
|
|
Ungdomar
går med i Svenska
FN-förbundet, för de mänskliga rättigheterna för alla!.
|
Foto:
UN
|
SVENSKA
FN-FÖRBUNDET
Så
jobbar FN
Mot
rasdiskriminering
NAACP,
en av USA:s äldsta och mest inflytelserika medborgar- rättsrörelser,
uppmanar FN att klassificera polisbrutaliteten mot svarta människor
av polisen i USA som en kränkning av mänskliga rättigheter. Är
det ett brott mot mänskliga rättigheter?
Ellie
Al-Kahwati: |2020-06-20|
Black
Lives Matter-rörelsen har tagit världen med storm. Engagemanget på
sociala medier är enormt och människor kräver förändring! Men
vad gör FN? Och vad gör Sverige? Ett brott mot mänskliga rättigheter
kännetecknas av att en individs mänskliga fri- och rättigheter kränks
av en stat eller företrädare för en stat, exempelvis en myndighet
som polisen.
Det
har från många håll tydliggjorts att den amerikanska polisens
behandling av svarta människor i USA kränker deras rättigheter
och att polisen behandlar människor på olika sätt baserat på
hudfärg och etnicitet.
Detta
står i tvär motsättning till vad som utgör kärnan i de mänskliga
rättigheterna, alltså att de gäller alla människor oavsett tex.
hudfärg, nationalitet, etnicitet, ålder eller kön.
Polisen
kränker svarta människor och rättigheterna i USA
FN:s
högkommissarie, Michelle Bachelet, har uttalat
sig skarpt mot den strukturella rasismen och
polisbrutaliteten mot svarta människor i
USA och krävt att det måste upphöra.
Vad
gör FN när mänskliga rättigheter kränks?
En
viktig del av FN:s uppgift är att övervaka, granska, och främja mänskliga
rättigheter över hela världen. FN:s huvudkontor för mänskliga rättigheter, OHCHR,
är centrum för detta omfattande arbete.
Ett
av de skarpaste redskapen som OHCHR har är de internationella
människorätts- konventioner som stater anslutit sig
till och förpliktat att följa. De kan handla om barns rättigheter,
urfolks rättigheter eller avskaffande av alla former av
rasdiskriminering.
Efterlevnaden
av dessa rättigheter granskas av FN, både genom medlemsstaterna
men också av oberoende sakkunniga experter. De pekar på
brister och ger rekommendationer på åtgärder till staterna.
Sverige
fick 300 rekommendationer på förbättringsåtgärder
Hur
har det gått för Sverige i FN:s granskningar?
Sveriges granskades
i början av 2020 i FN:s råd för mänskliga rättigheter i den
allmänna ländergranskningen. Där tittar man på alla människorättsåtaganden
som en stat har lovat att följa. Flera stater deltar och ger
rekommendationer till varandra för att förbättra människorättssituationen.
Sverige
fick 300 rekommendationer på förbättringsåtgärder. Majoriteten
handlade om just åtgärder för att motverka rasism och hets mot
folkgrupp, hatbrott mot utsatta grupper och minoriteter, och
rasistisk propaganda och organiserad verksamhet.
Detta
var också centrala frågor vid den senaste granskningen av FN:s
rasdiskrimineringskommitté av Sverige år 2018.
Bland den kritik som lyftes i den granskningen var diskrimineringen
av afrosvenskar och personer med afrikanskt ursprung. Granskningen visade
att de är särskillt utsatta för:
»
rasistiska
hatbrott och propaganda,
»
rasistiska
skildringar i media,
»
rasprofilering
»
segregationen
på bostads- och arbetsmarknaden
»
och
svårigheter i tillgången till hälso-, och sjukvård och
utbildning.
Vad
är Svenska FN-förbundets roll i detta?
Svenska
FN-förbundet har en samordnande roll för civilsamhällets
granskning av Sveriges efterlevnad av FN:s
rasdiskrimineringskonvention och inför den universella ländergranskningen
i FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Inför
FN:s granskningar så tar vi bland annat fram en parallellrapport över
hur människorättssituationen ser ut för utsatta grupper och
individer i det svenska samhället och framför förslag på förbättringsåtgärder
till Sverige.
Vi
granskar om Sverige följer sina åtaganden vad gäller rättigheterna
som fastställs i rasdiskrimineringskonventionen genom att se till
att det speglas i den nationella lagstiftningen och att det förs en
politik som implementerar de internationella rättigheterna.
Vad
händer framöver?
Svenska
FN-förbundet försöker påverka politiker och myndighetspersoner så
mycket och ofta vi kan. En stor del av vårt arbete fokuserar på
att påverka svenska policyprocesser genom att framföra civilsamhällets
perspektiv och röster från berörda grupper i det svenska samhället.
Vi
påminner Sverige om de rekommendationer som de har fått från FN.
Antirasismens
ABCNYHET
Hur
jobbar svenska politiker & myndigheter för att komma till rätta
med problemen?
Sverige
har en god välvilja att ta itu med många av de problem och hårda
vindar som blåser i vårt land och har initierat olika insatser för
att motverka rasism och diskriminering. För Svenska FN-förbundet
är det särskilt viktigt att följa dessa processer och fråga oss
på vilket sätt de syftar till att uppnå målet om allas lika värde
och behandling.
Här
är det viktigt att det finns ett långsiktigt tänk, att det finns
tillräckligt med kunskap och en förståelse hos berörda
myndigheter och att arbeta med att förändra normer och attityder i
det svenska samhället i stort.
Vi
följer särskilt den pågående parlamentariska utredningen om införandet
av ett lagstadgat förbud och straffansvar mot rasistiska
organisationer och deltagande i sådana organisationer.
Vad
kan man göra som ung, till exempel genom FN-förbundet?
Det
bästa du kan göra är att bli
medlem i Svenska FN-förbundet! Då kommer du att träffa
många andra likasinnade människor som är intresserade av globala
frågor.
Som
medlem kan du också engagera dig för en rad olika frågor i någon
av våra lokala FN-föreningar som finns runt om i Sverige i arbetet
för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fred och säkerhet.
Engagera
dig i FN-förbundet!
Tänk
globlat, agera lokalt! Som UNg-medlem i svenska FN-förbundet har du
många möjligheter att engagera dig. Att börja engagera sig i en
FN-förening kan vara en bra start på din FN-karriär och du kommer
garanterat att få massor med nya kompisar.
|