|
Foto
RLC
Ren
Åker Ren Mat
Miljögifter
i djurfoder
Det
har uppdagats att foder i Tyskland innehåller dioxiner.
Detta är en av kanske tiotusentals kemikalier som också finns i avloppsslam.
Vi vet idag att miljögifter och läkemedelsrester tas upp i foderväxter
och kan koncentreras där upp till sex gånger i förhållande till
den omgivande jorden.
Gunnar Lindgren: |2011-01-29|
Miljögifter kommer med fodret.
I
navelsträngsblod finns dioxiner och hundratals andra miljögifter
och kemikalier Exposurereport samt Blood-Report, och en betydande del kommer från livsmedel
– inte minst
animaliska livsmedel som mjölk, ägg och kött. Hur når dessa ämnen
djuren? Den stora källan är just foder. Lantmännen har medgett
att exempelvis läkemedelsrester och hormoner, som påvisats i höga
halter i slam, inte analyseras i den foderspannmål företaget
tar emot.
Inte
heller Arla ställer krav på att foderspannmål skall vara fri från
miljögifter och läkemedelsrester. Arla har medgett att deras
mjölkkor matas med slamodlat foder. Nätverket Ren Åker Ren
Mat www.renakerrenmat.se har flera gånger ställt frågan till Arla vilka miljögifter
och läkemedelsrester man analyserar i sina produkter, men inte
fått något svar. Detta måste tolkas så att kontrollen av Arlas
produkter är bristfällig eller saknas.
På
samma sätt finns tveksamhet när det gäller Lantmännens varumärken.
Hur kan exempelvis ”Kungsörnen” tillåta att Lantmännen
tar emot slamodlad spannmål samtidigt som de hävdar att de själva
inte använder sådan? Var tar de slamodlade råvarorna vägen?
Tilltron
till svenska livsmedel
2011
kommer att bli ett intressant och viktigt år där tilltron till
svenska livsmedel kommer att ställas på sin spets. Ren Åker
Ren Mat och andra slamkritiska organisationer kommer att försöka
tvinga bort detta avfall från vår livsmedelsproduktion. Viktiga
delar i denna process blir analyser med låga detektionsgränser,
samt att konsumenterna väljer bort företag som inte tar avstånd
från slamspridning. Här gäller det att arbeta för ett slamfritt
svenskt jordbruk – det räcker inte att bara se till sitt eget hus
(varumärke).
Till
och med KRAV tillåter odling på slamspridd åkermark efter en kort
”karenstid” (2 år). Observera att hotet från beständiga miljögifter
som exempelvis grundämnet kadmium inte klingar av alls efter en
”karenstid”. Dioxiner överlever minst 10 år i åkermark.
Livsmedelsverket
skall inte dras in i dessa missförhållanden. De har tydligt visat
sin kritiska syn på slamspridningen i sitt remissvar till Naturvårdsverket
Renåkerrenmat och
det är oacceptabelt att Arla och Lantmännen vägrar att
lyssna på Livsmedelsverket m fl slamkritiska myndigheter och
organisationer.
Viktiga
källor till vårt intag av dioxiner, PCB, bromerade flamskyddsmedel
och liknade halogenerade miljögifter är fisk, mjölk och andra
animaliska miljögifter. De samlas upp i fettvävnad och utsöndras
exempelvis genom kornas juver och via mammans bröstmjölk.
Den
del av vårt intag av dioxiner som skulle komma från importerat
foder eller ägg från Tyskland denna gång är antagligen
liten, även om inga begränsningar skulle göras av våra
myndigheter.
Det helt avgörande är att det dominerande
inhemska bidraget görs så litet som möjligt.
Slamspridningen
kan enkelt avbrytas
Att
avbryta slamspridningen är en av de få åtgärder som enkelt kan
vidtas, till skillnad från exempelvis att begränsa det gränsöverskridande
och diffusa luftnedfallet av dioxiner och andra miljögifter,
eller förekomsten av dioxiner i Östersjön, Vänern samt Vättern
och dess fiskar.
Jag
skall återkomma till detta ämne i kommande nyhetsbrev. Det kan bli
frågan om insamlingar av pengar för avancerade analyser av
miljögifter, läkemedelsrester och hormoner i svenska livsmedel
– inte minst i barnmat. Men antagligen också oväntade
analysresultat.
Om
dioxiner
Källa:
Livsmedelsverket. Dioxiner
är en kemisk miljöförorening som uppkommer vid tillverkning av
kemikalier som innehåller klor och vid exempelvis förbränning av
sopor. Ämnet är svårt att bryta ner och finns kvar i miljön
under lång tid.
Dioxiner
finns främst i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och
mejeriprodukter. Fet fisk från förorenade områden, exempelvis från
Östersjön, innehåller dioxiner.
Det
är inte farligt att få i sig en liten mängd av dioxiner. I dag får
vuxna människor i sig omkring hälften av det tolerabla dagliga
intaget, det vill säga hälften av den mängd dioxiner vi kan få i
oss dagligen under hela vår livstid utan att det får negativa
effekter.
Spädbarn
är mer känsliga och ämnet förs över till foster och till spädbarn
via modersmjölken. Därför bör gravida och ammande kvinnor
undvika fisk med höga halter av dioxiner. Två till tre gånger per
år är Livsmedelsverkets rekommendationer. Övriga bör inte äta sådan
fisk mer än en gång per vecka.
EU
har gränsvärden för hur mycket dioxiner som får finnas i
livsmedel och fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern innehåller
mer än EU tillåter.
Höga
halter av dioxiner påverkar utvecklingen av hjärnan och
nervsystemet och kan ge vissa beteendestörningar. Det kan också påverka
immunförsvaret, fortplantningsförmågan, hormonsystemet samt
orsaka cancer.
Gunnar
Lindgren är civilingenjör och lektor på Musikhögskolan
www.gunnarlindgren.com
|
