Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

	Vindkraftspark mellan Sverige och Danmark. Funktionellt och effektivt.	Foto: RLC

HÅLLBAR energiUTVECKLING 

Förnybar hållbarhet?

Framtidens energiutmaning

Kan förnybar energiproduktion bli hållbar utveckling? Det är nästan ständigt en debatt i Sverige om vindkraftens vara eller inte vara. Personligen tror jag att denna kraftkälla har en roll att spela under förutsättning att man bygger vindkraftverk där den passar och avstår där den gör skada. Tyvärr har man byggt vindkraft på platser där det gått lätt att få tillstånd vilket inte är lika med att dessa platser också är lämpliga.

  Ulf Svensson: |2013-11-27| En av slutsatserna i den utredning jag nyligen levererat till Energimyndigheten, tillsammans med min kollega dr. Matts Lundin, är att förnybar energiproduktion inte är samma sak som hållbar utveckling. Bygger vi vägar i produktiv skogsmark, som är minst 20 meter breda och 450 kilometer långa (som är den största planerade landbaserade vindkraftsparken i Sverige), samt kraftledningsgator som är många mil påverkar vi natur, kultur och samhälle på olika sätt. 

Om det är på platser där det finns rödlistade arter, och att det starkt har påverkat olika ekosystemtjänster, eller raderar ut centrala biologiska mångfaldsvärden, så har denna utbyggnad självklar ett pris. 

I dagens kalkyler finns inte dessa kostnader överhuvudtaget med i beräkningarna eftersom naturen inte tilldelats ett egenvärde.

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

Parallellt med vårt arbete startades i början av året en statlig utredning – Synliggöra värdet av ekosystemtjänster – som nyligen avgett sitt betänkande. Denna utredning som dels handlar om åtgärder för att på kort sikt få in dessa värden i beslutsfattandet, dels att mer långsiktigt vidareutveckla kunskapsgrunden för värden kopplade till ekosystemtjänsterna. 

Man konstaterade att biologisk mångfald är en grundförutsättning för att naturen långsiktigt ska kunna leverera olika ekosystemtjänster till oss alla som bor på vårt jordklot. Förstör man ekosystemen finns till slut inga ekosystemtjänster för naturen att leverera. 

Till biologisk mångfald, som är en del av det understödjande natursystemet, brukar också räknas vattencykeln, näringscykler, jordformation och fotosyntes. Det vill säga processer i naturen som bygger upp värden som vi människor sedan plockar ut i form av mat, biobränslen, medicin, material, rening av luft, klimatreglering, pollinering, koldioxidbindning, hälsa, friluftsupplevelser, estetiska värden, tystnad för att nämna några.

Vad är problemet?

När man placerar vindkraftsparker i områden med höga naturvärden, unika habitat, mossar och vattendrag, fågelstreckområden och liknande naggar man en del av ovan nämnda värdena i kanten. Ett sätt är att finna metoder för att värdera de tjänster som ekosystemen utför i kvalitativa eller i kvantitativa och monetära termer.

Utredningen visar att detta låter sig ibland göras, men ofta är dessa monetära metoder direkt olämpliga i så kallade komplexa situationer, vilket i detta sammanhang omfattar ”en mångfald av ekosystemtjänster”. Men även i situationer där olika etiska värden existerar är kvalitativa och kvantitativa metoder omöjliga att använda. Vi kan ju fråga oss hur mycket som vår generation bör få förändra på jordklotet. Kommande generationer kanske kommer att ha helt annorlunda värderingar och dessutom ha en helt ny kunskapsbas att vila sig mot. 

Någon har till och med föreslagit att vid varje beslutsbord bör det finnas en tom stol som ska påminna oss om framtida generationer. Vissa kulturer tänker dessutom i sju generationer framåt tillskillnad från vår så kallade kvartalskapitalism.

ansvaret för energisituationen

Till ”Vad är problemet?” kan också sägas att vi i Sverige inte kan, med öppna ögon, exploatera tiofalt med ny vindkraft jämfört med dagens installerade effekt och hänvisa till att denna kraft behövs på kontinenten så att de inte producerar kolkraftsel, vilket är lika med en massa mer koldioxid i atmosfären. Rimligt är att länder som Tyskland och Polen tar ett eget ansvar för sin energisituation inom ramen för det energisamarbete som redan är etablerat inom EU. 

Det är rimligt att vi i Sverige kan ersätta kärnkraftselen med miljösund och förnybar el. Men att också exportera el gör att vi snabbt kommer i konflikt med miljöintressena. Just nu minskar dessutom vår elanvändning och vi går mot ett allt större el-överskott vilket underlättar denna omvandling. 

Däremot är det rimligt att vi eftersträvar mångbruk i våra landskap, där vindkraft får sin beskärda del, och där motstående intressen inte är för stora, och att inte människor störs i sina hem eller i populära friluftsområden.

Kanske kan man till och med tänka sig att större vindkraftsparker läggs i anslutning till våra storstäder – ett par mils avstånd – och på så sätt sammanförs produktion och konsumtion utan onödig exploatering över stora områden. 

I Malmö stad har man planer på att placera vindkraftsverk i anslutning till den yttre ringvägen, som då också blir en naturlig gräns mot det omgivande jordbrukslandskapet.

Lösningar finns

Ett annat spår är att placera vindkraftsverk i/på/vid våra vattenkraftsdammar där reglerkraften finns och där utbyggda kraftledningsgator redan finns. I Danmark har motsvarigheten till Svenska Naturskyddsföreningen – Danmarks Naturfredningsforening – antagit ett program som säger att man är för vindkraftverk, ”DN önsker vindmöller – men ikke i naturen” (man undrar först var de ska stå om inte ute i naturen). Man pekar på havet (efter grundliga miljöundersökningar), industriområden, längs motorvägar, lantbruksjord och liknande platser.

Förutom vindkraft finns dessutom andra möjligheter att utvinna förnybar elenergi som rinnande vatten (som inte behöver vara resultat av fördämningar – kallas också strömningskraft) och solkraft. Och, inte minst, energieffektivisering som vi bara har sett en liten början på. Dessutom kanske vi måste skruva ner den totala energiförbrukningen i Sverige för att jämna ut de skillnader som finns globalt, vad gäller resursförbrukningen totalt sett. 

Det behöver således inte vara vindkraft till varje pris, utan mixat och blandat kan vara en gyllene medelväg för en mer hållbar väg framåt, till gagn för våra kommande generationer och framåt.