IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Buenos Aries, är en rik och pampig stad, men också rik på mängden av mycket stora fattiga stadsdelar.

FATTIGDOM OCH NYLIBERALISM

Påven Franciskus

Och verklighetens folk

Påven Franciskus känner människan – mycket väl. Han vet hur den sociala och ekonomiska situationen ser ut för människorna i världen. Påven har visat föredömligt kurage och höjt rösten för dem som är utsatta för orättvisor. Miljontals människor behandlas illa och förnedrande, och hänvisade till utanförskap. Det sker idag i en värld som aldrig tidigare varit rikare. Vår tids världsordning grundar sig på egoism som politisk ideologi och med handlingsprogrammet slit och släng – det gäller både prylar och människor.


  Paul Lindberg: |2014-11-21| Franciskus I – Jorge Mario Bergoglio, tidigare ärkebiskop i Buenos Aries – är en populär påve. Kanske en av de allra populäraste som katolska kyrkan har haft. Franciskus har även gått hem i världens medier, och den ställningen tycks ligga fast i ett trovärdigt grepp. 

Under denna korta tid som påve har Franciskus hunnit klargöra sitt ställningstagande för verklighetens folk – alla dem som knuffas undan från samhällsgemenskapen till utanförskapet. 

I det nyliberala Argentina är klassmotsättningarna vulgära och synliga, och systemet upprätthålls av den mäktiga och feodalliknande överklassen, och till deras förfogande har de den pansrade näven – armén.

Som svar på orättvisorna runt om i världen gjorde Franciskus en uppmärksammad skrivelse – ett frontalangrepp mot den nuvarande ekonomiska världsordningen. Skrivelsen till världens katoliker och övriga världsmedborgare, Evangelii Gaudium, som fick en omfattande hörsamhet.

Amerikanska tidningen Time Magazine korade Franciskus till 2013-års främsta person. Förtroligheten tycks undan för undan öka i styrka, medan konservativa kritiker jämför Franciskus med Karl Marx. En sådan jämförelse har även gjorts med Jesus, och i klass med Jesus ligger ju inte Franciskus dåligt till. Nu är inte Franciskus orienterad till någon politisk ideologi, utan istället är det Jesus som är ledstjärnan, och då är det kärlek och rättvisa som gäller. I det sammanhanget inkluderas begreppet "jämlikhet", som en grundbult i Jesus värdelära.

EN FÖRÄNDRINGENS KYRKA

Även om Franciskus anses vara en traditionell troende katolik, så går det bra ihop med inriktningen av att sätta Jesus främst i trosläran. Och med detta kan påven påvisa en Jesus med en föredömlig öppenhet. Franciskus uppmanar därför människorna att följa sitt "självständiga samvete", det vill säga individen på vägen för sanningen och livets gemenskap. Det ligger också i linje med Jesus värderingar, som vi tydligt kan se i framförallt Tomasevangeliet. I denna evangelietext kan vi se Jesus egna genuina värderingar.

Tomasevangeliet återställdes för bara några år sedan av den f.d. påven Benedictus XVI, som rankade aposteln Tomas som den fjärde digniteten i Jesus korande av apostlarna. Det är alldeles tydligt att Franciskus visar vägen för en öppenhetens och humanitetens kyrka som inte utestänger sådant som tidigare inte kunde älskas.

I det berömda pressmötet i ett flygplan uttrycker påven följande: "Om en homosexuell person är av god vilja och söker Gud, vem är då jag att döma?" Det är också exempel på den hållning Jesus hade. Och påven fortsätter i sitt uttalande: "Man får inte utöva andligt tvång mot personers privatliv. … Säg mig, när Gud ser en homosexuell, ser han på den människan med kärlek eller avvisar han henne med ett fördömande? Vi måste alltid se människan.”

En förändrad kyrka tycks alltså vara på frammarsch, det är alldeles uppenbart. Det är också en önskan av en stor majoritet bland den katolska kyrkans medlemmar. Och i så fall handlar påvens linje om en stor öppenhet, men också om ett större ansvar av dess aktiva medlemmar, vilket är förutsättningen för den demokratiska processen.

Inom det katolska reglementet från 1992, det vill säga den Katolska kyrkans katekes, finns redan grundläggande och stadgade demokratiska regler för de mänskliga rättigheterna kring människans värdighet och samvetsfrihet, enligt följande: "Människan har rätt att handla efter sitt samvete och i frihet för att personligen fatta sitt moraliska beslut".

Franciskus vill helt enkelt förverkliga det som redan för länge sedan beslutats. Långsamhetens lov får inte vara hur lång som helst, då slöar man till, har det visat sig.

KRITIKEN MOT NYA PÅVEN

Motståndarna till påven kommer mestadels från högerhåll, begripligt nog. Franciskus är kontroversiell, men framförallt, betydligt mer älskad än hatad. Förändringarna är omvälvande och får ett omfattande stöd bland de aktiva medlemmarna. Inom Vatikanen sker också saneringar inom Vatikanbankens alla skandaler. Mot påven har illasinnad ryktesspridning sökt snärja honom, att han som ärkebiskop skulle ha förrått två jesuitpräster till den dåvarande militärdiktaturen. Men det tycks vara taget direkt från tomma intet. Det finns inga källor från något håll som kan ge något som helst stöd för denna smutskastning. Avsikterna var troligtvis ett försök att misstänkliggöra och demonisera honom.

Inom hela kristenheten, och även inom islam anses Gud alltid vara större. Större än vadå? Större än människans tillkortakommanden och otillräcklighet! Därför är påvens öppenhetsiver förhoppningsvis välkommet för de protestantiska och ortodoxa kyrkorna. Kyrkornas världsråd finns idag. Behovet av att spinna vidare på påvens erbjudande, för denna initierade öppenhet, måste i så fall tas till vara av alla dem som inser att världsordningen kan vara på höjden av sin mest kvantitativa fas. Världsordningen kan av den anledningen stå inför stora problem, när luften går ur. Och detta på grund av det oansvariga förvaltandet av denna världsordning. 

Med en handlingsinriktad påve, och med ny förändringsbarhet inom protestantism, finnas det mer insatser som kan göras för en kraftfullare världsförbättring. Den hjälpande kraften finns idag, mitt ibland oss. 

Om vi på rätt sätt kan ta tillvara den hjälpande kraft som redan finns, så kan vi förändra världen. Samvetsrörelser av många slag, med sina miljontals medlemmar, tillsammans med kyrkornas humanitetskrafter, kan vara just den rätta "Hjälparen" som kan förändra världen i grunden. Stor öppenhet utan misstro och bred vidsynthet kan möjliggöra en sådan association.

I KRISENS TECKEN

Världen har aldrig varit rikare än i detta nu. Den industriella tillväxten har accelererat år efter år. Världshandelns transporter har ökat mer än vad någon expertis har kunnat drömma om. Nationernas måttstock för dessa transaktioner räknas i BNP (bruttonationalprodukten). Allt som produceras och transporteras, det vill säga prylar och tjänsteproduktion har sitt värde uträknat i BNP. Därför har världshandelns transporter ett stort BNP-värde. Det gäller transporter med bilar, tåg, flygplan och fartyg. BNP gör egentligen ingen skillnad på negativ produktivitet, utan räknar bara räntabiliteten. Miljöförstöring kan därför bli räntabel genom reparationernas skadekostnader och blir därför en del av BNP-ökningen.

I krisens tecken interagerar produktionsförhållandet, ägandet och arbetskraften, vilket är helt underställt komplexet marknaden. Utifrån marknadsideologin finns det olika synsätt om vad som är bäst ur marknadens intressen. Det marknadssystem som dominerar den rika världen benämns "nyliberalism". Det är denna nyliberalism som påven kraftfullt vänt sig mot.

Upphovsmannen bakom nyliberalism heter Milton Friedman. För detta fick han Sveriges Riksbanks ekonomipris, vilket förvånade en mängd framstående ekonomer världen över. Orsaken till detta var först och främst det antidemokratiska innehållet i nyliberalismen. Friedman ville minska det demokratiska och parlamentariska inflytandet över näringsliv och världshandel, så långt det var möjligt. Världshandeln skulle inte få bestämmas av regeringar. Istället skulle överenskommelser beslutas av den världsomspännande frihandelsrepresentationen. Och så blev det!

Kritiken mot nyliberalism gäller konsekvenserna för i första hand människorna som kommer i kläm, och detta på grund av avsaknaden av demokratiska spelregler, vilket var Friedmans poäng med nyliberalism, enligt honom själv. Idag kan vi se helheten av vad nyliberalism åsamkar världen. Först och främst har det internationella finanskapitalet flyttat fram sina positioner i en gigantisk omfattning. De bokstavligen äger den här världen. 

Med ägarnas rätt kan de få sin vilja igenom i stort sätt över hela denna planet. Många globala storägare har emellertid moral och ägaransvar gentemot människor och samhälle, men långt ifrån alla. Med den globala uppvärmningen kan vi urskilja dem som förstör vår jord, och de som tar ansvaret för sin verksamhet. Omfattningen av det negativa är överhängande och förändrar livsbetingelserna i hela världen. Om inte en markant förändring inleds omedelbart så blir konsekvenserna omfattande, milt uttryckt.

VAD KAN GÖRAS?

Tekniklösningar under rådande livsstilsförhållanden leder sannolikt inte till lösningen av den globala uppvärmningen. Däremot kan tekniklösningar tillsammans med en ny livsstil vara dellösningen för en realistisk förändring. Det fordras en helt ny global livsanda, och det fordras en helt ny nationalekonomi som grundar sig på en humanistisk samhällsekonomi. Världsreligionerna och den världsvida samvetsrörelsen, tillsammans med mängden av politiska rörelser, skulle med kraftfulla påtryckningar kunna möjliggöra en sådan förändring. Behovet av en gemensamhetskänsla är obeskrivligt stor.

Påvens Fredspredikan

Det finns fattigdom runt om i världen. Och det finns fattigdom som är obeskrivligt förnedrande, och i den situationen kan inte de utsatta själva kravla sig upp ur dyn. Kriminalitet är antagligen den enda destruktiva möjligheten för utkomsten.

Här bor folk. 

Här bor också folk – familjer, kvinnor och barn. De utstötta. Efter vinter och regn har människor dukat under. Argentina är emellertid ett mycket rikt land, men som bekänner sig till nyliberalism, och då finns inte någon fördelningsdemokrati med i samhällsekonomin.

De många och stora stadsdelarna är överbefolkade av fattiga människor. Det finns inga vårdcentraler eller sociala samhälliga inrättningar. Däremot finns det en starkt beväpnad polis och fängelser i dessa getton.

 
 

IHS