Lättare–än–luft

Forskare om luftskepp

I Storbritannien finns en forskningsinstitution, the Smith School of Enterprise and the Environment, som granskar framtidens transportlösningar. En del av denna forskning handlar om luftskepp och liknande lättare-än-luft lösningar och innebörden av att använda dessa i framtiden. De tre forskarna, Dr Chris Carey, Dr Oliver Inderwildi och professor Sir David King, menar att dessa farkoster har speciella nischer som man redan i dag skulle kunna exploatera.

  Ulf Svensson: |2011-04-26| – Det speciella med the Smith School of Enterprise and the Environment är att här möts akademi, privat sektor och politik i en fördjupad dialog. Forskarna är således användarorienterade samtidigt som man sysslar med forskning. Vad säger då forskarna om luftskepp och hybrider (som ju är en kombination av aerostatik och aerodynamik) och deras möjligheter att utföra nytta i vårt nuvarande samhälle? Man är mycket positiva och utifrån en historisk analys respektive kartläggning av dagsläget, konstaterar man att miljöperspektivet på allvar har dragit till sig nya intressenter vilket gett luftskeppsprojekten ny utvecklingskraft.

Ny roll

Fram till i dag har luftskeppen spelat en rad olika roller där olika militära användningsområden dominerat. Så är det fortfarande men intresset från andra delar av samhället har väckts där inte minst miljö, logistik och ekonomi varit viktiga drivkrafter. Vad kommer då de nya luftskeppen att användas till? Det korta svaret är att för tyngre laster som ska förflyttas långa sträckor krävs ytterligare utvecklingsarbete medan tyngre lyft för så kallade last-mile lösningar redan är framme vid fungerande koncept.

Hittills har CargoLifters ballong CL 75 under kontrollerade former lyft 55 ton med kapacitet för ytterligare 20. Företaget har efter rekonstruktion börjat om och har utvecklat en mer avancerat styrsystem som ska kunna användas vid olika bygg- och anläggningsprojekt. Men, listan är lång på andra användningsområden som exempelvis att debarkera fartyg, som ju är ett problem för många utvecklingsländer med mindre funktionsdugliga hamnar.

Även miljöskälet tas upp som en stor fördel med luftskepp. Med konventionella lösningar kan man minimera CO2 utsläppet med cirka 90 procent om man också tar hänsyn till flyghöjden som man opererar på. Man har även delvis tagit tillbaka användningen av vätgas men nu som bränsle eftersom det ger samma energimängd som Jet A1 (det vill säga vanligt flygbränsle) men bara utgör 43 procent av vikten (vilken är en central faktor för luftskepp).

Även nya konstruktioner talar för nya uppdrag där multipla lager av omslutningen av hybriderna plus avancerade designlösningar gör att den nya generationens luftskepp blir stabilare och mera robusta i besvärliga miljöer. Kort sagt; mera användarvänliga.

Hur stor marknad?

Svaret på denna fråga är att ingen vet exakt men att det finns varugrupper och platser som väl skulle kunna försörjas med denna typ av teknologi. Vi kan i dagsläget se en rad fördelar med luftskeppsfart för energiföretag som delvis opererar i ogästvänlig terräng. Exempelvis kan luftskepp och lyftballongen användas för utbyggnaden av vindkraften men också för att lägga ledningar för gas och olja.

Inom Europa pågår projekteringen av ett kombinerat sol- och vindprojekt i Sahara vilket kräver en stor mängd transporter. Det kanske är denna typ av projekt som vi kommer att kunna läsa om i framtiden som var det avgörande skälet till att luftskeppen kom på mänsklighetens agenda.