeringen från olika livsmedel hos vuxna och barn (baserat på medelintaget av oorganisk arsenik från respektive livsmedel). I livsmdelgrupp Ceralier ingår bland annat mjöl, kakor, frukostflingor, pasta och bröd.