 |
| |
De tre
finalisterna i WWFs klimatutmaning 2022 är Helsingborg, Lund och
Stockholm.
|
Foto:
Helsingborg
stad, Lunds kommun och Stockholm stad. |
WWF
/ INTERNATIONELL KLIMATUTMANING
Helsingborg,
Lund och
Stockholm
finalister
Svenska
finalister i WWFs stadsutmaning One Planet City Challenge. I slutet
på maj offentliggörs vilken stad som blir Årets klimatstad i
Sverige 2022 och vilka städer som tar hem den prestigefyllda
utmärkelsen globalt.
Nina
Schmieder:
|2022-05-12| – Det finns ingen tid
att spilla nu när den globala utsläppskurvan måste vända nedåt.
Kommunerna måste snabbt minska sina utsläpp, satsa på
klimatsmarta transporter och bostäder. Människor måste också ges
förutsättningar att konsumera klimatsmart. Våra tre
finalistkommuner kan inspirera och driva på klimatagendan både i
Sverige och internationellt, säger Gustaf Lind, WWFs
generalsekreterare.
WWFs
One Planet City Challenge utmanar världens städer att visa
vägen till en klimatsäker framtid. I årets omgång deltar 280
städer från 50-talet länder, varav 20 svenska kommuner. Nu har
tre finalister gått vidare från Sverige och tävlar om titeln
Årets klimatstad 2022.
Sverige
rättvisa del av Parisavtalet
Stadsutmaningen
är ett sätt för städer att få feedback, dela erfarenheter och
sporra varandra. Och det är bråttom. Världens länder måste nå
nollutsläpp senast 2050 och här behöver rika länder som Sverige
nå nollutsläpp betydligt tidigare för att Sverige ska göra sin
rättvisa del av Parisavtalet, menar WWF. Varje tiondels grad spelar
roll för att klimatsäkra framtiden. Som påpekat i FNs klimatpanel
IPCCs senaste rapport är åtgärder i världens städer av
avgörande betydelse och skapar möjligheter för att markant minska
utsläppen.
Stadsutmaningen
är ett spännande internationellt sammanhang där WWF märker av en
tydlig rörelse både mot skarpare mål, bättre grundanalys och mer
action i världens städer. Men både städerna och deras länder
behöver öka takten rejält, dela med sig av lösningar och
arbetsmodeller och driva på klimatagendan tillsammans.
–
Årets finalister är exempel på städer i framkant i Sverige. De
har tydliga klimatmål, breda åtgärdspaket och ett helhetsgrepp i
klimatarbetet. Det betyder inte att de är perfekta eller klara med
jobbet. Alla aktörer i samhället måste ta krafttag om vi ska
klara 1,5 gradersmålet. Dessa finalistkommuner kan agera
föregångare, kravställare och inspiratörer, säger Sabina
Andrén, programsamordnare på WWF.
Så
här jobbar årets finalister:
Helsingborgs
mål är att nå netto-noll utsläpp 2030 och stadens åtgärder
har god spridningspotential. Exempel är arbetet med att minska
matsvinnet i stadens skolor och förskolor, där svinnet halverades
och matens klimatpåverkan minskade med 25 procent på tre år.
I
den nya stadsdelen Oceanhamnen görs en spännande
strukturförändring inom vatten och avlopp. Toavatten separeras
från bad- och tvättvatten och en kvarn för matavfall finns i alla
lägenheter. De tre rören ut från lägenheterna kommer att öka
återcirkuleringen av fosfor tre gånger och kväve sju gånger.
Sedan
2018 är två av färjorna mellan Helsingborg och Helsingör
elektrifierade. 2021 tog Helsingborgs hamn nästa steg med
elektrifierade dragbilar och utvecklingen fortsätter mot
elektrifierade, självstyrande containerlastare. Dessutom inviger
stadens avfallsbolag en anläggning för att producera biokol och
skapa ett lokalt kretslopp som binder in koldioxid.
Lunds
mål är att vara en klimatneutral, fossilbränslefri kommun år
2030 och klimatpositiv senast 2045 då utsläppen ska vara nära
noll. Kommunen ska utveckla kolsänkor inom sina egna gränser. Lund
har redan nått sitt förra klimatmål om att halvera utsläppen
mellan 1990 och 2020.
Lunds
allmännyttiga bostadsbolag har i snart 10 år, i dialog med
hyresgästerna i 70-talsområdet Linero, arbetat framgångsrikt med
renovering och energieffektivisering med så låg påverkan på
hyrorna som möjligt. På Brunnshög utvecklar kommunen världens
största lågtempererade fjärrvärmenät för att kunna tillvarata
restvärme från forskningsanläggningar.
Lunds
klimatarbete bygger på brett samarbete och medborgarengagemang. Ett
oberoende vetenskapligt klimatpolitiskt råd med representanter
från universiteten granskar omställningen och ger
rekommendationer.
Stockholms
mål är att inte bara vara fossilfritt utan också
klimatpositivt senast år 2040. Staden har redan mer än halverat
sina utsläpp sedan 1990. Målen kompletteras med en siffersatt
budget med återstående maximalt tillåten utsläppsmängd
växthusgaser för 2020-2040, vilket tydliggör utrymmet. I
Stockholms nya klimathandlingsplan 2020-2023 finns en bredd av
konkreta åtgärder. Klimateffekten av åtgärderna är beräknad,
vilket är föredömligt. Det gör att Stockholm kan se att de
håller sin klimatbudget.
Bland
åtgärderna utmärker sig den nya storskaliga
sorteringsanläggningen för plast för ökad materialåtervinning
och lägre utsläpp från fjärrvärme- och kraftproduktionen. Stockholm
jobbar aktivt med utvecklingen av metoder för minus-utsläpp. Ett
sätt är produktion av biokol, som både ger fjärrvärme och blir
en kolsänka som jordförbättringsmedel till stadens träd.
I
slutet på maj offentliggörs den svenska och de globala vinnarna
som firas vid en prisceremoni i samband med den internationella
konferensen Urban Future 2022 den 2 juni i Helsingborg.
Årets
20 svenska kommuner som deltar
Borlänge, Botkyrka,
Falköping, Göteborg, Helsingborg, Järfälla, Kristianstad,
Linköping, Lund, Lycksele, Malmö, Mora, Skövde, Stockholm,
Trelleborg, Umeå, Uppsala, Uppvidinge, Vallentuna och Växjö.
Vilka
länder deltar?
Städerna
kommer från ett 50-tal länder såsom Argentina, Brasilien, Canada,
Chile, Colombia, Danmark, Ecuador, Finland, Frankrike, Filippinerna,
Guatemala, Indien, Indonesien, Malaysia, Mexiko, Norge, Peru,
Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Thailand, Turkiet, Uganda, USA
och Vietnam.
WWFs
One Planet City Challenge vill utmana världens städer att
ta på sig ledartröjan för en klimatsäker framtid. Utmaningen har
funnits sedan 2011 och är världens största och längst pågående
i sitt slag. Över 700 städer från fem världsdelar har hittills
engagerat sig.
Städerna
rapporterar in sitt klimatarbete på en standardiserad
dataplattform, som möjliggör internationell jämförelse.
Utvärderingen omfattar en rad aspekter inklusive klimatmål,
handlingsplan och klimatanpassning. Metoden för bedömning av
vetenskapligt baserade klimatmål för städer är godkänd av
Science Based Target Network (SBTN). Till finalister
kvalificerar sig de städer som presterar bäst när det gäller
såväl mål och ambitioner, som åtgärder. Städerna bedöms av en
internationell expertjury.
Genom
WWFs utmaning får svenska kommuner möjlighet att ta del av en
internationell arena, få strategisk feedback och engagera sig i
kunskapsutbyten för att flytta fram positionerna i klimatarbetet.
55
procent av världens befolkning bor i städer
»
Över 55 procent av världens befolkning bor idag i städer och de
står för omkring 70 procent av världens utsläpp av
växthusgaser.
»
Omkring två tredjedelar av världens befolkning beräknas bo i
städer år 2050.
»
Städer har en nyckelroll för att klara klimatet och den biologiska
mångfalden och det finns en stor potential till lösningar.
WWFs
tips om klimatledarskap i kommunerna
De
svenska kommunerna ligger överlag bra till i den internationella
jämförelsen. Men mer behöver göras! Flera kommuner använder
WWFs utmaning som en hävstång för att vässa klimatarbetet.
Generellt behöver kommunerna skärpa målen till 2030 och takten i
åtgärderna måste öka. I arbetet med One Planet City Challenge
har WWF samlat på sig lärdomar kring ett lokalt klimatledarskap:
»
Sätt klimatmål i linje med vetenskapen som ger mervärden för
flera samhällsmål.
»
Använd koldioxidbudget som verktyg för att säkra att
omställningen håller måttet.
»
Axla ett ledarskap för hela kommunens omställning – inte bara
kommunorganisationen.
»
Satsa på åtgärder som gör stor skillnad och som är
uppskalningsbara.
»
Bygg lokala samarbetsarenor med näringsliv och organisationer och
möt medborgarnas engagemang.
»
Samarbeta med andra kommuner och delta i den nationella och
internationella mobiliseringen.
»
Jobba även med konsumtionsbaserade utsläpp för att ta
helhetsgreppet.
www.wwf.se
|
