 |
|
Vindkraft
är troligtvis den mest effektiva energikällan framöver. Men
ansvaret måste öka skyddet för naturen, livet och behoven.
|
Foto:
RLC |
DEBATT
Satsning
på förnybar el kan bli
en
dyrköpt erfarenhet
I
grunden är jag positiv till att bygga ut den förnybara
energiproduktionen. Men innan detta kan ske så måste
noggranna undersökningar genomföras så att vi inte samtidigt åstadkommer
enorma skador på natur och miljö. För vad har vi då vunnet?
Ulf
Morgan Svensson: |2021-09-15|
Vi har nämligen redan missat 15 av 16
miljökvalitetsmål till år 2020, som var det år när dessa miljömål
skulle vara uppnådda. Riksdagen deklarerade stolt 1999 att: ”Det
övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa
generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
är lösta”. Tyvärr missar vi även samtliga 20 FN-mål om
biologisk mångfald – de s.k. Aichimålen – som bland annat
Sverige lovade att klara av till 2020. Vi har i praktiken, steg
för steg, således rört oss i en riktning mot en degradering av
samtliga inhemska miljömål, med ett undantag; Skyddande
ozonskikt.
När
samhällsplaneringen havererade
När
det gäller vindkraften, som av undertecknarna anses som den kanske
viktigaste motorn för att snabbt få fram förnybar och billig el,
är den behäftad med kostnader av olika slag. Ingen har beräknat
dessa kostnadsposter eller de ingrepp som inbegriper den biologiska
mångfalden, alla ekosystemtjänster och huvuddelen av alla rödlistade
arter samt sociala samhällsbyggnadskostnader. Skilda
lokaliseringsprinciper, som starkt påverkar utfallet av samtliga
kostnadsposter och potentiella integrationsvinster, berörs överhuvudtaget
inte i artikeln. Allvarligt med tanke på att vi ska ”ta höjd för
en fördubblad elanvändning” samt dessutom ersätta kärnkraften
med förnybar energi när den avvecklas.
Svenska
Kraftnät poängterar vinsterna med att lokalisera vindkraft till
områden där energin också ska användas, som till exempel våra
tre storstadsområden. Avstånden gör också att utbyggnaden av elnäten
kan ske snabbare och att man sparar en hel del andra fysiska
resurser. Ett kortare avstånd är heller inte lika sårbart som att
dra kraftledningar över hela Sverige. Även samlokalisering av
datahallar och utnyttjande av all den spillvärme som alstras borde
tas om hand lokalt. Detta görs inte idag på ett konsekvent sätt.
Enklast och snabbast vore dessutom att helt enkelt ersätta gamla
vindkraftverk med nyare och effektivare så slipper vi exploatera
nya naturområden.
Storskalig
vindkraftsutbyggnad
Lägger
vi därtill hur framför allt Energimyndigheten agerat för hur
vindkraften introducerades som en storskalig energilösning
respektive hur myndigheten velat utöka den geografiska ytan via nya
riktlinjer för denna kraftkälla, förstår vi att bristen på samhällsplanering
är akut. När vindkraftsutbyggnaden på allvar startade i Sverige
fastslogs det i forskningsprogrammet Vindval, som togs fram och
finansierades av Energimyndigheten, att varken naturvetenskapliga förhållanden
eller transporterna inklusive all vägbyggen skulle beforskas.
Dessutom fick utredningen kring ”Riksintressen för vindbruk”
svidande kritik där till och med vindkraftsindustrin protesterade.
Den
stora frågan är enligt min mening hur vi bryter degraderingen
av de natursystem som vi alla är en del av och beroende av för vår
överlevnad – där tyvärr vindkraften allt oftare blir ett
problem för både människor, djur och miljö i stället för en
positiv framtidsmöjlighet. Redan har protesterna nått orkanstyrka
på flera håll inom landet och diskussionen om att ”köpa”
lokalt boendes lojalitet med förslag som att vissa skatter kan omhändertas
lokalt, eller byapeng och liknande lösningsförslag kan
knappast ses som seriösa. För vad kostar hindrande möjligheter för
att utveckla lokala näringar som till exempel turism. rennäring
och andra lokala näringsverksamheter på lång sikt? Där vinsterna
stannar lokalt, investeras i bygden och där jobben bygger på
lokala naturresurser som är ytterst känsliga för omfattande
exploateringar.
Ulf
Svensson, civilekonom och tidigare forskare inom stadsbyggnad och
samhällsplanering, Chalmers. |