IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Enligt Europabarometern som presenterades i början av mars så anser fyra av fem väljare i samtliga medlemsländer att klimatåtgärder och energieffektivisering gynnar ekonomin. Stödet för en ambitiös klimatpolitik är större i de länder som drabbats allra värst av den ekonomiska krisen., men det allra starkaste stödet finns i Sverige.  

Foto: EU

Naturskyddsföreningen

EU kan bli världsledande

Förena klimat och jobb

Den mest ambitiösa klimatpolitiken är den som ger flest jobb. Men trots detta väljer EU-kommissionen att lägga fram ett förslag till klimatmål för 203 0 som i praktiken är ett skambud, skriver Peter Larsson, Sveriges ingenjörer, och Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen.


  Peter Larsson/Svante Axelsson: |2014-03-20| EU:s ledare samlades för att fatta sitt viktigaste beslut sedan unionen bildades. På mötet skulle man lägga fast mål och medel för hur EU och världen ska minska vår påverkan på jordens klimat. Det är dags att regeringscheferna inser att framtiden på planeten inte är något vi kan förhandla med, det är något vi ska anpassa oss efter.

Inför mötet har EU-kommissionen tydliggjort alternativen som man har att välja på. Många blev nog förvånade över resultatet. Den mest ambitiösa klimatpolitiken är den som också ger flest jobb. Alla välfärdsfaktorer gynnas av en ambitiösare klimat- och energipolitik. Jämfört med att bara minska utsläppen med 40 procent till 2030 skulle det mer ambitiösa förslagen till exempel skapa ytterligare 500 000 jobb inom unionen. Klimatpolitik är jobbpolitik helt enkelt.

Enda strategin

EU-kommissionen pekar på att fossilsnål ekonomi är den enda strategin för att klara sysselsättning och tillväxt i en öppen ekonomi Därför blir förslaget till klimatmål och politik så märkligt för den som är anhängare av logiska resonemang. Trots att alternativet är bättre, ger fler jobb och bättre välfärd så avstår EU-kommissionen att lägga fram det som ett förslag. Varför?

I Paris 2015 skulle världen ta beslut om ett globalt klimatavtal, men de avgörande besluten fattades. Det är därför den aktuella diskussionen om EU:s klimatmål för 2030 är så avgörande. I det ljuset är EU:s förslag på 40 procent minskning ett skambud eftersom det inte räcker för att EU ska ta sin del av världens utsläppsminskning. Med det beslutet i ryggen blir det inte lätt att packa ned trovärdighet i väskan när EU ska förhandla med de andra länderna i Paris nästa år.

Den svenska regeringen hade chansen att påverka EU när frågan kom upp upp på Europeiska rådet. Men regeringen väljer att ducka för chansen att ta ansvar och visa ledarskap. Det enda man föreslagit är att minska ytterligare tio procent i utvecklingsländerna inom ramen för de internationella mekanismer som satts upp. Vilket betyder att rika länder får räkna in insatser i utecklingsländer i stället för minskningar på hemmaplan. Inget mer, inget mindre.

Vill slopa målet

EU-kommissionen vill slopa målet om att använda energin effektivare och den svenska regeringen håller med. Detta trots att ett mål för energieffektivisering är ett mål om minskade energikostnader för företag och hushåll. Ett mål vars åtgärder leder till utveckling av ny teknik som i sin tur utvecklar industriella styrkeområden i Sverige. Med ett mål på 40 procent energieffektivisering kan industrin få de tydliga spelregler som de själva vill ha. Det är precis därför som IKEA tillsammans med andra europeiska storföretag vill ha tre tydliga och ambitiösa mål.

Lika allvarligt är det närmast tandlösa målet att öka produktionen om förnybar energi. EU-kommissionen vill lägga det på 27 procent när det borde vara 40 procent om vi ska nå målet om snabba utsläppsminskningar.

En del kanske tror att politikens saktfärdighet har att göra med en rädsla för att förlora väljare. Ingenting kan vara mer fel. 

Enligt Europabarometern som presenterades i början av mars så anser fyra av fem väljare i samtliga medlemsländer att klimatåtgärder och energieffektivisering gynnar ekonomin. Stödet för en ambitiös klimatpolitik är större i de länder som drabbats allra värst av den ekonomiska krisen., men det allra starkaste stödet finns i Sverige.

Vår viktigaste utmaning

I Sverige har miljörörelsen, fackföreningarna, näringslivet och kyrkan ställt sig bakom en mer ambitiös politik än den som regeringen och EU har presenterat. När våra barn och barnbarn tittar tillbaka på EU:s politiker kan de antingen se några som samlades och löste vår viktigaste gemensamma utmaning, att skapa en hållbar ekonomi. Eller så kan de skaka på huvudet och undra hur man kunde tacka nej till jobb, välfärd och en hållbar planet att bo på.

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör, Sveriges Ingenjörer

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Läs hela debattartikeln och delta i debatten här på GT Göteborgs-Posten:

Läs hela debattartikeln och delta i debatten här