 |
|
Hitintills
är det bara med vätebombsprängningar som fusionsreaktionen
har fungerat i verkligheten och då som den värsta
explosionen någonsin i historien som utförts av människan.
|
Foto:
RLC |
FUSIONSENERGI
En
gnista kan tända en
skogsbrand
Att
överleva – eller leva överflödigt – är en stor filosofisk fråga
om livet på planeten. Drömmen om fusionsenergi är driften för
den optimala energiförsörjningen – en besatthet som människan
har stor erfarenhet av.
Paul
Lindberg: | 2021-09-66|
Den optimala energiförsörjningen har varit något
i likhet med doktor Frankensteins drömvärld. Och visst kan det
lyckas och förverkligas. Vad har man inte lyckats med egentligen?
Kol, olje-, gas och atomkraft har varit de största energikällorna
fram till vår tid. Slutresultaten ledde till att planeten har
invecklats i brand och översvämning och som påverkar hela vår
planet.
Att
söka den optimala skärningspunkten för energiförsörjningen
tillhör illusionen som mest liknar rena manin. Mastodontiska lösningar
har till stor del tillhört storfinansens och de politiskt
autokratiska drivkrafterna. Denna drivkrafts innebörd handlar helt
och hållet om styret över profit och ekonomi, och som alltså
innehas av politiken och kapitalet.
Gigantism
eller vind, sol och hav
Framgångarna
av vindenergi och solenergi är föredömligt och ökar kraftigt
runt om i världen. Energi ur haven har framgångsrikt ökat på
Europas atlantkuster av flera länder. Sverige är också på gång
med högteknologisk havsenergi och som ser mycket hoppfullt ut.
Solenergi har utvecklats språngartat i större delen av världen,
och det beror på att solcellerna har utvecklats och fungerar året
runt med behovet av bara dagsljus.
Gigantism
och fusionsenergiforskningen eftersträvar den totala lösningen som
en räddning över det totalitära greppet över energimakten. Så
ser det faktiskt ut i kampen kring världens energibehov.
Det
är i USA som forskningen kring fusionsenergi är hetast och som
sker på National Laboratory. Företaget har den mest utvecklade
teknik för forskningen av fusionsenergi. Projektet bekostas helt av
storfinansen med förhoppningar om "den slutgiltiga lösningen"
– att kunna framställa hur mycket energi som helst som ersättning
för kol, olja, gas och atomkraft. För närvarande kan de framställa
energi, men det går åt lika mycket energi för att framställa
fusionsenergin. Men värre är att om fusionen går galet så blir
det inte bara en liknande atombombsmäll utan något värre som
liknar en vätebombsmäll. Den risken finns faktiskt och är inte
alls omöjligt.
Processen
handlar om att få energi från vätekärnor som detonerar ihop. Det
är vad som sker på solen. Att det skulle vara ofarligt är rena lögner.
Det är självklart farligt om det händer! När man hävdar att
fusionsenergi inte är farligt så menar man att det inte ger några
växthusgaser eller fusionsavfall som måste hanteras under
tusentals år.
Vätebomben
är verklighetens exempel
Framstegen
av fusionsenergi beskrivs på ett ganska beklagligt sätt med bland
annat det senaste forskningsresultatet. Den amerikanska forskningen
beskriver att deras resultat visar på att de med väte, i en
storlek av ett knappnålshuvud, hettades upp till 100 miljoner
grader. Det resulterade till vad de ansåg vara en fusionsreaktion.
Det handlade om en tiondel av en miljards sekund.
Hitintills
är det bara med vätebombsprängningar som fusionsreaktionen har
fungerat i verkligheten och då som den värsta explosionen någonsin
i historien som utförts av människan.
Fusionsforskningen
är måna om att förringa faran med verkligheten, precis så som
gjorts med kärnkraftshaverierna. Problemet i det här sammanhanget
är att fusionsenergin i framställningsprocessen kan bli betydligt
mer avgörande än det som hänt i kärnkraftsverken.
Den
amerikanska fusionsforskningen studerar vätebombernas reaktioner
och de erkänner att det är omöjligt att skala upp
laserexperimentet för framställningen av energi för en
storskalighet. Liknande forskning sker i Storbritannien.
Förhoppningarna
om fusionsenergi någon gång i framtiden är mycket stor. Men i
dagens verklighet finns framgångarna tillgängligt med vind, sol
och hav, som visat sig vara både effektivare, mera lätthanterligt
och betydligt mer ekonomiskt.
|