|
|
FRAMTIDENS
ARBETSPLATS & ARBETSLIV I
god form för framtiden Skall
vi tro forskarna är 80-talisterna, som nu påbörjar sina karriärer, måna
om att jobben ska vara meningsfulla, lärorika och roliga. Statusen är
inte längre avgörande faktorer för yrkesvalet. Och dessutom ska man
kunna kombinera ett rikt familjeliv och ett givande arbetsliv.
Flera grepp pekar framåt. Exempelvis ska alla möten på myndigheterna börja tidigast klockan nio och vara klara senast halv fyra. Allt för att småbarnsföräldrar i lugn och ro ska kunna lämna och hämta barn på dagis och skola. Ett annat exempel är sjuknärvaron, som man ser som ett större problem än sjukfrånvaron, eftersom sjuknärvaron sliter på den långsiktiga hälsan. Vidare att förankringsarbetet varit centralt när man formade projektidén. Strategin var att via facken, arbetsmiljökommittén och dialog direkt med personalen ta fram de frågor och de verktyg man skulle använda för att genomföra hälsoprojektet. Det vill säga inifrån och underifrån, istället för traditionellt utifrån och uppifrån. Man ville ha ett högt deltagande och en hög motivation för att få alla att verkligen vilja delta. – Det var en blandning av vad som gjorts tidigare, dialoger med personalen och lite allmänt idégenereringsarbete, som sammantaget gjorde att vi fick ett 60-tal idéer om vad som skulle göras och hur vi skulle göra. Det säger Patrik Wåhlin på Skatteverket, som ansvarar för upphandlingen av Hälsoåret 2007 för de båda myndigheternas huvudkontor. Patrik Wåhlin lyfter också fram, att den egna förståelsen för sin egen hälsa som ett centralt tema i hela satsningen. Att ha hälsan på agendan och bli en attraktiv arbetsgivare var också viktiga syften med initiativet, eftersom konkurrensen hårdnar om arbetskraften. kunskap och aktivitet på samma nivå. Många företag och organisationer nöjer sig med att erbjuda sina anställda någon typ av fysisk aktivitet. Kombinationer
av motionsaktiviteter, massage och andra hälsoinsatser brukar också vara
vanligt förekommande. Även rökavvänjningsprogram, hälsoföreläsning,
eller att man mäter blodtryck och gör konditionstester, är inte sällsynta.
Varianterna är många. På
de båda myndigheterna har man tagit ett lite annorlunda helhetsgrepp.
Visst kan man röra på sig rent fysiskt inom projektets ramar, men hela
projektidén är upplagt kring tre grundläggande föreläsningar om hälsans
ramvillkor: livsstilsfrågor, matglädje och balans i livet
utgör livsnära ämnen som avhandlas inom tre gruppföreläsningar. –
När vi gjorde upp om dessa gruppaktiviteter var approachen att lyfta fram
lustfylldheten, att peka på olika möjligheter med hälsoarbetet, och att
man inte skulle ha några pekpinnar när man talade om dessa frågor. Det
säger Annette Göterling, som är projektledare för arbetet, och
med dubbla kompetenser inom personal- respektive friskvårdsfrågor. Och
Annette fortsätter; –
För att få genomslag och delaktighet har vi varvat aktiviteter på
gruppnivå och individnivå. På detta sätt har vi fått ett program som
är likvärdigt över hela landet och som går ihop logistiskt, eftersom våra
centrala organisationer är decentraliserade.
integrering
av helheten. Vid sidan
av testverksamheten och gruppföreläsningarna, görs uppföljningar för
att kunna mäta resultatet av de olika aktiviteterna. Återkoppling och återföring
av resultaten är där prioriterade aktiviteter. Tack var detta har man
kunnat integrera hälsofrågor i organisationen och underlättat
integreringen på strategisk ledningsnivå, vilket också är något som särskiljer
Hälsoår 2007 mot många andra liknande initiativ. Man kan också uttrycka helhetsperspektivet som så, att alla frågor och processer har betydelse för en organisations resultat och att alla resultat bygger på att alla frågor och processer ges det rättmätiga utrymmet. – Våra deviser handlar om att vi i vår organisation ska vara offensiva, pålitliga och hjälpsamma, vilket även gäller hälsofrågorna. I vårt hälsoprojekt har detta inneburit att våra chefer får en nyckelroll. Det är ju cheferna som leder arbetet och oftast de som svarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessutom är dom föredömen och de som dagligen följer sina medarbetare, vilket gör att de märker om något inte är som det ska, säger Patrik Wåhlin. tandlös
friskvård. Oberoende
av vilket hälsoprojekt som granskas i Sverige, inklusive detta projekt,
saknas tandhälsan. Detta trots att man i friskvårdssammanhang gärna
lyfter upp helheten och att hela människan ska ingå. Man kan således få
stressråd, kostråd, rökråd, viktråd, friskråd och en rad
andra råd men inte tandråd, vilket är anmärkningsvärt av flera
skäl: För det första kan man i 40 procent av alla hjärtinfarktfall inte utesluta att dålig mun- och tandhälsa bidraget till sjukdomen. För
det andra utgör parodontit, det vill säga tandlossning, som också
kallas den dolda folksjukdomen, en källa till en rad olika allvarliga
sjukdomstillstånd. För
det tredje, att gravida kvinnor får förhöjd risk med för tidigt födda
barn, som en följd av dålig tandhälsa. Och
för det fjärde är stress, dålig kosthållning och rökning exempel på
hot mot en god tandhälsa. Enligt
Annette Göterling är mun- och tandhälsa en icke-fråga, eftersom ingen
har apostroferat denna fråga eller propagerat för detta perspektiv i
arbetslivssammanhang. Dessutom
är dåliga tänder en ekonomisk kännbar börda för den enskilde
individen, men drabbar även en arbetsgivare i form av sjukfrånvaro.
fortsättning
följer. För att hålla
god fart i hälsoarbetet även nästkommande år, håller man på att
fundera på hur fortsättningen i arbetet skall designas. En bärande
princip är att stärka chefernas roll än mera i projektet enligt Patrik
Wåhlin. – Vi är övertygade att cheferna har en nyckelroll, och vi kommer därför att erbjuda en tredagars friskvårdsutbildning. På detta sätt stadfäster vi att de mål vi satt upp för hälsoarbetet infrias: en rökfri arbetsmiljö, minskad sjukfrånvaro, ökad nyttjandegrad av den egna friskvårdstimman, att den upplevda egenhälsan skall ha ökat, att kunskapen om den egna hälsan ökar samt att syreupptagningsförmågan ökar hos alla anställda. Sammanfattningsvis kan man därför säga att livskvalitetsarbetet på de båda myndigheterna blir en konkurrensfördel på framtidens arbetsmarknad, där den attraktive arbetsgivaren utmärks av ett gott ledarskap. Ulf Svensson Senast uppdaterad 2007-10-16 |
