 |
| |
Enligt
Europabarometern som presenterades i början av mars så anser fyra
av fem väljare i samtliga medlemsländer att klimatåtgärder och
energieffektivisering gynnar ekonomin. Stödet för en ambitiös
klimatpolitik är större i de länder som drabbats allra värst av
den ekonomiska krisen., men det allra starkaste stödet finns i
Sverige.
|
Foto:
EU
|
Naturskyddsföreningen
EU
kan bli världsledande
Förena
klimat och jobb
Den
mest ambitiösa klimatpolitiken är den som ger flest jobb. Men
trots detta väljer EU-kommissionen att lägga fram ett förslag
till klimatmål för 203
0 som i praktiken är ett skambud, skriver Peter Larsson, Sveriges
ingenjörer, och Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen.
Peter Larsson/Svante
Axelsson: |2014-03-20|
EU:s ledare samlades för att fatta sitt viktigaste beslut
sedan unionen bildades. På mötet skulle man lägga fast mål och
medel för hur EU och världen ska minska vår påverkan på jordens
klimat. Det är dags att regeringscheferna inser att framtiden på
planeten inte är något vi kan förhandla med, det är något vi
ska anpassa oss efter.
Inför
mötet har EU-kommissionen tydliggjort alternativen som man har att
välja på. Många blev nog förvånade över resultatet.
Den
mest ambitiösa klimatpolitiken är den som också ger flest jobb.
Alla välfärdsfaktorer gynnas av en ambitiösare klimat- och
energipolitik. Jämfört med att bara minska utsläppen med 40
procent till 2030 skulle det mer ambitiösa förslagen till exempel
skapa ytterligare 500 000 jobb inom unionen. Klimatpolitik är
jobbpolitik helt enkelt.
Enda
strategin
EU-kommissionen
pekar på att fossilsnål ekonomi är den enda strategin för att
klara sysselsättning och tillväxt i en öppen ekonomi Därför
blir förslaget till klimatmål och politik så märkligt för den
som är anhängare av logiska resonemang. Trots att alternativet är
bättre, ger fler jobb och bättre välfärd så avstår
EU-kommissionen att lägga fram det som ett förslag. Varför?
I
Paris 2015 skulle världen ta beslut om ett globalt klimatavtal, men de avgörande
besluten fattades.
Det
är därför den aktuella diskussionen om EU:s klimatmål för 2030
är så avgörande. I det ljuset är EU:s förslag på 40 procent
minskning ett skambud eftersom det inte räcker för att EU ska ta
sin del av världens utsläppsminskning. Med det beslutet i ryggen
blir det inte lätt att packa ned trovärdighet i väskan när EU
ska förhandla med de andra länderna i Paris nästa år.
Den
svenska regeringen hade chansen att påverka EU när frågan kom upp upp på Europeiska rådet. Men regeringen väljer att
ducka för chansen att ta ansvar och visa ledarskap. Det enda man föreslagit
är att minska ytterligare tio procent i utvecklingsländerna inom
ramen för de internationella mekanismer som satts upp. Vilket
betyder att rika länder får räkna in insatser i utecklingsländer
i stället för minskningar på hemmaplan. Inget mer, inget mindre.
Vill
slopa målet
EU-kommissionen
vill slopa målet om att använda energin effektivare och den
svenska regeringen håller med. Detta trots att ett mål för
energieffektivisering är ett mål om minskade energikostnader för
företag och hushåll. Ett mål vars åtgärder leder till
utveckling av ny teknik som i sin tur utvecklar industriella
styrkeområden i Sverige. Med ett mål på 40 procent
energieffektivisering kan industrin få de tydliga spelregler som de
själva vill ha. Det är precis därför som IKEA tillsammans med
andra europeiska storföretag vill ha tre tydliga och ambitiösa mål.
Lika
allvarligt är det närmast tandlösa målet att öka produktionen
om förnybar energi. EU-kommissionen vill lägga det på 27 procent
när det borde vara 40 procent om vi ska nå målet om snabba utsläppsminskningar.
En
del kanske tror att politikens saktfärdighet har att göra med en rädsla
för att förlora väljare. Ingenting kan vara mer fel.
Enligt
Europabarometern som presenterades i början av mars så anser fyra
av fem väljare i samtliga medlemsländer att klimatåtgärder och
energieffektivisering gynnar ekonomin. Stödet för en ambitiös
klimatpolitik är större i de länder som drabbats allra värst av
den ekonomiska krisen., men det allra starkaste stödet finns i
Sverige.
Vår
viktigaste utmaning
I
Sverige har miljörörelsen, fackföreningarna, näringslivet och
kyrkan ställt sig bakom en mer ambitiös politik än den som
regeringen och EU har presenterat.
När
våra barn och barnbarn tittar tillbaka på EU:s politiker kan de
antingen se några som samlades och löste vår viktigaste
gemensamma utmaning, att skapa en hållbar ekonomi. Eller så kan de
skaka på huvudet och undra hur man kunde tacka nej till jobb, välfärd
och en hållbar planet att bo på.
Peter
Larsson, samhällspolitisk direktör, Sveriges Ingenjörer
Svante
Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Läs
hela debattartikeln och delta i debatten här på GT
Göteborgs-Posten:
Läs
hela debattartikeln och delta i debatten här
|
