IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Med tiden kan stora förändringar komma att påverka länder som Sverige med flera. För att klara av större påfrestningar krävs en hållbar parlamentarisk demokrati. För att möjliggöra det krävs ett större engagemang för demokratiska folkrörelser.

Foto: RLC

FRAMTIDSREALISTERNA

Samhällspåfrestningar

Ett viktigt problemkomplex

Det finns idag en rad oroande tecken som tyder på att mänskligheten går mot en period av svåra påfrestningar. Dessa kan yttra sig som ekonomisk och social oro i form av t ex finanskriser, växande arbetslöshet och svält. Det finns också tecken på att förändringarna leder till påfrestningar på de demokratiska styresformerna, som vi idag i åtskilliga länder tar för givna. Detta kan leda till politisk oro med upplopp och till och med krig.


Göran Bäckstrand: |2015-07-23 I botten ligger grundläggande globala effekter av klimatpåverkan och miljöproblem med bl a en begynnande brist på energi, vatten och odlingsbar mark. Och dessa oroande ansatser till kommande globala kriser, främst p g a resursbrist, blir allt tydligare samtidigt som en stor del av världsbefolkningen redan idag lever under svåra förhållanden. Inom några årtionden är det dessutom troligt att världsbefolkningen kommer att ha vuxit med ytterligare ett par milliarder.

Dessa grundläggande förhållanden spelar idag en marginell roll i de flesta politiska partiers interna diskussion och i deras budskap till väljarna. Inte heller medierna ger en korrekt rättvisande bild av den världen som vi alla på ett eller annat sätt har ansvar för. Medierna kan ibland ge dramatiska bilder av vissa delar av denna samlade krisproblematik, men de ger ingen kontinuerlig, täckande information om, eller analys av, sådana förhållanden som kan ge stora utslag inom global politik och ekonomi liksom i de enskilda hushållens livsföring. Inte heller behandlas de effekter som kan komma att drabba oss. Kanske gör medierna bedömningen att det inte finns någon efterfrågan på sådana beskrivningar och analyser, att vi som individer inte vill veta eller förstå det faktiska läget för vår planet.

Vad finns det då för skäl för individen att engagera sig i dessa frågor? Det finns just nu inget akut hot mot oss i Sverige. Men om de kriser och problem som vi talar om är faktiska hot, har vi då inte skäl att av rent egenintresse skaffa oss beredskap för en sådan framtid? Förändringar och påfrestningar kan komma hastigt och drabba oss nu levande vuxna. Men egenintresset handlar också om våra barn och barnbarn – våra och alla andras efterlevande. Ytterst handlar det om att vi måste inse att våra konsumistiska livsstilar inte kan upprätthållas i längden. Vi tär på begränsade resurser och lämnar, vare sig vi vill eller inte, sämre förutsättningar för kommande generationer än nödvändigt. Samtidigt behöver vi finna nya globala former för samverkan utgående från planetens naturgivna förutsättningar. En ömsesidig altruism är på sikt ett av villkoren för mänsklighetens överlevnad.

Vi framtidsrealister vill verka för en ökad beredskap inför möjliga och i många fall sannolika förändringar av villkoren för allas vår tillvaro. Denna beredskap måste i första hand växa på individuell, lokal och nationell nivå men baseras på ett uttalat globalt perspektiv. Någon möjlighet att på traditionellt svenskt vis undvika att dras in i skeenden utanför vår kontroll finns inte – vi som bor i Sverige kan lika litet som andra länders befolkningar förneka vår roll som världsmedborgare. Vi framtidsrealister tror rentav att de nödvändiga förändringarna av tänkesätt och levnadssätt måste börja inom vad som brukar kallas "civilsamhället", dvs. bland oss vanliga medborgare.

Vad kan du då som individ göra? Du kan läsa mer om de globala frågor som ofta försvinner i dagsdebatten, vilket kan leda till att du omprövar din egen bild av verkligheten och din egen roll i den. Nästa steg kan vara att du funderar över din egen sårbarhet till exempel inför en eventuell finans- eller försörjningskris. Ett tredje steg kan vara att minska din konsumtion och därmed din ekologiska påverkan. Till sist kan du medverka till en ny folkrörelse i syfte att sätta press på politikerna att agera mer kraftfullt mot de hot som vi beskrivit här. Du kan till exempel ta initiativ till att bilda en samtalsgrupp bland dina vänner, grannar eller arbetskamrater. Efter läsning och samtal har du större möjligheter att i olika privata och offentliga sammanhang aktualisera frågan om ökad personlig och gemensam beredskap inför kommande påfrestningar.

Behovet av en annan ekonomi. Klimatförändring, krympande tillgång till naturresurser, tilltagande miljöförstöring oroar många. Det talas ofta om behovet av förändrad politik, framåtsyftande teknikutveckling, nya livsstilar och förändrade etiska förhållningssätt. Men diskussionen om behovet av en annan ekonomi har knappt börjat trots eurokris, skuldkriser i flera länder och stagnation i många branscher.

Tre av framtidsrealisternas medlemmar, som inte är några ekonomer, har utarbetat ett underlag för enskild begrundan och för samtal med andra. Texten utgår från ett medborgarperspektiv och innehåller förslag till hur en ekonomi baserad på en mer systematisk hushållning med naturresurser kan se ut. Även förslag till nytt skattesystem behandlas.

Vår idé Nätverket "Framtidsrealisterna" har startats av en grupp personer som känner djup oro över klimathotet och andra påfrestningar på världsläget. Vi har kommit fram till att vi som samhällsmedborgare på djupet behöver diskutera dessa påfrestningar och hur vi kan hejda klimat- och miljöhoten i tid. Ytterst handlar det om vårt ansvar, individuellt och kollektivt och om vad det är för slags samhälle vi vill ha och behöver.

Vi har formulerat ett grundmaterial – en plattform som diskussionsunderlag. Vi tänker oss – detta är vår idé – samtal över hela landet för att få många att tillsammans tänka i nya banor och skapa den vi-känsla som är viktig för de nödvändiga förändringarna av samhällssystemet.

Därför vänder vi oss här och nu till alla tänkbara organisationer, föreningar, bibliotek och enskilda för att få hjälp att sprida information om och/eller starta dessa diskussionsgrupper och debatter. Många organisationer och miljö- och fredsföreningar arbetar redan sedan länge med dessa frågor, men vår förhoppning är att vår idé skall kunna ingå i och komplettera deras aktiviteter och program (och kanske ge dem fler medlemmar).

Stödjer ni oss och önskar vara med i detta viktiga samarbete – skicka oss då namn och adress på en kontaktperson i er förening/organisation. Ni kanske i ett utskick till era lokalgrupper också kan informera om Framtidsrealisterna så att de som vill kan kontakta oss.

Läs mera!

FRAMTIDSREALISTERNA

Nätverkets aktuella

sammansättning

Göran Bäckstrand, Lidingö, har varit verksam som diplomat på UD, i Sekretariatet för framtidsstudier och i Röda korset i Stockholm och i Genève. Efter att ha fått ansvaret för det miljöärende, som ledde fram till 1972 års FN-konferens om den mänskliga miljön, har han alltsedan dess i tal och skrift arbetat med miljöfrågor, konflikthantering och internationella relationer.

Håkan Gulliksson, Umeå, civilingenjör, undervisar på Umeå universitet i ämnet medieteknik. Efter att i ett tiotal år ha jobbat mest med kurser om design av datorbaserade tjänster har detta arbete breddats till att inkludera kurser för tekniker runt hållbarhetsfrågor och design. Om vi vill ha ett hållbart samhälle och samtidigt förbättra vår livskvalitet står vi inför ett intressant designproblem. 

Billy Larsson, Göteborg, är leg psykolog, leg psykoterapeut och fil dr i psykologi. Han har ett speciellt intresse för den psykologiska omställning som behövs för att människor ska vara beredda att ta sig an den utmaning som införandet av ett långsiktigt hållbart samhälle kräver.

Kerstin Lönngren, Huddinge, är arkitekt och sedan 1970-talet intresserad av miljö och ekologiskt byggande. Hon är lokalt aktiv i Naturskyddsföreningen och i en påtryckningsgrupp av oroade far- och morföräldrar samt tidigare i JAK Medlemsbank. 

Kåre Olsson, Skattungbyn, Orsa, är naturvetare – organisk kemist – och har arbetat med miljöfrågor sedan början av 1970-talet. Under 25 år ansvarade han för kursen "Resursbevarande försörjning" vid Folkhögskolan i Mora. Den kursen har sin grund i de frågeställningar som uppkommer, när man i vardagen försöker tillämpa insikter om miljöproblem och nödvändigheten av resurshushållning. Miljöhänsyn, lokal utveckling och social rättvisa är frågor som han har arbetat med i ideella organisationer. 

Christina Ringsberg, Mölndal, konstnär, grafiker, medlem i KRO, Grafiska Sällskapet och Grafik i Väst. Varit mycket aktiv i antikärnkraftsrörelsen sedan 70-talet. Är fortfarande en absolut motståndare till en så farlig, omoralisk och odemokratisk energikälla. Sedan 70-talet stark förespråkare för ett resursbevarande lågenergisamhälle. Socialdemokrat med betoning på båda orden men röstar på Miljöpartiet i väntan på att socialdemokraterna tar Klimat, Miljö och Global jämlikhet på allvar. Mina senaste utställningar har haft titeln "Tillbaka till naturen". 

Emin Tengström, Göteborg, har varit gymnasielärare i humanistiska ämnen, och sedan docent i ett humanistiskt ämne vid Göteborgs Universitet. Under den tiden blev han engagerad i försök att utveckla tvärvetenskaplig undervisning och forskning vid detta universitet. På 1980-talet blev han professor i det nya ämnet humanekologi, först vid Chalmers Tekniska Högskola och sedan vid Göteborgs Universitet, och inriktade då sin forskning mot bilismen i både ett socialt och ett ekologiskt perspektiv. Han är författare till en rad böcker både inom ren vetenskap och inom samhällsdebatt.

Birgitta Tornérhielm, Stockholm, är redaktör, formgivare, målare; har varit aktiv inom politiken och Alternativrörelsen, framför allt Framtiden i Våra Händer sedan slutet av 1970-talet.

 

RLC