Fientlighet mot trossamfund


	Religionsfriheten måste skyddas bättre. Låt Gudstron bli en enande kraft för tolerans och demokrati. Det finns tyvärr trossamfund som ställer sig utanför demokratin, och gör det onödigt svårt för sig själva och för andra.	Foto: RLC

SST-SEMINARIUM

Främlingsfientlighet

Attacker mot trossamfund

Kartläggning av ökade främlingsfientliga handlingar mot trossamfund sker under ledning av Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST). Det är ett regeringsuppdrag med avsikten att mobilisera skydd och motåtgärder av myndigheter och trossamfunden i Sverige för att gemensamt motarbeta attacker och kränkningar.

Paul Lindberg: |2014-09-03| På regeringens uppdrag lades ansvaret på tidigare statsrådet Erik Ullenhag (FP). SST fick uppdraget att leda och initiera kartläggningen av främlingsfientliga handlingar mot trossamfund. Till SST:s förfogande anlitades professor Göran Larsson, Göteborgs universitet, och doktor Simon Stjernholm, Lunds universitet, som nu har gjort en kartläggning av dagsläget fram till idag.

SST har inlett seminarier för berörda trossamfund och myndigheter med den grundliga avsikten att gå till verket för en mobilisering av trossamfundens rättigheter, och med ett brett samhällsansvar och engagemang.

I uppdraget ingick att SST anordnar seminarier för berörda myndigheter och trossamfund, och inhämtar synpunkter från Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, samt andra berörda myndigheter och organisationer.

regeringens avsikter

Grundvärderingen gäller alla människors lika värde. Det gäller då att förebygga och motverka främlingsfientlighet och olika former av intolerans. Religionsfrihet utgör en av de grundläggande friheterna i ett demokratiskt samhälle.

Enligt regeringsuttalandet kan främlingsfientlighet ses som missaktning och hat mot personer på grund av etnisk och religiös bakgrund. Församlingslokaler har bland annat utsatts för sprängattentat och med målade hakkors, eller med avhugget grishuvud som kastats mot församlingslokal. Församlingsmedlemmar har hotats, främst gäller det judiska och muslimska trossamfund.

Det handlar om antisemitism och islamofobi, och om ideologiska uppfattningar som står i strid med lagen och mot rättsprincipen om alla människors lika värde.

SST fick uppdraget av regeringen att kartlägga och skaffa underlag av behovet av samhälleliga och rättsliga insatser.

Berörda myndigheter är enligt den tidigare regeringen följande:

Justitiedepartementet/D, KRIM, PO och Å; Försvarsdepartementet/SSK; Socialdepartementet/PBB; Brottsförebyggande rådet; Rikspolisstyrelsen; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB; Kammarkollegiet

ÅTGÄRDSFÖRSLAG: MYNDIGHETER

Se över och förenkla rutinerna vid anmälan av hatbrott. Speciellt ansvariga för hatbrott inom polis- och rättsväsendet skall utses. Polisens kunskaper om främlingsfientliga handlingar, hatbrott och rasism måste prioriteras – fortlöpande utbildning för myndighetspersoner.

Det bör uppmärksammas att många av trossamfundens medlemmar/ besökare har sin bakgrund utanför Sverige och de kan därför ha språkliga problem i mötet med myndigheter vilket ofta förstärks av en tidigare negativ erfarenhet av myndighetskontakter från olika ursprungsländer.

BRÅ bör årligen redovisa förekomsten av hot mot konvertiter i samband med sin årliga rapport om hatbrott. Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) och redan existerande samarbeten som

Simon Stjernholm, Lunds universitet.

Göran Larsson, Professor, Göteborgs universitet.

Åke Göransson, Generalsekreterare, SST.

finns som finns mellan trossamfunden bör få en prioriterad uppgift att aktualiseras och fördjupa sitt arbete mot hatbrott bland trossamfund i Sverige.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG: TROSSAMFUND

Trossamfunden är en resurs som kan synliggöra problem. Information och stöd till offer för hatbrott bör förstärkas. Trossamfundens kunskap om hatbrott behöver öka. Samarbete med BOJ och antidiskrimineringsbyråerna. Behov av ekonomiskt stöd för att kunna uppmärksamma och motverka främlingsfientliga handlingar och hatbrott. Behovet av gemensamma insatser mot främlingsfientliga handlingar och antireligiösa hatbrott i Sverige. Inleda ett arbete mot fördomar inom de egna grupperna visavis andra trosuppfattningar och livsåskådningar.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG: FORSKNINGEN

Forskningsråden bör utlysa öronmärkta forskningsprojekt om främlingsfientliga handlingar och hatbrott mot trossamfund och dess medlemmar i vid bemärkelse.

Forskning om hot mot kristna och andra religiösa grupper bör ges ekonomiskt stöd. Fortsatt stöd för forskning om antisemitism och islamofobi. Kunskaper från forskarvärlden bör inkluderas i utbildning av polis, jurister, lärare, sjukvårdspersonal och socionomer. Förekomsten av hot i samband med konvertering måste dokumenteras och analyseras.

Sakinnehållet är hämtat från SST:s seminarium kring kartläggningen och insamlingen av den befintliga forskningen inom ovanstående ämne.

ALLAS LIKA RÄTTIGHETER

Organiserat skydd

Kartläggningen av främlingsfientliga handlingar mot trossamfund måste organiseras. Förutom polisens insatser bör trossamfunden själva finna tillit för samarbete sinsemellan för egna demokratiska intressen.

Enligt SST:s uppdrag för trossamfunden är det följande som gäller:

» Att kartlägga främlingsfientliga handlingar och hot mot såväl medlemmar i samfunden som mot samfundens lokaler.

» Kartläggningen är en del av arbetet för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och syftet är att värna principen om alla människors lika värde – enligt regeringsuppdraget.

» Hot mot trossamfund är en kränkning av religionsfriheten och en fara mot det demokratiska och öppna samhället.

DE MUSLIMSKA SAMFUNDEN

» Hot, trakasserier och diskriminering mycket vanligt i vardagen

» Svårt få folk att engagera sig i församlingsaktiviteter pga. rädsla att bli"uthängd" på webben

» Kvinnor med huvudduk utsatta i offentliga miljöer

» "Man vänjer sig" – utsatthet är så vanligt att man kommit att förvänta sig det

» Flera moskéer har upplevt större och mindre attentat som vandalisering, brandbomber och grisdelar

» Behov av vakter och säkerhetsansvariga vid evenemang

DET JUDISKA SAMFUNDET

» Ständig hotbild mot församlingarnas medlemmar och lokaler

» Vandalisering, våldsamma attacker, trakasserier

» Intensifiering kring våldsamma konflikter som involverar Israel

» Känsla av att terrorattentat (liknande Toulouse) lika väl kan inträffa i Sverige

» Församlingsmedlemmar uttrycker oro för att bo kvar i Sverige

KRISTNA SAMFUND OCH ÖVRIGA GRUPPER

» Trakasserier i skolan pga. religiös tro eller avvikande utseende/kläder

» Vandalisering och skadegörelse av religiösa lokaler vanligt

» Ortodoxa familjers religiösa statyer förstörda

» Konvertiter från islam till kristendom utsatta – särskilt asylsökande

» Påtryckningar som relaterar till förhållanden i ursprungsländer

HUR HANTERAR SAMFUNDEN DETTA?

» Utbredd känsla av att det inte är lönt att polisanmäla

» Det judiska samfundet undantaget: "anmäler allt" men är besvikna på bristen på fällande domar

» En del känner motvilja mot att kontakta myndigheter

» Stärka barns och undomars kunskap och självkänsla

» Många individer har bristfällig kunskap om lagstiftning, instanser som kan erbjuda hjälp och stöd, hur rättsprocessen går till

VILKA ÅTGÄRDER ÖNSKA SAMFUNDEN SE?

VAD KAN SAMFUNDEN GÖRA?

» Ökad kunskap om religion hos myndigheter, t.ex. om vardagliga konkreta uttryck för religiositet

» Tydligare ställningstaganden från regering mot all slags främlingsfientlighet och diskriminering

» Strängare hållning från rättsväsendet mot hatbrott

Utökade förebyggande kontakter mellan samfunden och polisen – för att skapa förtroende och trygghet

» Enklare vägar att polisanmäla; behov av kompetenta tolkar

» Samverkan med lokalsamhället

RLC