 |
|
Vindkraftspark
mellan Sverige och Danmark. Funktionellt och effektivt.
|
Foto:
RLC
|
HÅLLBAR
energiUTVECKLING
Förnybar
hållbarhet?
Framtidens
energiutmaning
Kan
förnybar energiproduktion bli hållbar utveckling?
Det är nästan ständigt
en debatt i Sverige om vindkraftens vara eller inte vara.
Personligen tror jag att denna kraftkälla har en roll att spela
under förutsättning att man bygger vindkraftverk där den passar
och avstår där den gör skada. Tyvärr har man byggt vindkraft på
platser där det gått lätt att få tillstånd vilket inte är lika
med att dessa platser också är lämpliga.
Ulf Svensson: |2013-11-27|
En av slutsatserna i den utredning jag nyligen levererat till
Energimyndigheten, tillsammans med min kollega dr. Matts Lundin, är
att förnybar energiproduktion inte är samma sak som hållbar
utveckling. Bygger vi vägar i produktiv skogsmark, som är minst
20 meter
breda och
450 kilometer
långa (som är den största planerade landbaserade vindkraftsparken
i Sverige), samt kraftledningsgator som är många mil påverkar vi
natur, kultur och samhälle på olika sätt.
Om det är på platser
där det finns rödlistade arter, och att det starkt har påverkat olika
ekosystemtjänster, eller raderar ut centrala biologiska mångfaldsvärden,
så har denna utbyggnad självklar ett pris.
I dagens kalkyler finns
inte dessa kostnader överhuvudtaget med i beräkningarna eftersom
naturen inte tilldelats ett egenvärde.
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster
Parallellt
med vårt arbete startades i början av året en statlig utredning
– Synliggöra värdet av ekosystemtjänster – som nyligen avgett
sitt betänkande. Denna utredning som dels handlar om åtgärder för
att på kort sikt få in dessa värden i beslutsfattandet, dels att
mer långsiktigt vidareutveckla kunskapsgrunden för värden
kopplade till ekosystemtjänsterna.
Man konstaterade att biologisk mångfald
är en grundförutsättning för att naturen långsiktigt ska kunna
leverera olika ekosystemtjänster till oss alla som bor på vårt
jordklot. Förstör man ekosystemen finns till slut inga ekosystemtjänster
för naturen att leverera.
Till biologisk mångfald, som är en del
av det understödjande natursystemet, brukar också räknas
vattencykeln, näringscykler, jordformation och fotosyntes. Det vill
säga processer i naturen som bygger upp värden som vi människor
sedan plockar ut i form av mat, biobränslen, medicin, material,
rening av luft, klimatreglering, pollinering, koldioxidbindning, hälsa,
friluftsupplevelser, estetiska värden, tystnad för att nämna några.
Vad
är problemet?
När
man placerar vindkraftsparker i områden med höga naturvärden,
unika habitat, mossar och vattendrag, fågelstreckområden och
liknande naggar man en del av ovan nämnda värdena i kanten. Ett sätt
är att finna metoder för att värdera de tjänster som ekosystemen
utför i kvalitativa eller i kvantitativa och monetära termer.
Utredningen visar att detta låter sig ibland göras, men ofta är
dessa monetära metoder direkt olämpliga i så kallade komplexa
situationer, vilket i detta sammanhang omfattar ”en mångfald av
ekosystemtjänster”. Men även i situationer där olika etiska värden
existerar är kvalitativa och kvantitativa metoder omöjliga att använda.
Vi kan ju fråga oss hur mycket som vår generation bör få förändra
på jordklotet. Kommande generationer kanske kommer att ha helt
annorlunda värderingar och dessutom ha en helt ny kunskapsbas att
vila sig mot.
Någon har till och med föreslagit att vid varje
beslutsbord bör det finnas en tom stol som ska påminna oss om
framtida generationer. Vissa kulturer tänker dessutom i sju
generationer framåt tillskillnad från vår så kallade
kvartalskapitalism.
ansvaret för energisituationen
Till
”Vad är problemet?” kan också sägas att vi i Sverige inte
kan, med öppna ögon, exploatera tiofalt med ny vindkraft jämfört
med dagens installerade effekt och hänvisa till att denna kraft behövs
på kontinenten så att de inte producerar kolkraftsel, vilket är
lika med en massa mer koldioxid i atmosfären. Rimligt är att länder
som Tyskland och Polen tar ett eget ansvar för sin energisituation
inom ramen för det energisamarbete som redan är etablerat inom
EU.
Det
är rimligt att vi i Sverige kan ersätta kärnkraftselen med miljösund
och förnybar el. Men att också exportera el gör att vi snabbt
kommer i konflikt med miljöintressena. Just nu minskar dessutom vår
elanvändning och vi går mot ett allt större el-överskott vilket
underlättar denna omvandling.
Däremot
är det rimligt att vi eftersträvar mångbruk i våra landskap, där
vindkraft får sin beskärda del, och där motstående intressen
inte är för stora, och att inte människor störs i sina hem eller
i populära friluftsområden.
Kanske
kan man till och med tänka sig att större vindkraftsparker läggs
i anslutning till våra storstäder – ett par mils avstånd –
och på så sätt sammanförs produktion och konsumtion utan onödig
exploatering över stora områden.
I
Malmö stad har man planer på att placera vindkraftsverk i
anslutning till den yttre ringvägen, som då också blir en
naturlig gräns mot det omgivande jordbrukslandskapet.
Lösningar
finns
Ett
annat spår är att placera vindkraftsverk i/på/vid våra
vattenkraftsdammar där reglerkraften finns och där utbyggda
kraftledningsgator redan finns. I Danmark har motsvarigheten till
Svenska Naturskyddsföreningen – Danmarks Naturfredningsforening
– antagit ett program som säger att man är för vindkraftverk,
”DN önsker vindmöller – men ikke i naturen” (man undrar först
var de ska stå om inte ute i naturen). Man pekar på havet (efter
grundliga miljöundersökningar), industriområden, längs motorvägar,
lantbruksjord och liknande platser.
Förutom vindkraft finns
dessutom andra möjligheter att utvinna förnybar elenergi som
rinnande vatten (som inte behöver vara resultat av fördämningar
– kallas också strömningskraft) och solkraft. Och, inte minst,
energieffektivisering som vi bara har sett en liten början på.
Dessutom kanske vi måste skruva ner den totala energiförbrukningen
i Sverige för att jämna ut de skillnader som finns globalt, vad gäller
resursförbrukningen totalt sett.
Det
behöver således inte vara
vindkraft till varje pris, utan mixat och blandat kan vara en gyllene
medelväg för en mer hållbar väg framåt, till gagn för våra
kommande generationer och framåt.
|